Vore kul att veta Själv pratar jag nån sorts blandning mellan dialekten som pratas här, och den dialekt som mina föräldrar pratar (de kommer från en liten by ca 40 km härifrån). Försöker dock prata "vanlig" finlandssvenska då jag är bland folk som inte är familj eller vänner som pratar dialekt. Lite exempel:

Ståolan = Stol
Nytjiln = Nyckeln
Laga de taandee ifrån nu = Kom bort därifrån nu!
"Sess ner" = sitt ner

Haha, rolig tråd! Jag pratar "Blekingska", mitt-öst-versionen... Vi uttalar inte "r" i slutet av ord. Kommer de i mitten, eller som andra bokstav i ett längre ord (fast just "ord" uttalas "od") så uttalar vi "r":et väldigt grovt. Som smålänningarna.

Exempel på dialekten, om än något överdrivet i skrift:

"Ja ta no en pottchon till" (= jag tar nog en portion till)

"De va nytigt att göa de" (= det var pinsamt att göra det)

"De gaur ente" (= det går inte)

"Vi åt poppkonen som sto på bodet" (= vi åt popcornen som stod på bordet)

"Vi hade ingen dummare" (= vi hade ingen domare)

"Ge mej usten" (= ge mig osten)

Uttalet där man ersätter "o" med "u" förekommer främst i en liten byahåla utanför "stan".

Jag varierar naturligtvis emellan kanslisvenska, hantverkarslang eller informellt kompisslang men jag brukar i vart fall vanligen tala stockholmska. Undantagen är när jag talar juridiska: då tenderar jag att dra åt östgötiska, samt när jag förhandlar: då drar jag åt tyska.

I min bekantskapskrets använder vi visserligen vissa populärkulturella uttryck som blivit vanliga genom andra människors bruk, men därutöver kompletterar vi en stor del utav vårt språk med egenkomponerad slang. Exempelvis har vi en förkärlek för förkortningar.

PL - playlist
TF - tjafan
GWB - great white buffalo
HD - handduk

osv...

Ett annat speciellt ord som vi använder är ordet kleist, som betyder samma sak som nice bara att det är lite förtyskat vilket ger ordet en festlig knorr. Dessutom finns det en norsksvensk familj i mellansverige som bär efternamnet Kleist vilket är ganska kleist.

På Internet, i promemorior och i mer seriösa sammanhang tenderar jag dock att skriva mer korrekt och varken bruka slang eller smileys i överdrift.

Dojor - skor.

Bränna iväg - fara omkring hur som helst, fartfull obetänksamhet.

Trams - påståenden, idéer som inte håller.

Jidder - skitsnack, tjafs.

Potta - dryg människa som ger en skit. Grötmyndig typ som ska verka viktig sådär.

Strul - kan betyda lite vad som helst beroende på sammanhang. Kan betyda tjej, kan betyda problem, kan betyda att springa på krogen, kan betyda att begå brott.

Tunnis - vekling, fegis.

Kärring - vekling, fegis.

Fegsnöre - fegis.

Papiljottskalle - grötmyndig krullhårig pensionärsdam.

Apor - hiphopare. Ja, en del beter sig faktiskt som primater.

Bracka, borgarbracka, brat, stekare, golfare, seglare - skrytsamma nyrika typer utan stil, hyfs, bildning.
Såna som bär Lacoste.
Såna som kör splitternya stadsjeepar.
Såna som smäller upp nya villor med glasväggar och konstiga vinklar.

Pråm, pråmskepp, bandvagn, Tjocka Berta, Matrona, kulstöterska - tjock okvinnlig kvinna.

Knegare - jobbare. Arbetare. Hederlig rejäl människa i största allmänhet.

Slips-Kurt, slipsfitta - byråkrat, kontorsråtta.

Korridordamm, seminarieråtta, lejonföda - människor med många och spridda högskolepoäng. Överakademiserade människor som varit ute i friska luften för lite.

Alabasterskalle, trögdjur - korkad människa.

Troglodyt - korkad, lantlig person.

Livspusslare - medelklassare med i-landsproblem.

Haschtomte - skäggiga långhåriga som röker hasch.
Kan vara allt ifrån övervintrade hippies till reggaefolk, rastafaris, slackers, ja lite blandat vad gäller åldrar och stilar.

Vrak - nersupen eller nerknarkad person.

Hårodlare - feminister som tror att feministisk kamp är lika med att vara så ful och ovårdad som möjligt.

Skyltdocka - korkad snygg människa i dyra kläder som inte kan nåt.

Bromskloss, kubikmeter - i regel medelålders dam med vagn i snabbköpet.

Vill ni ha mer?

Krigarsjäl: Haha! En del av de orden använder även jag. Men papiljottskalle var kul! Dock är de av ett utdöende släkte. Nu är det en "kort och praktisk" frisyr i en "fräsig" färg som gäller...

biologic skrev:Krigarsjäl: Haha! En del av de orden använder även jag. Men papiljottskalle var kul! Dock är de av ett utdöende släkte. Nu är det en "kort och praktisk" frisyr i en "fräsig" färg som gäller...

'Fräsig' eller 'piffig' är bra träffande beskrivningar som säger rätt mycket.

Man tänker sig nån kanslihus-birgitta med nya färgglada glasögon eller ny och "plötslig" frisyr sådär.

Räkodlare - stillasittande chipsätare som inte duschar och byter underkläder tillräckligt ofta.

KrigarSjäl skrev:Fegsnöre - fegis.

Fegsnöre var slang för säkerhetsbälte en gång i tiden.

Försöker att dölja min småländska utan att det ska låta alltför tillgjort, men det är svårt med mina "r". Ogillar folk med jättebred dialekt, såna som använder väldigt lokala och gärna gammalmodiga uttryck, och vill inte låta som dom när jag pratar. Vet flera som säger "kora" istället för "korna", "plankera" istället för "plankorna" osv... det gör ont i huvudet att höra folk prata så.

Det förmodligen tydligaste särdraget i min lokala dialekt (Sävsjö kommun i Småland) är att "r" med få undantag inte uttalas om det står framför en annan konsonant. Istället blir vokalen lite längre. Det får som följd att många ord låter likadant, t.ex. bord/bod (uttalas "bod" här). Ordet "borde" blir därmed alltså "bode", och så vidare. Hade jag kunnat göra "rullande r" så hade jag använt sådana istället, men jag kan inte lista ut hur man gör.

Finns säkert en massa lokala uttryck men jag orkar inte ge mig på att lista dom.

Hmm... tja inleder väl med det som direkt dyker upp.

Vars - Var

Lägda - Åker/fält. Vi säger visserligen åker när den är plöjd men lägda när den är slagen.

Bron - Trappan eller den mindre "utbyggnaden" på utsidan ytterdörren.

Kautschuck - Suddgummi/sudd

Nånsansch - Någonstans

Bakaför - Bakom

Pärer - Potatis, finns även som "potäter"

Dalmål!

Hänne = här
Dänne = där
Jag har ett kli = jag är irriterad (typ)

Kommer inte på nåt mer just nu men för att bättre illustrera dialekten återger jag ett par rader ur denna gamla slagdänga (som tom spelades en del på radio när det begav sig):

"Fånt ja en körv så huppa ja i älva, fånt ja en körv så huppa jag i älva, fånt ja en körv så huppa ja i älva i Köppäbä!"

Översättning: "Får jag inte en korv så hoppar jag i älven, får jag inte en korv så hoppar jag i älven, får jag inte en korv så hoppar jag i älven i Kopparberg!"

Jå skå hå en halv speciål. - Jag skulle vilja ha en korv med bröd och potatismos ovanpå.

Talar just ingen dialekt, men använder vissa dialektala ord. T ex jämt, som kan leda till missförstånd om man pratar med utsocknes.

Jag ska jämt gå på toa = Jag ska bara gå på toa

Eeira skrev:Talar just ingen dialekt, men använder vissa dialektala ord. T ex jämt, som kan leda till missförstånd om man pratar med utsocknes.

Jag ska jämt gå på toa = Jag ska bara gå på toa

Haha, ja det kan ju bli lite fel... själv jobbar jag på en arbetsplats med människor från olika delar av landet och ett ord som kan orsaka förvirring är "grina". En del menar att någon som grinar ler eller skrattar, och andra menar tvärtom att personen gråter.

Eeira skrev:Jag ska jämt gå på toa = Jag ska bara gå på toa

Södra Värmland eller kanske norra Dalsland skulle jag gissa på då.

Känner mest igen mig i Tahlias vars, bron om trappen, nånstanch, bakanför. Jag säger även ids och läker om något som läcker.

Mymlan skrev:Nytjiln = Nyckeln

Det med tj-ljud istälet för K finns, eller snarare har funnits här. Finlandssvenskan har väl äldre rester av svenskan kvar så kanske är det därför.

Bäntjiin - Bänken

Bätjiin - Bäcken

Diitje - Dike

Pojtjen - Pojken

Partjen - Parken

KrigarSjäl skrev:
Vill ni ha mer?

Ja, vad betyder:

KrigarSjäl skrev:
Grötmyndig

Grötmyndig är nåt vi från Västerås kan säga.

Det betyder att du blåser upp dig och låtsas vara viktig och förstå mkt.

Det är en sorts fake mask.

Man låtsas säga nåt viktigt fast man uttrycker nåt skitvanligt. På ett uppblåst sätt.

Sen tappar man aldrig sin dialekt om man är från Västerås. Om man inte vill kämpa för att göra sig märkvärdig.

Man säger tjocka l. Som i glömsk.

Lennart Frimodig

Jag är född och uppvuxen i Linköping, sedan bott i Jönköping, Örebro och nu Stockholm (15 år). Det som sitter kvar från Linköping är nog "ö:et" i uttalet, annars börjar det nog bli mer Stockholmska. "Va ere" , istället för "Vaäre" ...

"Dan't" (långt a), när något är "illa"/dåligt är östgötska. "Lätta igen dörren", dvs stänga den använder jag ibland också.

Tiden från Örebro och Jönköping har jag inga spår kvar av i uttal eller ord, trots sammanlagt drygt 10 år.

Frimodig skrev:
Grötmyndig är nåt vi från Västerås kan säga.

Ha, ha det var lustigt. Jag har bott i Västerås i 20 år och jag har aldrig hört det ordet förut. Där ser man - man lär sig nåt nytt varje dag...

LordNelson skrev:Känner mest igen mig i Tahlias vars, bron om trappen, nånstanch, bakanför. Jag säger även ids och läker om något som läcker.

Mymlan skrev:Nytjiln = Nyckeln

Det med tj-ljud istälet för K finns, eller snarare har funnits här. Finlandssvenskan har väl äldre rester av svenskan kvar så kanske är det därför.

Bäntjiin - Bänken

Bätjiin - Bäcken

Diitje - Dike

Pojtjen - Pojken

Partjen - Parken

Jamen precis så är dialekten jag pratar Bara att jag säger pojtjin, partjin och diitji. Hittade för övrigt ett ljudklipp, så får ni höra hur det låter här

http://www.sls.fi/doc.php?docid=479

Gafsan skrev:

Eeira skrev:Talar just ingen dialekt, men använder vissa dialektala ord. T ex jämt, som kan leda till missförstånd om man pratar med utsocknes.

Jag ska jämt gå på toa = Jag ska bara gå på toa

Haha, ja det kan ju bli lite fel... själv jobbar jag på en arbetsplats med människor från olika delar av landet och ett ord som kan orsaka förvirring är "grina". En del menar att någon som grinar ler eller skrattar, och andra menar tvärtom att personen gråter.

Danska ordet för skratta är grine. Gråta heter gråthe (eller åtm uttalas så).

Dialekt vet jag inte. De som är från där jag växte upp kan höra utsprunget, de andra verkar inte kunna placera mig i landet alls.

Exempel på ord och fraser jag använder:

Schuu! (På insug) (= jo)
JOOmenvisst!
Ja idsint de. (= jag är för lat för det just nu)
Varska du hän? (= vart ska du bege dig?)
Vad ska vi gör nu? (= vad ska vi göra nu?)
Dom var olik de andra. (= de var olika de andra. Här och där smyger de sig in bara, oftast använder jag pluralform)
Vaeeereåm? (= vad vill du? Sagt mest på skoj men blivit mer standard nu.)
Hugaligen.
Ujejuj. (Slutat med det nu.)
Vettere... (= vad heter det? I början av meningar när an tänker ut vad man ska säga. Säger det väldigt mkt.)
Körka. (= kyrka)
Ta dän den. (= ta bort den)
Lille hönn. (= lilla hunden)
Kövna (= bli för varm med kvävningskänsla. Säger det på skoj.)
Ja sågan där borta/jag sågen där borta. (= jag såg honom där borta)
Ja såg na. (= jag såg henne)
Grina (= gråta)
Bloa (= blöda)
Årna dig! (= lugna ner dig, koncentrera dig)
Mådä! (= jaha. Slinker in när jag minst anar det.)