Jag har alltid varit extremt ljudkänslig och som barn fick jag okontrollerbara raseriutbrott när min mor höjde rösten i sitt eviga tjatande. För mig uppfattades hennes tjat enbart som skärande oljud och oförståeligt pladder.

Jag hoppar till för plötsliga ljud (om än så lågt) och jag kan inte titta på tv för då störs jag för mycket av alla andra ljud i omgivningen. Alla ljud i min omgivning stör mig och ibland kan jag bli så irriterad och uppstressad att jag skriker "va tyyyyysta!" rakt ut!
Mopeder, skällande hundar, skrikande barn och musik på hög volym är ljud som inte bara är otroligt störande utan även gör mig fruktansvärt arg (speciellt när jag är hemma i min lägenhet)! Man kan lära sin hund att inte skälla på allt den ser/hör eller när den är ensam hemma, barn kan man också uppfostra att inte skrika och bete sig illa offentligt (till och med jag lärde mig det), musik behöver man inte ha på högsta volym när man bor i ett tätbebyggt område och moped får man inte ens köra med på cykelbanorna! Såna ljud kan få det att slå slint i hjärnkontoret på mig.

Gnisslande ljud som frigolit mot frigolit, kritor mot en svart tavla, gaffel/kniv mot en tallrik etc är direkt smärtsamma för mig. Jag får inte bara ont i öronen, utan även fysiskt ont i hela kroppen och blir illamående. Allmänna ljud på stan (eller stora folksamlingar i största allmänhet) uppfattar jag som ett enda högt surrande. Som om jag hade en bikupa på huvudet. Det är otroligt uttröttande och går jag för länge på stan blir jag nästan svimfärdig för allting snurrar runt i huvudet till slut. Det är inte alls ovanligt att man ser mig gå på stan med händerna för öronen. Ska dock prova detta med öronproppar nästa gång, det lät riktigt intressant!

Jag använder välisolerade hörlurar när jag sitter hemma framför datorn och då kan jag titta på tv-serier, lyssna på musik etc, men alltid på låg volym och det ska vara musik med takt och melodi. Alltså inget psykadeliskt epilepsi framkallande dunka dunka eller nån prat sjungande rappakalja. Som väckarklocka har jag en lugn och låg melodi på min mobiltelefon, även om jag väldigt sällan vaknar till den eftersom jag alltid vaknar lååångt före inställd tid eller så har jag inte sovit alls.

Tintomara Ariadne skrev: Upprepade ljud driver mig till vanvett. Upprepade ljud som inte är helt konsekventa är än värre.

Grannar som drar möbler fram och tillbaks över golvet till exempel (storstädar, eller vad de nu gör). Psykakuten-varning för mig...

Jag insåg inte förrän jag hade läst en hel del om aspergers att jag är ljudkänslig. En sak märkte jag redan som barn: att jag har svårt att separera ljud från varandra. Om någon pratar med mig i en miljö där det finns en massa andra ljud hör jag verkligen inte. Jag kan heller inte uppfatta låttexter. Musiken gör att jag inte kan urskilja ord. Jag sa till mamma att jag trodde att jag hade fel på hörseln. Hon tog mig till vårdcentralen och de satte mig i ett litet rum och gav mig en knappdosa. Varje gång jag hörde ett pipljud skulle jag trycka på knappen. Allt annat var knäpptyst. Jag klarade detta test alldeles utmärkt. Det var ju inte "den sortens hörsel" jag hade svårt för.

Höga, plötsliga ljud får mig ibland att vilja lägga mig ner på golvet och gråta. De får mig att känna mig så apatisk. Det kan vara dammsugare, borrmaskiner, eller - vilket är jobbigt - min pojkväns nysningar. Jag har bett honom att försöka varna mig innan han nyser men det gör han inte. Det är kanske svårt.

Laika! Även i denna tråd känner jag igen mig till fullo i vad du beskriver. (första stycket)

Gjorde ett hörseltest eftersom min sambo tröttnat på att jag aldrig hör. Fick utmärkt betyg ("du hör som ett spädbarn... alltså, det är bra!"), men *något* fel är det ju. Men precis som du säger, i testet var jag 100% koncentrerad och *inga* störande miljöljud fanns.

Står TV'n på och någon pratar med mig samtidigt har jag bitvis väldigt svårt att separera vem som säger vad. Hjälper inte heller att vi har en son som springer omkring och babblar oavbrutet. Uteserveringar är också svårt och röjigare uteställen helt omöjliga när jag ska prata med någon.

Har du försökt ta upp det med vården och testa dig på något annat sätt? Det borde finnas kompetens som fångar upp vår problematik på öronklinikerna tycker man. Fast har det med AS att göra så är det ju inte något fysiskt fel å andra sidan.

Har inte ditt problem med höga ljud, det är främst buller som gör att allt grötar ihop sig, sedan gör mig förvirrad och till sist nästan apatisk. Det kan vara därför jag alltid hamnar i en fåtölj, stirrande ut i intet, på fester där det spelas hög musik.

Kan också nämna att jag numera nästan helt undviker ovanstående situationer, utom de inom familjen.

Laika skrev:Jag insåg inte förrän jag hade läst en hel del om aspergers att jag är ljudkänslig. En sak märkte jag redan som barn: att jag har svårt att separera ljud från varandra. Om någon pratar med mig i en miljö där det finns en massa andra ljud hör jag verkligen inte. Jag kan heller inte uppfatta låttexter. Musiken gör att jag inte kan urskilja ord. Jag sa till mamma att jag trodde att jag hade fel på hörseln. Hon tog mig till vårdcentralen och de satte mig i ett litet rum och gav mig en knappdosa. Varje gång jag hörde ett pipljud skulle jag trycka på knappen. Allt annat var knäpptyst. Jag klarade detta test alldeles utmärkt. Det var ju inte "den sortens hörsel" jag hade svårt för.

Höga, plötsliga ljud får mig ibland att vilja lägga mig ner på golvet och gråta. De får mig att känna mig så apatisk. Det kan vara dammsugare, borrmaskiner, eller - vilket är jobbigt - min pojkväns nysningar. Jag har bett honom att försöka varna mig innan han nyser men det gör han inte. Det är kanske svårt.

Känner med dig. Varje gång min man snyter sig får jag hörselgången genomborrad...

Är han en sån där "trumpetsnytare" månne?

Japp!

ca skrev:Har du försökt ta upp det med vården och testa dig på något annat sätt? Det borde finnas kompetens som fångar upp vår problematik på öronklinikerna tycker man. Fast har det med AS att göra så är det ju inte något fysiskt fel å andra sidan.

Nej, precis. Felet sitter förmodligen inte i öronen. Jag har faktiskt aldrig tagit upp det med någon utan sett det som ett olösligt problem. Kanske borde jag nämna det för min läkare.

Kanske värt ett försök att nysta i. Kanske finns det öronproppar som funkar. Musiker och yrkesmän av olika slag har sådana som blockerar bara vissa frekvenser.

joakoni, haha!

Jag är troligen väldigt ljudkänslig för det mesta, i varje fall hör jag sånt som många andra inte hör (det är inte påhittade röster jag hör). Inatt hörde jag exempelvis grannen snarka. Även ljud som andra inte skulle tycka särskilt störande kan väcka mig ur sömnen, exempelvis har jag blivit väckt flera gånger av grannens toarulle. När grannen flyttar möbler, städar eller vad tusan de nu sysslar med kan jag inte vara kvar i lägenheten, alternativt sätter jag på stereon eller spelar på sax...

Selma skrev:Svarat " alla typer av ljud " , de andra alternativen stämde ännu sämre.

Jag kan bli väldigt irriterad över ett monotont , svagt susande. Kan inte tänka då. Tål inte gälla , högfrekventa ljud. Det spelar då ingen roll hur många dB det rör sig om.

Föredrar dovt muller. V6- eller V8-motorer. Diskmaskinen låter ljuvligt. Låter nästan som när man åker tåg (åtminstone förr). Dovt dunkande.

Gillar rockmusik och har inga problem att gå på rockkonsert.

Har problem med att hitta en tillräckligt tyst väckarklocka. Har blivit utskrattad när jag frågat efter en sådan. Förstod inte varför det skulle vara så konstigt , inte förrän jag i samband med utredningen läste om en kille med AS som efterfrågat samma sak.

Samma sak här! Mina föräldrar har en hålslagningsapparat som ger ifrån sig ett gnisslande skärande ljud så de förvarnar alltid innan de använder den om jag är i rummet! Elljud går mig på nerverna och en avstängd stereo ger likt förbannat ifrån sig ett högfrekvent elljud. Knäppande element...och tickande klockor går bort! Hade en digitalklocka men fastnade i att den måste visa slutsiffra 1:or och 6:or som 14:16...13:21..07:11 och det gjorde mig sömnlös då jag måste se det av en slump och inte räkna mig fram till att det algit om. Bytte till "vanlig" tickande klocka och blev fixerad vid att inte blink på 1 minut åt gången...

Jag är känslig för alla typer av ljud men bara om de är oväntade, dvs inte kontrollerade av mig själv. Har varit och kollat upp hörseln i min ungdom men inget fel där inte, hade vid det tillfället inbillat mig att det blödde ur öronen på mig.

Min sambo har en förmåga att sitta o flärpa med plastlocket till Mc Donalds läsk och sugrörs-hållare... (förutom att jag måste stänga av öronen när sugröret gnids upp och ned mot de taggiga flikarna) Eftersom han har diabetes markeras sockerfria alternativ med att trycka ned en viss uppbuktning på locket, den genomskinliga plasten sprängs och blir kompakt vitfärgad med ett distinkt ljud.
Flärpandet inträffar enbart när läsken är slut och när vi är i bilen, det är jag som kör den gamla trötta Opeln som inte beskaffats med någon ljudisolering i övrigt. Ljudet kommer som en pisksnärt rätt in i örat, det gör ont. Jag kontrollerar mig att säga till i lagom hög, inte för agressiv ton. Oj, förlåt - ska inte göra igen men inte måste jag lägga muggen på golvet direkt? Nä, visst ok. Jag är lite känslig men bara du inte...
Klick, klick!!
Följande scenario har efterföljt:
Jag vrålar som en galen samtidigt som jag kastar mig mot muggen i hans händer med ena halvan av kroppen och den andra sliter upp dörren eller i fönstervredet för att avlägsna objektet så långt åt h-e som bara är möjligt! Bilen har både varit parkerad vid tillfället som inte.
Jag har även baksätet fullt av liknande händelser, men som bara har råkat fastna i vägen för mina ben eller armar eller växelspak eller liknande....
Tur att jag har en ordentlig stereo i bilen!

Jag är känslig för olika typer av ljud. Tex är jag känslig för "alarmljud", buller, hammarslag, fingerknackningar, dammsugaren, ventilation/fläkt... så ja det finns ingen speciell grupp av ljud så som jag är känslig för utan lite olika.

Jag har insett att små ljud , är extremt jobbigt, speciellt på nya platser, att te x sova på nya ställen första gången går inte, pga alla nya ljud, hur små och tysta det än är, jag ligger vaken försöker stänga ute dem och om jag väl somnar kan jag vakna mitt i natten av något tyst nästan ohörbart ljud, bara för att jag inte hört det innan.
Ljud som upprepar sig som är ett visst mönster till är också jobbigt, jag har i en veckas tid haft extrem oro och inte kunnat sova ordentligt på grund av ett hackande ljud i min vägg (tror att det är en fågel som byggt bo, i morse började jag höra pippande ljud, som jag inte kam hitta källan till) högst irriterande, och väldigt ångestfyllt.

Jag röstade inte på något av alternativen eftersom jag inte är ljudkänslig.
Hade det funnits ett alternativ som hette "Jag är mindre känslig än normalt" så hade jag röstat på det. Känns inte ärligt att klicka att jag är "normalkänslig" när jag vet med mig att jag ofta inte ens tänker på ljud som andra, normala, klagar på.
Någon som är som jag?

Ja, jag skulle nog kategorisera mig själv som relativt ljudkänslig. Bland annat har jag en förmåga att ständigt rycka till då jag råkar höra plötsliga oväntade ljud (behöver nödvändigtvis inte vara höga) vilket är lite störande.

Jag har varit mer ljudkänslig än vanligt på sistone. Undrar vad det kan bero på.

svartamolnet skrev:Jag har varit mer ljudkänslig än vanligt på sistone. Undrar vad det kan bero på.

Kanske beror på årstiden/vädret? Jag blir helt slut på regniga dagar...

ca skrev:Har du försökt ta upp det med vården och testa dig på något annat sätt? Det borde finnas kompetens som fångar upp vår problematik på öronklinikerna tycker man. Fast har det med AS att göra så är det ju inte något fysiskt fel å andra sidan.

Sorry! Men det finns ingen kompetens inom detta område hos svenska öronläkare. Det finns speciella apparater, som arbetar via ekoljudsmodell, vid svenska forskningsinstitut och hos vissa läkare i andra länder, men inte här. Här blir du bara utsatt för ett vanligt hörseltest eller bullertest (Don't do it!)

Själv fick jag papper på min Hyperakusi, med exakta besked, från Pinehill Hospital i Bedford England, hos "Audiological Physician and Neuro-Otologist" Mr Basil.A.Shihabi. (1998)

Mitt öra producerade ett visst antal decibel som var mätbart. Mitt öra blev medicinskadat. Hur det funkar vid enbart AS vet jag inte. Antar att öronnerverna överreagerar. Kanske kan dessa apparater fånga upp det?

Har just förnyat förrådet av öronproppar. De som är gjorda i silikon är de som eliminerar mest ljud nu, tycker jag. Flygpropparna är bra som tryckutjämnare om man får lock för örat. Örat försöker tryckutjämna vid tinnitus.

Förresten tänkte jag skriva exakt vad den bok heter som talar om Xanor som en räddningsplanka för många:

Den heter: TINNITUS - när örat fylls av oljud. Författare: Alf Axelsson och Ulf Schenkmanis.

Xanor-metoden finns på sid. 102. För övrigt står de flesta andra metoder upptagna. Min favoritbok!

locomotiv skrev:Jag röstade inte på något av alternativen eftersom jag inte är ljudkänslig.
Hade det funnits ett alternativ som hette "Jag är mindre känslig än normalt" så hade jag röstat på det. Känns inte ärligt att klicka att jag är "normalkänslig" när jag vet med mig att jag ofta inte ens tänker på ljud som andra, normala, klagar på.
Någon som är som jag?

Sån här är jag också. Jag har jättelätt att sortera bort ljud som jag uppfattar som ointressanta. T.ex. telefonsignaler, larmsignaler, annalkande fordon etc. Det är helt livsfarligt, jag hör dem inte alls om jag tänker på annat. Dessutom gillar jag ljud som andra tycker är obehagliga, som dammsugare, centrifugerande tvättmaskiner etc.

Det finns dock ljud som jag verkligen inte gillar. Ljudet av papper mot papper t.ex., eller skumgodisar som ligger mot varandra. Det låter ju inte högt men HEMSKT. (jag har gåshud när jag skriver detta, så obehagligt är det att bara tänka på ljudet).

Häromdagen mådde jag så fruktansvärt dåligt just på grund av ljud. Min son hade cartoon network på samtidigt som skruttdatorn stod och brummade, och jag växlade mellan detta och tvättstugan (som ju är bullrig utan dess like). Plötsligt var det bara alldeles för mycket. Jag fick panikkänslor av ljuden i tvättstugan. Jag lyckades stålsätta mig genom att tänka "Det är inte farligt - det är bara ljud". Efter att jag blivit klar med tvättstugan, stängt av datorn, vridit ner volymen på TV:n till knappt hörbar volym kunde jag bara lägga mig raklång i sängen och försöka få rummet att sluta snurra och spykänslorna att lugna ner sig. Efter att min son somnat och jag släckt alla lampor och stängt av TV:n tog det ett par timmar innan jag kände att världen var någorlunda fast i konturerna igen.

Jag blir sjösjuk av ljud! Dessutom gör det fysiskt ont, i huden och i själen, och runt och i ögonen.

Tintomara Ariadne skrev:Häromdagen mådde jag så fruktansvärt dåligt just på grund av ljud. Min son hade cartoon network på samtidigt som skruttdatorn stod och brummade, och jag växlade mellan detta och tvättstugan (som ju är bullrig utan dess like). Plötsligt var det bara alldeles för mycket. Jag fick panikkänslor av ljuden i tvättstugan. Jag lyckades stålsätta mig genom att tänka "Det är inte farligt - det är bara ljud". Efter att jag blivit klar med tvättstugan, stängt av datorn, vridit ner volymen på TV:n till knappt hörbar volym kunde jag bara lägga mig raklång i sängen och försöka få rummet att sluta snurra och spykänslorna att lugna ner sig. Efter att min son somnat och jag släckt alla lampor och stängt av TV:n tog det ett par timmar innan jag kände att världen var någorlunda fast i konturerna igen.

Jag blir sjösjuk av ljud! Dessutom gör det fysiskt ont, i huden och i själen, och runt och i ögonen.

Gjorde ont i mig när jag läste det. Jag känner igen mig ungefär men...

Konstigt hur ljud kan ge en människa en sån smärta. Cyberkram!

@Tintomara Ariadne

Jag blev så berörd när jag läste ditt inlägg! Jag känner verkligen med dig att du ska behöva vara så känslig för dessa ljud som man inte kan värja sig mot. Det är hemskt att inte ha något filter som skydd och att det ska slå ut en helt och hållet i flera timmar efteråt. Även jag skickar dig en cyberkram!
Amari