Passar på att göra en manne och stoppar in lite konst helt i min smak. Tror inte den kan kallas varken ickefigurative eller abstrakt dock

Satan's Calliope
in action

EDIT: jag glömde ju beskrivningen av verket i fråga.

*avis* Hur hittar ni näthabituéer allt intressant?

(men om det "passar" här... performancekonst kanske snarare? *konstkritikersnörp* )

Vi ska väl inte kidnappa tråden helt, men:
http://www.burningman.com/
http://www.srl.org/

Svara på din konkreta fråga kan jag nog inte... mer än att jag är lite sugen på pulsjet-motorer för tillfället. SRL har funnits i länklistan länge dock.

tahlia skrev:

Jag har förstått så pass mycket att det jag ser som färgklickar, streck eller kvadrater kan framkalla känslor hos den som betraktar den. För mig p

Jag har många gånger undrat om man skulle kunna kleta ihop något, bygga upp en bakgrundshistoria och visa den för ett x antal konstkritiker för att se hur många som faktiskt skulle se att historien och konsten var "falsk" och hur många som skulle börja tolka in en massa känslor och intryck som inte finns.
En sådan undersökning skulle jag välkommna.

Typisk svenssonåsikt, eler NT-åsikt om du så vill. Att se ned på allt man inte förstår och avfärda det som trams. Liksom att tycka att "en fin bild" är konst och bara bry sig om vad det föreställer utan att bry sig om nån djupare känsla som förmedlas.

Du är formodligen en sån som tycker att Astrid Lindgren borde fått Nobels litteraturpris med.

Varför är du alltid så fördömmande mot det du inte förstår, och alltid med känsloargument hämtade från missnöjda och gnälliga lantsortsbor?

Jag försöker nog (ofta förgäves) hitta ett mönster i abstrakt/non-figurativ konst (och jag fattar inte skillnaden).

Annars gillar jag föreställande konst. El Greco t ex. Hans gestalter är onaturligt långa (fel på hans ögon) men de har en speciell känsla. Det här är den helige Franciskus:

Kvasir skrev:Som sagt, var och får tycka om vad den vill, men det är en helt annan sak än att tycka att de som tycker annorlunda är lurade eller knäppa.

Jag tycker inte att någon är knäpp för att de uppskattar något som de väljer att kalla konst, men som för mig ser ut som en 3-årings verk. Som jag sa tidigare får alla tycka precis som de vill. Men det betyder även att jag har rätten att tro att människor blir lurade. Det är inte alls menat att idiotförklara någon. Faktum är att jag tycker det är mycket skickligt gjort. Men jag tror fortfarande att de blir utnyttjade.

Kvasir skrev:Jo då, det har gjorts sådant också. Många konstkritiker är nog egentligen tveksamma konstbedömare, om man ska vara lite elak. Konstnären försöker skapa något nytt och eget och har väldgit stora möjligheter att variera sig. Konstkritikern skapar däremot inget själv, utan lever på att välja ut vilka konstnärer som ska bli kända. Dessutom är det en tävling att vara först med att upptäcka konstnärer. Det blir naturligtvis lätt ett ganska stort mått av chansning och godtycklighet i den processen. Kanske är det inte helt långsökt att jämföra konstkritiker med börsklippare? Naturligtvis finns även vissa konstnärer som försöker sig på billiga knep för att bli kända, men många gånger finns djupa tankar och idéer bakom det som kan förefalla som ett billigt knep för den som inte sätter sig in i verket.

Att konsten i sig betyder något för konstnären håller jag för självklart. I alla fall när det rör sig om seriösa konstnärer, som målar med själ och hjärta mer än huvudet.
Jag är dock medveten om att det är svårt för mig att förstå precis hur konsten påverkar skaparen av den, eftersom jag själv inte ens är kapabel att rita en streckgubbe, och eftersom jag själv känner nada om jag ser en tom duk framför mig. När det gäller just att skapa konst är jag totalt fantasilös, och jag inser att det antagligen färgar min åskikt väldigt mycket.

Hur jag än uttrycker mig så kommer man att tro att jag ser ned på personer som sysslar med konst. Faktum är dock att de enda i det sammanhanget jag kan komma att se ned på är just de konstkritiker du talar om.

Jag tillhör inte dem som skulle stå och gapa att vara konstnär inte är ett riktigt yrke. Lika lite som att jag skulle hävda att kompositör eller författare inte är något riktigt yrke. Tvärt om faktiskt. Om man kan försörja sig på det man älskar är det bara positivt.

Känner att detta kan te sig lite rörigt. Jag skyller på att jag är nyvaken.

Hur som haver så har du Kvasir bra argument och jag kan mycket väl tänka mig att ändra uppfattning i frågan. Dock behöver jag mer på fötterna för att komma till den punkten.

Moggy skrev:
Typisk svenssonåsikt, eler NT-åsikt om du så vill. Att se ned på allt man inte förstår och avfärda det som trams. Liksom att tycka att "en fin bild" är konst och bara bry sig om vad det föreställer utan att bry sig om nån djupare känsla som förmedlas.

Och väldigt typiskt Moggy att komma ösande med fördomar och tala nedsättande om NT.
Rätta mig om jag har fel, men är inte majoriteten av människor som handlar med konst och hänger konst i sina hem, just NT? Precis som överallt annars är de en majoritet. Något som du glömmer när det passar dig.

Jag ser inte ned på personer som handlar med konst, eller konstnärer heller för den delen. Jag förstår dock till fullo hur du kunde göra den tolkningen och släpper därför den delen.

Vad det gäller djupare känsla så nämnde jag tidigare att färgklickar, kvadrater och linjer (som det ser ut som för mig) förmedlar bara känslan av irritation för mig, och det är ju som bekant ingen positiv känsla.

Moggy skrev:Du är formodligen en sån som tycker att Astrid Lindgren borde fått Nobels litteraturpris med.

Med risk för att ge dig vatten på kvarnen så - ja, det är jag. Varför? För att om det finns någon litteratur som verkligen har berikat människor och inspirerat människor att läsa (då främst som barn, när det är viktigast att stimulera önskan att läsa) så är det hennes.
Hon har förgyllt tillvaron för många ensamma barn.

Moggy skrev:Varför är du alltid så fördömmande mot det du inte förstår, och alltid med känsloargument hämtade från missnöjda och gnälliga lantsortsbor?

Ännu fler fördomar haglar. Här gör du i princip ett uttalande om att landsortsbor är inskränkta individer med rätt så låg intelligens. Vidare påstår du att landsortrsbor i allmänhet är missnöjda och gnälliga. Mycket intressant påstående. Får mig att undra hur många år du bott på landet för att kunna bilda dig denna formidabla åsikt.

Som jag sa tidigare så har jag inget som helst emot konstnärer eller deras köpare. Alla har rätt att tycka precis som de vill, och det är ju bara positivt om de blir glada av konsten, eller hur. Det hindrar mig dock inte från att ha uppfattningen att man blir grundlurad.
Om konsten var en exakt vetenskap, där majoriteten av människorna förstod den på det ena eller andra sättet, skulle jag inte säga något. Men när den andel av befolkningen som kan förklara en tavla med fyrkanter och ge den känslor och intryck, är så otroligt minimal så blir jag, av naturen, våldsamt misstänksam.

Moggy skrev:[
missnöjda och gnälliga lantsortsbor?

Moggy, detta "missnöjda och gnälliga lantortsbor?" vad är det för nåt. Är det din syn på de som bor utanför tullarna? Det känns som den obehagliga odören från Anna Kindberg. (Moderat riksdagsledamot som gjorde sig ökänd för att hävda att Stockholmare är smartare än andra.)

Vilket i ditt fall är litet konstigt eftersom du inte ens kan stava. Det heter "landsort".

Ditt tyckande skulle ha litet större vikt om du levererade litet empiri till stöd för dina teser.

Jag har aldrig intresserat mig i att studera konst gjord utav någon speciell person, letar alltid efter mönster dock och människor lämnar mönster/fingeravtryck i sina målningar så det låter som väldigt tidsdödande o för mig onödigt arbete.
Målade båtar,fåglar,streckgubbar och fästningar när jag var yngre men det är väl allt.

En av mina lärare pratade kring detta svåra, om vad som är konst eller inte. Någon sa att "konst ligger i betraktarens öga", men eftersom betraktarens öga inte är "nog" så försökte han sig på en liknande beteckning: "Konst är vad som uppstår i rummet mellan skaparen, det skapta och betraktaren".

Moggy skrev:

tahlia skrev:

Jag har förstått så pass mycket att det jag ser som färgklickar, streck eller kvadrater kan framkalla känslor hos den som betraktar den. För mig p

Jag har många gånger undrat om man skulle kunna kleta ihop något, bygga upp en bakgrundshistoria och visa den för ett x antal konstkritiker för att se hur många som faktiskt skulle se att historien och konsten var "falsk" och hur många som skulle börja tolka in en massa känslor och intryck som inte finns.
En sådan undersökning skulle jag välkommna.

Typisk svenssonåsikt, eler NT-åsikt om du så vill. Att se ned på allt man inte förstår och avfärda det som trams. Liksom att tycka att "en fin bild" är konst och bara bry sig om vad det föreställer utan att bry sig om nån djupare känsla som förmedlas.

Du är formodligen en sån som tycker att Astrid Lindgren borde fått Nobels litteraturpris med.

Varför är du alltid så fördömmande mot det du inte förstår, och alltid med känsloargument hämtade från missnöjda och gnälliga lantsortsbor?

Man behöver inte fördöma andras konstupplevelse, men jag tänker inte heller gilla en tavla bara för att kritikerna inte kan jubla nog över den. Om Picasso och Ingmar Bergman inte säger mig *shmuck*, men Astrid Lindgren gör det, så är Astrid Lindgren de facto bättre. (Ok - Picasso VAR bra, innan han började rita kvadrater...).

Inte så lite konst handlar om att göra något nytt och oväntat och att göra något ingen annan har gjort förut (typ klä in ett hus i papper, måla världens största duk vit med en liten, liten, liten svart kvadrat i mitten eller måla Muhammed som rondellhund). Där är inte mycket känsla som förmedlas där heller, snarare något slags exhibitionism och trollning IRL.

tahlia skrev:Och väldigt typiskt Moggy att komma ösande med fördomar och tala nedsättande om NT.
Rätta mig om jag har fel, men är inte majoriteten av människor som handlar med konst och hänger konst i sina hem, just NT? Precis som överallt annars är de en majoritet. Något som du glömmer när det passar dig.


Vad det gäller djupare känsla så nämnde jag tidigare att färgklickar, kvadrater och linjer (som det ser ut som för mig) förmedlar bara känslan av irritation för mig, och det är ju som bekant ingen positiv känsla.

Jag bryr mig inte så mycket om dom som handlar och äger konst. Det intressanta är ju själva konstverket. Jag skulle tro att många krativa och konstnärliga människor har AS-drag. Det är ju ofta udda människor som gjort de största bedrifterna inom konst och vetenskap. Vetenskapsmän och konstnärer är det värdefullaste vi har, det är dom som ser till människans gränser ständigt utvidgas. Om din inställning till konst och vetenskap hade fått råda så skulle vi fortfarande bo i grottor.

Jag kan inte så mycket om konst men jag ser ändå att vissa verk har något som gör dem speciella. Jag tycker det är en viktig del av livet att utforska vad människans kretivitet har skapat, och att man går miste om nåt om man avfärdar allt man inte förstår som meningslöst kludd.

tahlia skrev:
Ännu fler fördomar haglar. Här gör du i princip ett uttalande om att landsortsbor är inskränkta individer med rätt så låg intelligens. Vidare påstår du att landsortrsbor i allmänhet är missnöjda och gnälliga. Mycket intressant påstående. Får mig att undra hur många år du bott på landet för att kunna bilda dig denna formidabla åsikt.
.

Bott i byhåla när jag växte upp. Har stor erfarenhet av människor i såna hålor och enbart glad över att jag kom därifrån.

Intressant dock att du valde att försvara landsortsborna...

tahlia skrev:
Om konsten var en exakt vetenskap, där majoriteten av människorna förstod den på det ena eller andra sättet, skulle jag inte säga något. Men när den andel av befolkningen som kan förklara en tavla med fyrkanter och ge den känslor och intryck, är så otroligt minimal så blir jag, av naturen, våldsamt misstänksam.

Ok. Återigen kan vi väl konstatera att vi två är väldigt olika. Jag är fascinerad över att det finns saker som är obegripliga till en början men som man kan studera och lära känna. Både på individnivå och sett till människan i helhet.

Som jag ser det så handlar konsten om mer än att göra "fina bilder", konsten är ett sätt att utforska tillvaron precis som vetenskapen och matematiken är.

Matilda skrev:största duk vit med en liten, liten, liten svart kvadrat i mitten eller måla Muhammed som rondellhund). Där är inte mycket känsla som förmedlas där heller, snarare något slags exhibitionism och trollning IRL.

Tycker att såna saker ibland kan fylla ett syfte, även om mycket är trams.

Just rondellhundarna var ju lyckat, då några rätt fula bilder som man knappt såg vad dom föreställde lyckades med att skapa en rätt absurd diskussion i samhället.

Burning Man skulle jag gärna åka på någon gång...

Off topic - sorry.

En konstnär gick till en konstgalleria och visade upp sin konst till ägaren. Konstnären fick som svar att måla fint nu och bli känd först, så kan du måla såhär som du målat... sen:D

MsTibbs skrev:En av mina lärare pratade kring detta svåra, om vad som är konst eller inte. Någon sa att "konst ligger i betraktarens öga", men eftersom betraktarens öga inte är "nog" så försökte han sig på en liknande beteckning: "Konst är vad som uppstår i rummet mellan skaparen, det skapta och betraktaren".

Öhmm i mina öron låter det mest som blaj. Alternativt ett litet mer lurigt sätt för att säga konst är vadfan som helst bara det står rätt namn på grejen. Är inte konst en marknadsföring och varumärkesetablering?

Jag orkar inte skriva något ytterligare längre och genomtänkt inlägg som komplement till det tidigare, för tillfället, så jag nöjer mig med att återigen citera Picasso:

"Jag förstår inte engelska och kan inte läsa Shakespeare på originalspråk. Men bara för att jag inte förstår Shakespeare så betyder inte det att det han skrev var nonsens."


P.S. Matilda, du verkar göra precis det misstag som jag redan innan hade påpekat att många gör, att tro att Vilks teckningar var konstverket. Så är det inte, utan konstverket är allt som händer som konsekvens av teckningarna. Ironiskt nog bidrar därmed även al-Quida och andra som har hotat Vilks till själva konstverket.

Kristofer skrev:

MsTibbs skrev:En av mina lärare pratade kring detta svåra, om vad som är konst eller inte. Någon sa att "konst ligger i betraktarens öga", men eftersom betraktarens öga inte är "nog" så försökte han sig på en liknande beteckning: "Konst är vad som uppstår i rummet mellan skaparen, det skapta och betraktaren".

Öhmm i mina öron låter det mest som blaj. Alternativt ett litet mer lurigt sätt för att säga konst är vadfan som helst bara det står rätt namn på grejen. Är inte konst en marknadsföring och varumärkesetablering?

Nej, är mitt korta svar. Jag tror få upplever McDonalds affischer som konst. Skulle man resonera så, så skulle allting anses vara "designat" också, för rent krasst är det få prylar, som inte har "designats". En marknadsaffisch kan vara konst, men är det inte per automatik. Spontant skulle jag kalla McDonalds mer för kitsch (vad nu det begreppet innebär) ett misslyckat försök att verka konstnärlig/göra konst/vara konstintresserad. Jämför "älg i motljus i solnedgång".Absolut Vodkas affischer tilltalar mitt designsinne, men jag upplever dem inte som konst, då syftet är fel, bland annat.

Om jag stickar in en gatuskylt, så är reaktionen den stickningen ger omgivningen konsten; inte nödvändigtvis den stickningen på stolpen i sig. Om en person skulle sticka in en stolpe med garn och det inte skulle ge en enda person någon form av upplevelse av att se det, eller inte ens skulle "se" att stolpen ändrat på sitt utseende, så skulle det kanske inte vara konst. Monalisa "är konst", en treårings bild "är inte konst". Jag tror aldrig att vi kommer komma överens om en tydlig definition på vad som är konst och inte. Är Picassos teckningar som treåring konst? Skulle de vara/bli konst, om Picasso själv ansåg att de borde ses som det?

* Konst kan vara själva skapandet av konst. "Det är väl ingen konst att klara det", är den gamla definitionen av konst, där själva kunnandet var relevant. Da Vinci är i lika stor grad matematik, som konst. * Är de gamla målningar som hade funktion av porrtidning konst? Kommer då dagens porrtidningar att bli konst i framtiden?
* Konst kan vara produkten av ett skapande. Fysiskt eller mentalt.
* Kan något vara konst, utan att ha en betraktare? Är de målningar Picasso gjorde utan att visa någon annan, också konst, före de tas ut i ljuset?
* Vem har rätt att definera vad som är konst eller ej?
* Vad som är konst är inte statiskt i vare sig tid, rum, kulturer eller mellan olika människor. Det som är konst för en person, behöver således inte vara det för en annan?

Konst är ingenting annat än att kunna sätta ett etablerat namn på nån grunka som man kan visa för folk på något jävla vänster. Sen kan det vara trevlig och fint för det.

Men vafan kanske McDonalds ändå är konst? De har ju bilder på sina Hamburgare. Sen att man nu inte gillar McDonalds är en annan femma. Andy Warhol gjorde ju konst med denna. egentligen är det ingen skillnad. Förutom att det då är ett namn på den och att det är en soppburk. [img]http://www.mala.bc.ca/~mcneil/jpg/warhol.jpg[/img]

Jag försöker nog hitta ordning i det mesta jag upplever och det gäller även konst. Vill helst inte lämna något i oordning. Så, mönster it is.

Jag är ingen konstvetare men jag tycker om bilder och färger väldigt mycket. Jag förstår det Tahlia säger om att vissa verk är överskattat och förfinat. Och det kan vara lite larvigt ibland att lyfta ting upp till skyarna bara för sakens skull... Men konst är svårdefinierat. Det är så personligt. Och även om man inte är konstintresserad så har man nog nån sorts känsla för vad man tycker om att se på. Vad trivs man med att titta på? Varför väljer man tex just de färger på väggarna som man har?

Jag förstår inte all konst, men jag är helt beroende av vackra, tilltalande, intressanta ting att lägga mina ögon på... Nej, jag är ingen golddigger men Sören vad glad jag blir när jag får se bilder jag tycker om. Jag blir rörd djupt in i själen.

Jo, jag är lite larvig. Men jag gillar motiv, streck, prickar, färger, pluttar, landskap, blommor, kanter, prylar... Det som är spännande dock är att man kan få en liten inblick i andras verklighet när man ser nått som de har producerat. Om konstnären har varit ärlig (och inte gjort det bara för att vara udda eller spännande)...(fast det säger i och för sig något det med)... så är det nästan som att få se dennes fingeravtryck...

Moggy skrev:http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=737859

Det skulle vara en sak o de sålde sonens målningar/statyer som just parafraser elelr "goda kopior". Problemet här är ju att de sålde målningarna som "riktig Man Ray". Ungefär som att göra en identisk likadan klocka som Rollex, även om det bara är en kopia, om än en bra/bättre sådan...

Kristofer skrev:Konst är ingenting annat än att kunna sätta ett etablerat namn på nån grunka som man kan visa för folk på något jävla vänster. Sen kan det vara trevlig och fint för det.

Men vafan kanske McDonalds ändå är konst? De har ju bilder på sina Hamburgare. Sen att man nu inte gillar McDonalds är en annan femma. Andy Warhol gjorde ju konst med denna. egentligen är det ingen skillnad. Förutom att det då är ett namn på den och att det är en soppburk.

Ja, hur löser man frågan om "konst" och "autenticitet" här? Det är ju inte som om Andy Warhol själv tillverkade något riktigt original.

Man kan jämföra med Brilloboxarna, där några visst är "riktiga" och andra "fake". Men är det inte själva idén som är konstverket här, inte boxarna:

http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=731627

En "äkta" Brillobox:

Alien skrev:
Ja, hur löser man frågan om "konst" och "autenticitet" här? Det är ju inte som om Andy Warhol själv tillverkade något riktigt original.

Man kan jämföra med Brilloboxarna, där några visst är "riktiga" och andra "fake". Men är det inte själva idén som är konstverket här, inte boxarna:

http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=731627

Nu har jag i ärlighetens namn aldrig satt mig in i just Brilloboxarna, men som jag förstår, och som det verkar i texten, så gjorde Warhol, eller medarbetare till honom, kopior av äkta Brilloboxar (oklart för mig om de var avsedda att vara så identiska som möjligt med äkta, eller avsiktligt annorlunda eller...). Dessa var ju då att betrakta som konstverk, dvs. knappast varje enskild box utan snarare alla tillsammans. De svenska kopiorna är ju då inte original utan kopior eller förfalskningar, hur man nu vill se på det. Artikeln väcker ju dock den intressanta frågan om det handlade om ett tveksamt försök att bättra på originalet genom att utöka antalet boxar, eller om just insmygandet av extra kopior var att betrakta som ett konstverk i sig.

I vart fall verkar det inte handla om ready mades ens i fråga om de ursprungliga boxarna.