Problem med Theory of Mind - ett måste för AS-diagnos?

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: marxisten, atoms, Sjuckert, Alien, Puzzle

Problem med Theory of Mind - ett måste för AS-diagnos?

Inläggav Budstikka » 2018-06-24 23:11:59

Hej.
Jag är helt ny här, mamma till en som precis fått diagnos. Och jag läser och läser. Ikväll läser jag att om man inte har problem med ToM så kan man inte få diagnosen. Men vårt barn, har om jag uppfattar det riktigt, vad ToM är, inga problem med det. H*n har både empati och inlevelsesförmåga. Är det jag som har uppfattat ToM fel? Eller har vi inte klarat att få fram personligheten under intervjun...

Mvh,
Budstikka

Moderator: Kompletterade rubriken.
Budstikka
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2018-06-24

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Alien » 2018-06-24 23:59:14

Hen kanske har "teoretisk ToM" men svårare i dagliga livet? Hur kommer hen överens med kamraterna i skolan?

Här är en tråd om ToM: fraga-om-tom-theory-of-mind-t8005.html

Här hittar du fler trådar om ToM: metatrad-hitta-ratt-trad-snabbt-t13281.html

Här står diagnoskriterierna, där nämns iofs inte ToM: https://www.autism.se/diagnoskriterier%5E2

Möjligen är detta en beskrivning av bristande ToM:
bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;
Alien
Moderator
 
Inlägg: 32149
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Batte » 2018-06-25 0:08:43

Nei, ikke et måste. Bare "oppfyllelse av diagnosekriteriene" er et "måste" for å få en diagnose.

Theory of Mind handler om mentalisering. Mentalisering betyr å kunne skjelne mellom indre og ytre sannheter. Men snakker om to grader av ToM. Barn med autisme sliter ofte med 2. grad. Noen voksne også. Du kan lese mer om de ulike gradene her:
http://www.habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/teorier-om-annorlunda-tankande/theory-mind

Diagnosekriteriene er den eneste teksten med konkrete egenskaper som må gjelde for alle med diagnose. Likevel oppfyller man dem på sin individuelle måte, og det er langt ifra slik at alt som står der må stemme. Man må bare oppfylle nok.

Alle andre bøker, tekster, uttalelser, filmer, artikler etc. gjelder ikke for alle med diagnosen. Ofte kan det fremstilles som eller uttales at det gjelder alle, men det gjør de ikke. De kan passe for individer, de kan passe for noen eller mange, men de gjelder ikke alle. Selv om det ikke gjelder alle kan både fagpersoner og mennesker med autisme både tro og uttale at en tekst eller egenskap gjelder alle. Det gjør det ikke til en sannhet.Jeg tror det er viktig å bære det med seg.

Derfor; flott at du leser om autisme etc., men glem ikke at ikke noe av det gjelder alle. Se derfor bort fra det som ikke er aktuelt for ditt barn.
Batte
 
Inlägg: 4362
Anslöt: 2016-08-04

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav nomemorytoday » 2018-06-25 0:22:23

Budstikka skrev:Och jag läser och läser.

Förstår att det är jobbigt. Som omväxling kan du lyssna på dessa poddar.

Autism 1. Myter och fördomar:
https://habilitering.podbean.com/e/auti ... -fordomar/
Autism 2. Att vara från en annan planet:
https://habilitering.podbean.com/e/auti ... an-planet/
Autism 3. Att vara anhörig, vän eller jobbarkompis:
https://habilitering.podbean.com/e/auti ... barkompis/

I poddarna medverkar två hyfsat erkända och duktiga personer, varav den ena är en av de första kvinnorna i Sverige att få diagnosen Asperger. De föreläser tillsammans.

Mycket bra och informativa poddar, ur olika perspektiv, enligt mig.

Spark i baken Budstikka! :-)Happy
nomemorytoday
 
Inlägg: 1099
Anslöt: 2018-01-13

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Budstikka » 2018-06-25 19:47:19

Tack för svar. Jag har läst trådarna om det.

Hen har två kompisar som hen tycker om att umgås med. Finns inga problem med tanke på klasskamrater eller andra elever, är väldigt blyg och väldigt väldigt försiktig och håller sig helt till sina två kompisar. Har gått ett år på högstadiet, där halva klassen var från grannbyn, och hen tycker fortfarande nu efter ett år, att hen inte känner de eleverna som kommer från grannbyn, och att de känner inte hen. Hen blir totalt utsliten av mycket folk och ljud, så att vara social är ofta inget alternativ.

Men hen har massa omsorg och empati för de som står hen nära.
Budstikka
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2018-06-24

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Batte » 2018-06-25 20:17:51

Budstikka skrev:Men hen har massa omsorg och empati för de som står hen nära.
Kvalitet fremfor kvantitet, det er nok bra. :-)Happy
Batte
 
Inlägg: 4362
Anslöt: 2016-08-04

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav kiddie » 2018-06-25 20:42:08

Jag har theory of mind. Helt klart. När jag var 5-6 år började jag starkt fundera på hur det var i andra människors sinnen. Jag drev mig nästan till vansinne med detta. Jag klurade på saker som om jag tycker illa om ost hur kan folk tycka om ost? Beror detta på att de helt enkelt gillar den smaken som jag känner, eller känner de en annan smak?

Detta har fortsatt upp i åldrarna. Jag hjälper gärna folk (om jag orkar) och förfasas när folk som KAN inte rycker in och hjälper i olika situationer.

Jag har bra sinne för samband så jag ser hur folk hänger ihop med sina tankar och känslor om jag får tillräckligt info. Ibland tycker de att jag förstår dem bättre än de flesta fast jag lixom bara "ser".

Jag testade Sally-Annetestet på en slags kompis som är vuxen, hon failade testet...

Jag tror jag har samma problem med ToM som NT. Fast mitt är lite värre. Man FATTAR att någon kan känna något, tycka något, ha en viss smak. Man accepterar. Men inne i en sitter en liten jävel som skriker "HUR kan någon tycka om skidskytte, pojkband, julskinka, tjejfilmer, högklackat, suparfester, inredning med bokstäver, kaffe utan mjölk, funktionskläder, all inclusive, att gräla och skapa konflikt, att skvallra???"

Då känner jag att mina intjänade ToM-poäng sjunker kraftigt... för jag kan se, inse, acceptera, men inte till fullo förstå. Försöker stötta kompisar som vill hitta någon och skaffa familj men den lille aspergerjäveln sitter och skriker i mitt öra hur DUMT det är att bilda familj, kan de verkligen vilja det på riktigt? Bara för JAG har valt att leva solo... Suck.
kiddie
 
Inlägg: 12394
Anslöt: 2013-02-23

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav kiddie » 2018-06-25 20:43:54

Lite festligt sitter min pappa och tjatar om hur jag borde bilda familj för att HAN inte skulle leva lyckligt utan familj....
kiddie
 
Inlägg: 12394
Anslöt: 2013-02-23

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav antonius » 2018-06-25 21:16:25

kiddie skrev:Lite festligt sitter min pappa och tjatar om hur jag borde bilda familj för att HAN inte skulle leva lyckligt utan familj....


Upplys honom att det är han som får stå för hemgift och räkningen för bröllopsmiddag... :-)005
antonius
 
Inlägg: 14176
Anslöt: 2012-12-06
Ort: In my escape pod.

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Budstikka » 2018-06-26 21:43:13

nomemorytoday skrev:
Budstikka skrev:Och jag läser och läser.

Förstår att det är jobbigt. Som omväxling kan du lyssna på dessa poddar.

Autism 1. Myter och fördomar:
https://habilitering.podbean.com/e/auti ... -fordomar/
Autism 2. Att vara från en annan planet:
https://habilitering.podbean.com/e/auti ... an-planet/
Autism 3. Att vara anhörig, vän eller jobbarkompis:
https://habilitering.podbean.com/e/auti ... barkompis/

I poddarna medverkar två hyfsat erkända och duktiga personer, varav den ena är en av de första kvinnorna i Sverige att få diagnosen Asperger. De föreläser tillsammans.

Mycket bra och informativa poddar, ur olika perspektiv, enligt mig.

Spark i baken Budstikka! :-)Happy

Nu har jag hört på poddarna. Tack för tipset! Mkt som stämmer, men fortfarande känner jag att vårt barn inte passar in i dessa kriterier runt ToM. Och att hen inte uppfyller kriterierna för autism runt det sociala. Sökte psykologen som satt diagnosen, men hen hade gått på semester. Och jag bör säkert låta bli att läsa mer, höra på poddar osv om detta, men som mamma och min personlighet fungerar inte så.
Budstikka
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2018-06-24

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav nomemorytoday » 2018-06-26 22:16:39

Tvivel är en viktig och sund egenskap, och jag personligen tycker inte att du skall hacka på dig själv, bara för att du försöker tillskansa dig mer data, information och sedermera kunskap.
nomemorytoday
 
Inlägg: 1099
Anslöt: 2018-01-13

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav kiddie » 2018-06-26 22:29:20

Jag sysslar med kreativt skrivande och inte som enda aspergare. Det kräver ett visst ToM. Jag kan ha ett avvikande ToM, en klassiker är när jag blir upprörd över att någon sårar mig fastän jag inte har SAGT att den saken sårar mig. Men jag vet ju när jag tänker efter att Just ja, folk måste FÅ vetskap för att kunna använda den...

Sedan tror jag även jag har ToM eftersom jag kan manipulera, trolla och jävlas med folk och hitta ömma punkter. Det kan man inte om man saknar ToM. Nu är inte detta något jag håller på med till vardags, men kunskapen finns.

Dessutom kan man ha medkänsla utan att veta varför riktigt (jag blir ledsen av att se skadade djur trots att jag har noll vetskap hur det ÄR att vara ett skadat djur), och man kan förstå folk och INTE bry sig om deras smärta.

Så jag känner att både ToM och empatibegreppet är stora som sovjethus. Det är väldigt svårt att hitta någon som helt och hållet saknar ToM och empati. Därför vet jag inte om jag tycker det är användbara begrepp.

Hur många vuxna aspergare här saknar helt ToM? Tänk dig följande situation: Din mamma har köpt er en cocacola och ställt den på köksbänken. Du blir sugen och tar ett glas men tycker sedan att cocacola blir godare om den är kall. Så du ställer den i kylen. Under tiden är inte din mamma där. När hon ska ta sig ett glas cocacola så vad händer då?

1. Hon går direkt fram till kylen och tar av colan, för det är ju i kylen colan är!
2. Hon går till bänken och kollar efter colan och ser lite förvirrad ut när den inte är där.

Det jag vill säga är att man kan ha ToM men ha lite glitchar här och där där ens ToM inte funkar riktigt som andras. Som ibland kan jag tolka situationer fel. Kompis går till hallen och börjar ta sina grejer. Jag undrar förvånat om hon ska gå. Men visar sig att hon ska hämta sin laddsladd och det är inte första andra eller tjugonde gången. Så jag borde fatta att beteendet gå tyst till hallen betyder hämta telefonens laddsladd.
kiddie
 
Inlägg: 12394
Anslöt: 2013-02-23

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Handy » 2018-06-27 9:14:28

Budstikka skrev:Hej.
Jag är helt ny här, mamma till en som precis fått diagnos. Och jag läser och läser. Ikväll läser jag att om man inte har problem med ToM så kan man inte få diagnosen. Men vårt barn, har om jag uppfattar det riktigt, vad ToM är, inga problem med det. H*n har både empati och inlevelsesförmåga. Är det jag som har uppfattat ToM fel? Eller har vi inte klarat att få fram personligheten under intervjun...

Mvh,
Budstikka


Som du beskriver det har jag också fått berättat för mig att det är. När jag gjorde min utredning så sade psykologen till mig att jag hade ToM, men jag insisterade på att jag hade brister och ganska omfattande sådana. Det var nära på att jag inte fick diagnos eftersom psykologen vid sex möten inte uppfattade mig avvikande. Men möten med två personer ställer heller inte så höga sociala krav, där man själv får lägga ut texten och som bekant är man ju expert på sig själv och sitt eget liv. Det blir mycket mera komplext och abstrakt när socialiseringen inte har något tydligt mål och när det är en grupp med olika ingångar för vad som ska uppnås. Teoretisk ToM i all ära men livet är inte teori, framförallt inte IRL möten där intrycken kommer snabbt och skall tolkas snabbt för att skapa begriplighet i stunden. Nu vet jag inget om ditt barn eller om han/hon har brister i ToM, inte heller vill jag underkänna din uppfattning om ditt barns ToM. Jag beskriver bara som du redan sagt dvs för att få diagnos måste man ha brister i ToM.

Och de flesta har nog någon form av ToM, liksom de flesta kan spring 100m. Men det är i mitt tycke en ganska bred definition då de som bara har ett ben har annorlunda tider än de som har två ben. Det finns säkert aspergare med en normal ToM men då är man nog feldiagnosticerad, alternativt så har man nedsatt ToM och pga det inte förstår att man avviker.
Handy
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 95
Anslöt: 2018-06-20

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Batte » 2018-06-27 10:19:21

Budstikka skrev:H*n har både empati och inlevelsesförmåga.
Man kan ha både empati og "inlevelsesförmåga" og likevel ha "Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion", om det er hva du mener?

Det er ikke et kriterie at man ikke kan gjøre tingene som nevnes i diagnosekriteriene. "adekvat" kan innebære at man gjør det uanstrengt. For å oppfylle kravet er det tilstrekkelig at man må jobbe hardere for å få til de samme tingene som andre gjør enkelt.

Det er ikke nødvendigvis slik at avvikene er synlige for en observatør. At jeg kan forstå det er relatert til mentalisering.
Batte
 
Inlägg: 4362
Anslöt: 2016-08-04

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Budstikka » 2018-06-27 14:29:05

Ska försöka förklara mer hur jag ser hen, inte bara som mamma, jag har hen också en del på skolan då jag jobbar på samma skola hen går, så jag ser ju hur hen fungerar i klassrum, med klasskompisar osv.

Hen har två riktigt goda vänner, de är viktiga och hen saknar de om de inte ses på länge, f.ex på sommarlovet. Hen är bara med de två på skolan, samt att hen har assistent, har alltid haft det pga annan kronisk sjukdom, så det är kompisarna eller assistenten som gäller. Visar inget större intresse för att få fler vänner, är trygg och nöjd med de två hen har, samt att det är några få till i klassen som hen kanske pratar lite med, men startar själv så gott som aldrig ett samtal med någon annan än de två vännerna.
När det kommer till de andra eleverna så är hen väldigt blyg och väldigt försiktig. Hen har nu efter över två år tillsammans med hälften av eleverna börjat känna att de känner hen, men resten av klassen som hen har gått med i ett år nu, upplever hen att de inte känner hen. Dvs, det tar lååååång tid innan hen känner att hen känner någon, så som klassskompisar.

Hen är tyst i klassen, och det är bara i vissa ämnen som hen vågar säga ngt, detta trots att hen är mkt stark i vissa ämnen, över genomsnittet, vilket vi också får bekräftat från skolan. (Så inte bara mig som mamma som tycker hen är extra duktig ibland...)

Utanför skolan har Hen inte energi till mkt socialt, en sak som julafton eller andra större dagar firas på två timmar och så färdig, då är hen helt tömd på energi. Dagar på skolan, då alla elever är samlade och ska göra div saker, har hen alternativ ensam med sin assistent, för det fungerar inte alls, för det blir för mkt helt enkelt.

Hen visar empati och omsorg, om det gäller mig eller ngn annan, som hen känner sig nära och är trygg på, så visar hen med ord och kroppsspråk att hen både förstår att den personen är ledsen, glad osv. Är jag ledsen så frågar hen om jag behöver en kram f.ex. Vill gärna veta varför jag är ledsen, och faller till ro med ett svar. Är det ngn annan så är det mer ett konstaterande som att "den personen är ledsen, kanske det är för osv).
Hen visar glädje och sorg osv och har alltid gjort det.
Budstikka
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2018-06-24

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Batte » 2018-06-27 16:37:42

Høres ut som et omsorgsfullt individ, men jeg forstår ikke helt hva du spør om?

Jeg har allerede sagt at ToM ikke er et diagnosekriterie. :-)Happy
Batte
 
Inlägg: 4362
Anslöt: 2016-08-04

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Handy » 2018-06-27 17:04:05

Om hen har en normal ToM så är de andra delarna ointressant, i mitt tycke. Det sociala är det centrala för diagnosen. Som du har beskrivit så har hen ToM även om de andra faktorerna klockrent stämmer in på asperger. Mammor brukar ha ett sjätte sinne gällande sina barn, och är du säker på att hen har en välfungerande ToM så är det säkert så. Det är väldigt inne idag att sätta diagnoser på beteenden som inte behöver betyda handikapp. Enda sättet att få veta mera säkert är, om du är orolig, att göra en npf-utredning. Det är också svårt med barn, de utvecklas ju så olika vid olika åldrar.
Handy
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 95
Anslöt: 2018-06-20

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Vildsvin » 2018-06-27 20:55:33

Handy skrev: När jag gjorde min utredning så sade psykologen till mig att jag hade ToM, men jag insisterade på att jag hade brister och ganska omfattande sådana. Det var nära på att jag inte fick diagnos eftersom psykologen vid sex möten inte uppfattade mig avvikande. Men möten med två personer ställer heller inte så höga sociala krav, där man själv får lägga ut texten och som bekant är man ju expert på sig själv och sitt eget liv. Det blir mycket mera komplext och abstrakt när socialiseringen inte har något tydligt mål och när det är en grupp med olika ingångar för vad som ska uppnås. Teoretisk ToM i all ära men livet är inte teori, framförallt inte IRL möten där intrycken kommer snabbt och skall tolkas snabbt för att skapa begriplighet i stunden.


Även ADD och ADHD kan leda till sociala svårigheter som inte är uppenbara mellan fyra ögon, men desto tydligare när det är stimmigt och flera personer inblandade.
Vildsvin
 
Inlägg: 982
Anslöt: 2011-01-03

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Batte » 2018-06-27 22:30:29

Jeg forstår ikke hvorfor dere fortsetter å trekke inn mentaliseringsevne når det ikke er relevant for barnet på dette tidspunktet.

Handy skrev:Om hen har en normal ToM så är de andra delarna ointressant, i mitt tycke.
Hva mener du med det?

Handy skrev:Som du har beskrivit så har hen ToM även om de andra faktorerna klockrent stämmer in på asperger. Mammor brukar ha ett sjätte sinne gällande sina barn, och är du säker på att hen har en välfungerande ToM så är det säkert så.
Manglende ToM er ikke et av diagnosekriteriene.

Handy skrev:Enda sättet att få veta mera säkert är, om du är orolig, att göra en npf-utredning.
En npf-utredning er fullført.
Batte
 
Inlägg: 4362
Anslöt: 2016-08-04

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Toblerone » 2018-06-27 22:45:40

kiddie skrev:Jag tror jag har samma problem med ToM som NT. Fast mitt är lite värre. Man FATTAR att någon kan känna något, tycka något, ha en viss smak. Man accepterar. Men inne i en sitter en liten jävel som skriker "HUR kan någon tycka om skidskytte, pojkband, julskinka, tjejfilmer, högklackat, suparfester, inredning med bokstäver, kaffe utan mjölk, funktionskläder, all inclusive, att gräla och skapa konflikt, att skvallra???"

Då känner jag att mina intjänade ToM-poäng sjunker kraftigt... för jag kan se, inse, acceptera, men inte till fullo förstå. Försöker stötta kompisar som vill hitta någon och skaffa familj men den lille aspergerjäveln sitter och skriker i mitt öra hur DUMT det är att bilda familj, kan de verkligen vilja det på riktigt? Bara för JAG har valt att leva solo... Suck.


Min man sa just att jag är likadan. Jag brukar fråga honom (eller kommentera) ganska ofta "hur kan du tycka om det där??" Själv tänkte jag mer på att jag på ena sidan ofta vet att han skojar med mig, men jag måste ändå svara seriöst på frågan. Det finns en hel del saker som jag visserligen förstår, men jag tycker det är fel. T.ex. också när jag vet att jag borde säga si och så till folk, istället för att säga sanningen rakt ut, men det känns fel. Och så blir det som det blir nämligen dåligt, och det visste jag ju. Men jag kunde ändå inte låta bli att "vara ärlig".

Egentligen är det inte brist på ToM om man VET hur det är (men inte kan förmå sig att agera efter det), eller hur?
Toblerone
 
Inlägg: 5522
Anslöt: 2010-11-19
Ort: Stockholm

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Toblerone » 2018-06-27 22:47:57

Budstikka skrev:Ska försöka förklara mer hur jag ser hen, inte bara som mamma, jag har hen också en del på skolan då jag jobbar på samma skola hen går, så jag ser ju hur hen fungerar i klassrum, med klasskompisar osv.

Hen har två riktigt goda vänner, de är viktiga och hen saknar de om de inte ses på länge, f.ex på sommarlovet. Hen är bara med de två på skolan, samt att hen har assistent, har alltid haft det pga annan kronisk sjukdom, så det är kompisarna eller assistenten som gäller. Visar inget större intresse för att få fler vänner, är trygg och nöjd med de två hen har, samt att det är några få till i klassen som hen kanske pratar lite med, men startar själv så gott som aldrig ett samtal med någon annan än de två vännerna.
När det kommer till de andra eleverna så är hen väldigt blyg och väldigt försiktig. Hen har nu efter över två år tillsammans med hälften av eleverna börjat känna att de känner hen, men resten av klassen som hen har gått med i ett år nu, upplever hen att de inte känner hen. Dvs, det tar lååååång tid innan hen känner att hen känner någon, så som klassskompisar.

Hen är tyst i klassen, och det är bara i vissa ämnen som hen vågar säga ngt, detta trots att hen är mkt stark i vissa ämnen, över genomsnittet, vilket vi också får bekräftat från skolan. (Så inte bara mig som mamma som tycker hen är extra duktig ibland...)

Utanför skolan har Hen inte energi till mkt socialt, en sak som julafton eller andra större dagar firas på två timmar och så färdig, då är hen helt tömd på energi. Dagar på skolan, då alla elever är samlade och ska göra div saker, har hen alternativ ensam med sin assistent, för det fungerar inte alls, för det blir för mkt helt enkelt.

Hen visar empati och omsorg, om det gäller mig eller ngn annan, som hen känner sig nära och är trygg på, så visar hen med ord och kroppsspråk att hen både förstår att den personen är ledsen, glad osv. Är jag ledsen så frågar hen om jag behöver en kram f.ex. Vill gärna veta varför jag är ledsen, och faller till ro med ett svar. Är det ngn annan så är det mer ett konstaterande som att "den personen är ledsen, kanske det är för osv).
Hen visar glädje och sorg osv och har alltid gjort det.


Det är en ganska ganska vanlig unge med Asperger, dock relativt hög fungerande och definitivt sympatisk. ;)
Toblerone
 
Inlägg: 5522
Anslöt: 2010-11-19
Ort: Stockholm

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Budstikka » 2018-06-28 12:29:36

Toblerone skrev:
Budstikka skrev:Ska försöka förklara mer hur jag ser hen, inte bara som mamma, jag har hen också en del på skolan då jag jobbar på samma skola hen går, så jag ser ju hur hen fungerar i klassrum, med klasskompisar osv.

Hen har två riktigt goda vänner, de är viktiga och hen saknar de om de inte ses på länge, f.ex på sommarlovet. Hen är bara med de två på skolan, samt att hen har assistent, har alltid haft det pga annan kronisk sjukdom, så det är kompisarna eller assistenten som gäller. Visar inget större intresse för att få fler vänner, är trygg och nöjd med de två hen har, samt att det är några få till i klassen som hen kanske pratar lite med, men startar själv så gott som aldrig ett samtal med någon annan än de två vännerna.
När det kommer till de andra eleverna så är hen väldigt blyg och väldigt försiktig. Hen har nu efter över två år tillsammans med hälften av eleverna börjat känna att de känner hen, men resten av klassen som hen har gått med i ett år nu, upplever hen att de inte känner hen. Dvs, det tar lååååång tid innan hen känner att hen känner någon, så som klassskompisar.

Hen är tyst i klassen, och det är bara i vissa ämnen som hen vågar säga ngt, detta trots att hen är mkt stark i vissa ämnen, över genomsnittet, vilket vi också får bekräftat från skolan. (Så inte bara mig som mamma som tycker hen är extra duktig ibland...)

Utanför skolan har Hen inte energi till mkt socialt, en sak som julafton eller andra större dagar firas på två timmar och så färdig, då är hen helt tömd på energi. Dagar på skolan, då alla elever är samlade och ska göra div saker, har hen alternativ ensam med sin assistent, för det fungerar inte alls, för det blir för mkt helt enkelt.

Hen visar empati och omsorg, om det gäller mig eller ngn annan, som hen känner sig nära och är trygg på, så visar hen med ord och kroppsspråk att hen både förstår att den personen är ledsen, glad osv. Är jag ledsen så frågar hen om jag behöver en kram f.ex. Vill gärna veta varför jag är ledsen, och faller till ro med ett svar. Är det ngn annan så är det mer ett konstaterande som att "den personen är ledsen, kanske det är för osv).
Hen visar glädje och sorg osv och har alltid gjort det.


Det är en ganska ganska vanlig unge med Asperger, dock relativt hög fungerande och definitivt sympatisk. ;)

Tack för svar. Kan du försöka säga lite om vad det är i det jag skriver som du ser som ett barn m aspberger?
Jag frågar för att det är fint att höra ur en synvinkel från någon som själv har diagnos, som jag om jag uppfattar det riktigt tror du har. :-)Happy
Budstikka
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2018-06-24

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav Toblerone » 2018-06-28 21:48:58

Budstikka skrev:
Toblerone skrev:
Budstikka skrev:Ska försöka förklara mer hur jag ser hen, inte bara som mamma, jag har hen också en del på skolan då jag jobbar på samma skola hen går, så jag ser ju hur hen fungerar i klassrum, med klasskompisar osv.

Hen har två riktigt goda vänner, de är viktiga och hen saknar de om de inte ses på länge, f.ex på sommarlovet. Hen är bara med de två på skolan, samt att hen har assistent, har alltid haft det pga annan kronisk sjukdom, så det är kompisarna eller assistenten som gäller. Visar inget större intresse för att få fler vänner, är trygg och nöjd med de två hen har, samt att det är några få till i klassen som hen kanske pratar lite med, men startar själv så gott som aldrig ett samtal med någon annan än de två vännerna.
När det kommer till de andra eleverna så är hen väldigt blyg och väldigt försiktig. Hen har nu efter över två år tillsammans med hälften av eleverna börjat känna att de känner hen, men resten av klassen som hen har gått med i ett år nu, upplever hen att de inte känner hen. Dvs, det tar lååååång tid innan hen känner att hen känner någon, så som klassskompisar.

Hen är tyst i klassen, och det är bara i vissa ämnen som hen vågar säga ngt, detta trots att hen är mkt stark i vissa ämnen, över genomsnittet, vilket vi också får bekräftat från skolan. (Så inte bara mig som mamma som tycker hen är extra duktig ibland...)

Utanför skolan har Hen inte energi till mkt socialt, en sak som julafton eller andra större dagar firas på två timmar och så färdig, då är hen helt tömd på energi. Dagar på skolan, då alla elever är samlade och ska göra div saker, har hen alternativ ensam med sin assistent, för det fungerar inte alls, för det blir för mkt helt enkelt.

Hen visar empati och omsorg, om det gäller mig eller ngn annan, som hen känner sig nära och är trygg på, så visar hen med ord och kroppsspråk att hen både förstår att den personen är ledsen, glad osv. Är jag ledsen så frågar hen om jag behöver en kram f.ex. Vill gärna veta varför jag är ledsen, och faller till ro med ett svar. Är det ngn annan så är det mer ett konstaterande som att "den personen är ledsen, kanske det är för osv).
Hen visar glädje och sorg osv och har alltid gjort det.


Det är en ganska ganska vanlig unge med Asperger, dock relativt hög fungerande och definitivt sympatisk. ;)

Tack för svar. Kan du försöka säga lite om vad det är i det jag skriver som du ser som ett barn m aspberger?
Jag frågar för att det är fint att höra ur en synvinkel från någon som själv har diagnos, som jag om jag uppfattar det riktigt tror du har. :-)Happy


Nåja, jag tänker väl lite på hur jag var som barn. Och då fungerade jag också någorlunda i dessa sammanhang, hade en eller två eller några få kompisar - sedan hade jag inga kvar i gymnasiet. Jag var i regel inte villig att göra avkall på mina värderingar för att få kompisar. Hellre var jag ensam.

Generellt skulle jag säga att det enda som egentligen tyder på Asperger är att det blir lite för mycket för henne ibland, att hon begränsar sitt umgänge (för att det inte ska bli för mycket) och kanske att hon är lite passiv i skolan trots att hon skulle kunna visa mer vad hon kan. Mycket är ju bara gradskillnader, dvs. det är bara lite förmåga att visa empatin och visa sig stödjande av andra. Hon gör sitt bästa och det blir ganska okej. Om hon inte hade Asperger skulle det säkert bli mycket bra. Dvs. resultaten blir ju helt okej trots Asperger. Man skulle nog inte riktigt märka det, om man inte vet. Eller om man inte har observerat henne ett bra tag och märkt att hon försöker mycket och att resultatet inte är så bra som det då borde vara.

Sedan är ju barn med Asperger också väldigt olika varandra. Jag jobbar själv med ungdomar och de flesta har Asperger. De är väldigt olika, men relativt hög fungerande tjejer kan vara ungefär som din dotter. Hoppas jag var tillräckligt tydlig där, jag kommer inte på så mycket mer konkret där.
Toblerone
 
Inlägg: 5522
Anslöt: 2010-11-19
Ort: Stockholm

Theory of Mind - ett måste?

Inläggav kiddie » 2018-06-29 4:08:27

Aspergers grundpelare kan vara olika starka hos olika med aspergers. En del kan sätta sig in ganska bra i andras liv. En del kan inte det utan vill styra de andras liv efter sina egna behov, inte efter personens behov.

En del aspergare känner överdriven medkänsla och är hudlösa. En del har mer normal tålighet och en del skiter i hur andra mår.

En del funkar bra socialt och har kompisar fast de kanske har udda vänner, de är bara inte vanliga på det sociala sättet. Andra slåss med varenda social regel, och en del får social fobi på kuppen och saknar vänner.

En del är känsliga för alla intryck. En del gillar när det åskar och blixtrar och gå på högljudda konserter. En del är känslig för vissa intryck men inte andra.

En del tål knappt att man tar i dem, andra är kramiga.

En del gör saker långsamt och behöver mycket egentid för att processa, andra avskyr att vara ensamma och lever mer i nuet.

En del har väldigt detaljstyrt och konkret tänkande, en del kan förstå både detaljerna och helheten, och det abstrakta och konkreta samtidigt även om det kanske inte blir en perfekt tolkning alltid.

En del har väldigt smala intressen som andra verkar avsky för att de anser dessa vara meningslösa. En del har fortfarande intressen men det kan vara lite av varje, det kan variera i ämne och intensitet.

En del lever i kaos och en del lever i vanor som inte får rubbas och de flesta lever mittemellan.

Så, man kan funka hyfsat socialt (iallafall i normala situationer), men samtidigt ha väldiga problem med för mycket intryck. Vissa gillar det sociala men får ändå för mycket intryck (dvs de vill mer än de klarar). De kan samtidigt fungera i vardagen utan alltför kaotiska eller rigida strategier. De kan ha starka intressen, och intresset kan vara andra människor.

Då kan man fortfarande ha aspergers.

Eller också kan man ha vissa empatiproblem, avvikande men fungerande socialisering, intryckskänslig inte för ljud och ljus utan för sina egna tankar och behöver massa egentid att reda ut dem. De kan tendera att tolka bokstavligt men kan också inse sitt misstag och tolka bildligt. De kan vara ruskigt bra på detaljer ibland men samtidigt se samband på ett talangfullt sätt. Samtidigt som deras hemsituation är kaos. De kan ha massa intressen och anser att folk utan intressen är trista.

Sen kan det finnas de som är rigida, vill ha det på sitt sätt till den grad det blir egoism, kan inte sätta sig in i andras känslor och vill kanske inte heller. De kan agera ut om de får för mycket intryck. De kan reagera väldigt negativt vid förändringar. De kan helt sakna vänner. Fast de har välstädat.

Det finns hur många kombinationer som helst! De är alla aspergers!
kiddie
 
Inlägg: 12394
Anslöt: 2013-02-23

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in