treeman skrev:

extraterrestrial skrev:Jag gillar ungar, men några egna barn är uteslutet. Jag vill inte att min framtida unge ska ärva den skiten jag har i skallen.

Det vet du inte säkert att den gör.

Nej, men det är inte värt att ta risken.

Det tycker jag det är! Hoppas du ändrar dej!

Ett barn som inte ärver lite innre misär, att tveka på sigsjälv, att genomlida deppression, ånger, skam, m.m, brukar vara dessa korkade jävla barbies som springer runt, helt uppblåsta med inget mer än just sociala normer som de dikterar på andra utav sin fullständiga brist på självinsikt på sig och andra.

Det är inte problemet. Däremot att man är en usel förälder,
som inte är mån och medveten om att lyfa upp sådant
som har hjälpt en själv på vägen.

Smokie love you man! Du säger så JÄVLA mycket intelligenta saker. Jag beundrar din skarpsynthet!!!!

RESPECT x10

Tack. Skriver inte precis något märvärdigt ändå.

Jo det är just DET du gör. Du skriver märkvärdigt som in i helvete!

Tacka inte mig. Tacka DIG!

Respect!

treeman skrev:LYCKA TILL ALLIHOPA MED ATT HITTA PARTNER.

Drar mig undan ifrån denna tråden innan alla singlar i Världen börjar mumla en massa bitter skit...

Har ej påstått alla som inte har en partner är förskräckliga.
*JÄSP*

HEJDÅ!

Jag är inte det minsta bitter men jag tycker inte man skall lova saker till helt okända personer och inge dessa en massa falska förhoppningar.

tvilling99 skrev:Jag är inte det minsta bitter men jag tycker inte man skall lova saker till helt okända personer och inge dessa en massa falska förhoppningar.

Ska tänka på det alltid från och med nu.

Jag vill bara bidra med min erfarenhet av att vara 15 och tro att man är ett hopplöst fall. Efter att ha börjat gymnasiet hittade jag snabbt likasinnade och sedan första kärleken efter ett halvår. Nå, det varade bara 3 månader, så jag tycker inte att barnalstrande hade varit en bra idé. Men sen dess har jag knappt varit singel. Förhållandena blev längre och längre och jag fick vid 22 års ålder första barnet och andra vid 26. Men sen tog dessvärre det förhållandet slut, vilket inte alltid är lätt att förutsäga så där i början.

För att återvända till poängen, man må känna sig som ett hopplöst fall vid 15, men livet är långt, du kommer utvecklas och träffa många nya människor och AS är visserligen ett hinder, men ett överkomligt sådant, framför allt om man är lite obs på vad ens svagheter och styrkor är.

Lycka till!

Bra råd av Angelic Fruitcake. En som upplevt att vara tjej med AS själv.
Och fortfarande upplever det ska tilläggas.

är neuropsykologiska sjukdomar ens genetiskt ärftligt *ursäkta min okunnskap i ämnet* har som sagt inte haft min diagnos sålänge och inte direkt gått in för att studera det djupare ....

ingen av mina föräldrar har asperger , adhd eller autism och inte heller min syster vad jag vet har vi ingen som helst historia av det på min fars sida av släkten dock vet jag ej med min mors sida eftersom hon är adopterad från finnland och väldigt lite är sagt om den sidan av släkten

vad jag vet är jag den ende i släkten med nån form av diagnos så att det skulle vara nedärvt e uteslutet i mitt fall om det inte går väldigt långt tillbaka i släkten då så långt tillbaks så ingen vet nått om det

sen för att hålla sig till ämnet , du är för gudsskull bara 15 år du har hela livet framför dig att träffa nån , jag är 28 och levt med mina symptom hela livet och jag har haft en uppsjö förhållanden långa, korta , bra och dåliga ...

ADHD och autism är ärftligt men formerna varierar. Det är vanligt med båda i samma släkt, eller att man har t ex både klassisk autism och asperger i samma familj. Ofta kan man hitta bipolaritet när man tar anamnes vid utredningar av barn.

Den lilla statistik som finns när det gäller sannolikheten att få barn med npf rör mest syskon. Har man fått ett barn med autism är sannolikheten c:a 5 % att även nästa är autistisk (mot knappt 1 % i normalfallet). Däremot finns väldigt lite statistik på hur det går när en eller båda föräldrarna har npf. Men baserat på vad jag sett i min närhet ligger det nog på c:a 50%. Sen känner jag inte särskilt många människor öht, så det är ju knappast statistiskt gångbart.

Det verkar hursomhelst logiskt att chansen är större att få ett barn med npf om man själv har det, än att få ett till barn med npf om man själv är NT men första barnet har npf, om du förstår hur jag menar. Sen verkar många tillstånd vara väldigt närbesläktade, så jag tror det kan slå igenom i andra former än just autism och ADHD, t ex som Tourette's, OCD eller bipolaritet. Men det är bara mina egna teorier.

Jag tycker det stämmer med vad jag sett bland släkt och vänner, även om inte det heller utgör något jättestort statistiskt underlag.

ok tackar , det som är konstigt är att båda mina föräldrar är NT min farfar och farmor var NT min mammas sida av släkten vet jag inget om..

jag har bara träffat min biologiska mormor och mammas biologiska syskon och dom är alla NT så då borde det i mitt fall ligga längre bak i släkten kan det rimmligtvis hoppa över ett par generationer ?

det finns som sagt inga kännda fall av neuropsykologiska sjukdomar i min släkt om man kollar tillbaka dom närmaste 4-5 generationerna iaf inte på min fars sida

Micke_B skrev:det finns som sagt inga kännda fall av neuropsykologiska sjukdomar i min släkt om man kollar tillbaka dom närmaste 4-5 generationerna iaf inte på min fars sida

Det verkar som du läst Aftonbladet häromdagen där redaktörerna just skrev "neuropsykologiska sjukdomar" i en faktaruta. AS och ADHD är varken sjukdomar eller neuropsykologiskt. De är neuropsykiatriska funktionshinder.

Det kan vara ärftligt (kan hoppa över led och och behöver inte heller vara rakt nedåtstigande led), men behöver inte vara det.

Micke_B skrev:jag har bara träffat min biologiska mormor och mammas biologiska syskon och dom är alla NT så då borde det i mitt fall ligga längre bak i släkten kan det rimmligtvis hoppa över ett par generationer ?

Hur vet du att de är "NT"?

Heliora skrev:

Micke_B skrev:det finns som sagt inga kännda fall av neuropsykologiska sjukdomar i min släkt om man kollar tillbaka dom närmaste 4-5 generationerna iaf inte på min fars sida

Det verkar som du läst Aftonbladet häromdagen där redaktörerna just skrev "neuropsykologiska sjukdomar" i en faktaruta. AS och ADHD är varken sjukdomar eller neuropsykologiskt. De är neuropsykiatriska funktionshinder.

Det kan vara ärftligt (kan hoppa över led och och behöver inte heller vara rakt nedåtstigande led), men behöver inte vara det.

sjukdomar eller funktionshinder lr vad man nu vill kalla det spelar ingen större roll för min del det är som att kalla det kletti ist för pletti du säger potatis jag säger potäter ...

vad är skillnaden på nueropsykologisk och neuropsykiatrisk om jag får fråga ? är inte så insatt så undrar av nyfikenhet ...

enligt min utredningsläkare så som jag fatta det klassades det som neuropsykologiska sjukdomar funktionshinder nedsättningar vad du nu väljer att kalla det men det var enligt han då men återigen har jag inte levt med min diagnos så länge och är inte påläst om vare sig asperger autism eller adhd och under vilka katogrier dom hör hemma ...

Parvlon skrev:

Micke_B skrev:jag har bara träffat min biologiska mormor och mammas biologiska syskon och dom är alla NT så då borde det i mitt fall ligga längre bak i släkten kan det rimmligtvis hoppa över ett par generationer ?

Hur vet du att de är "NT"?

ja med tanke på att dom beter sig som man förväntar sig att NT personer ska bete sig och dom inte visar minsta tecken på några aspiga drag .. sen är ju alltid vad som när normalt och normen en definitionsfråga

Micke_B skrev:

Heliora skrev:

Micke_B skrev:det finns som sagt inga kännda fall av neuropsykologiska sjukdomar i min släkt om man kollar tillbaka dom närmaste 4-5 generationerna iaf inte på min fars sida

Det verkar som du läst Aftonbladet häromdagen där redaktörerna just skrev "neuropsykologiska sjukdomar" i en faktaruta. AS och ADHD är varken sjukdomar eller neuropsykologiskt. De är neuropsykiatriska funktionshinder.

Det kan vara ärftligt (kan hoppa över led och och behöver inte heller vara rakt nedåtstigande led), men behöver inte vara det.

sjukdomar eller funktionshinder lr vad man nu vill kalla det spelar ingen större roll för min del det är som att kalla det kletti ist för pletti du säger potatis jag säger potäter ...

vad är skillnaden på nueropsykologisk och neuropsykiatrisk om jag får fråga ? är inte så insatt så undrar av nyfikenhet ...

Det handlar inte om vad man "känner för att kalla det", att kalla något för vad det inte är är jättefel. Det kan inte jämföras med potatis och potäter som är varianter för samma sak. Sjukdomar och funktionshinder är inte samma sak. Tänk om någon skulle börja kalla dig vid ett namn som du inte alls heter och hävda att det "spelar väl ingen roll". Att bli kallad för sjuk när man inte är det är en kränkning.

Det med neuropsykologiskt/neuropsykiatriskt har jag inte så stor koll på, mer än att NPF alltså är neuropsykiatriska. Psykiatrisk är väl också ett vidare begrepp än psykologisk. Det är ju också en psykiater som ställer en sådan diagnos och inte psykolog.

Micke_B skrev:

Parvlon skrev:

Micke_B skrev:jag har bara träffat min biologiska mormor och mammas biologiska syskon och dom är alla NT så då borde det i mitt fall ligga längre bak i släkten kan det rimmligtvis hoppa över ett par generationer ?

Hur vet du att de är "NT"?

ja med tanke på att dom beter sig som man förväntar sig att NT personer ska bete sig och dom inte visar minsta tecken på några aspiga drag .. sen är ju alltid vad som när normalt och normen en definitionsfråga

AS-diagnosen fanns väl knappt i Sverige före 90-talet. Men AS var förstås lika vanligt före det, men personerna sågs då bara som udda, enstöriga el ovanligt tystlåtna. Det fanns plats för dem i samhället på ett annat sätt. Under åren lär man sig också en del, jag verkar mycket "normalare" nu än jag var som barn och ung.

Heliora skrev:

Micke_B skrev:

Heliora skrev:

Micke_B skrev:det finns som sagt inga kännda fall av neuropsykologiska sjukdomar i min släkt om man kollar tillbaka dom närmaste 4-5 generationerna iaf inte på min fars sida

Det verkar som du läst Aftonbladet häromdagen där redaktörerna just skrev "neuropsykologiska sjukdomar" i en faktaruta. AS och ADHD är varken sjukdomar eller neuropsykologiskt. De är neuropsykiatriska funktionshinder.

Det kan vara ärftligt (kan hoppa över led och och behöver inte heller vara rakt nedåtstigande led), men behöver inte vara det.

sjukdomar eller funktionshinder lr vad man nu vill kalla det spelar ingen större roll för min del det är som att kalla det kletti ist för pletti du säger potatis jag säger potäter ...

vad är skillnaden på nueropsykologisk och neuropsykiatrisk om jag får fråga ? är inte så insatt så undrar av nyfikenhet ...

Det handlar inte om vad man "känner för att kalla det", att kalla något för vad det inte är är jättefel. Det kan inte jämföras med potatis och potäter som är varianter för samma sak. Sjukdomar och funktionshinder är inte samma sak. Tänk om någon skulle börja kalla dig vid ett namn som du inte alls heter och hävda att det "spelar väl ingen roll". Att bli kallad för sjuk när man inte är det är en kränkning.

Det med neuropsykologiskt/neuropsykiatriskt har jag inte så stor koll på, mer än att NPF alltså är neuropsykiatriska. Psykiatrisk är väl också ett vidare begrepp än psykologisk. Det är ju också en psykiater som ställer en sådan diagnos och inte psykolog.

för din del spelar uppenbart skillnaden mellan funktionshinder eller sjukdom en stor roll för mig gör det inte det , acepptera och lev med det lr aceppterar du inte folk som tex har lånat 20 kr av dig och när dom lämnar tillbaka pengarna så säger dom här har du din tjuga ist för att säga här har du dina 20 kronor det heter inte tjuga heller annat än i folkmun .....

är som att jag skulle få frispel för att någon kallde mig micke för jag heter inte micke jag heter mikael ....

Alien skrev:

Micke_B skrev:

Parvlon skrev:

Micke_B skrev:jag har bara träffat min biologiska mormor och mammas biologiska syskon och dom är alla NT så då borde det i mitt fall ligga längre bak i släkten kan det rimmligtvis hoppa över ett par generationer ?

Hur vet du att de är "NT"?

ja med tanke på att dom beter sig som man förväntar sig att NT personer ska bete sig och dom inte visar minsta tecken på några aspiga drag .. sen är ju alltid vad som när normalt och normen en definitionsfråga

AS-diagnosen fanns väl knappt i Sverige före 90-talet. Men AS var förstås lika vanligt före det, men personerna sågs då bara som udda, enstöriga el ovanligt tystlåtna. Det fanns plats för dem i samhället på ett annat sätt. Under åren lär man sig också en del, jag verkar mycket "normalare" nu än jag var som barn och ung.

iofs inte men om en person uppför sig skummt försvinner om natten kommer hem sent på morgon med saker som inte tillhör honnom är han nog uppebart en tjuv

samma sak med mina föräldrar om dom inte uppför sig aspigt aldrig har uppfört sig aspigt lr visat tecken på att ha andra diagnsoer så är dom troligtvis NT

Micke_B skrev:

Heliora skrev:

Micke_B skrev:

Heliora skrev:

Micke_B skrev:det finns som sagt inga kännda fall av neuropsykologiska sjukdomar i min släkt om man kollar tillbaka dom närmaste 4-5 generationerna iaf inte på min fars sida

Det verkar som du läst Aftonbladet häromdagen där redaktörerna just skrev "neuropsykologiska sjukdomar" i en faktaruta. AS och ADHD är varken sjukdomar eller neuropsykologiskt. De är neuropsykiatriska funktionshinder.

Det kan vara ärftligt (kan hoppa över led och och behöver inte heller vara rakt nedåtstigande led), men behöver inte vara det.

sjukdomar eller funktionshinder lr vad man nu vill kalla det spelar ingen större roll för min del det är som att kalla det kletti ist för pletti du säger potatis jag säger potäter ...

vad är skillnaden på nueropsykologisk och neuropsykiatrisk om jag får fråga ? är inte så insatt så undrar av nyfikenhet ...

Det handlar inte om vad man "känner för att kalla det", att kalla något för vad det inte är är jättefel. Det kan inte jämföras med potatis och potäter som är varianter för samma sak. Sjukdomar och funktionshinder är inte samma sak. Tänk om någon skulle börja kalla dig vid ett namn som du inte alls heter och hävda att det "spelar väl ingen roll". Att bli kallad för sjuk när man inte är det är en kränkning.

Det med neuropsykologiskt/neuropsykiatriskt har jag inte så stor koll på, mer än att NPF alltså är neuropsykiatriska. Psykiatrisk är väl också ett vidare begrepp än psykologisk. Det är ju också en psykiater som ställer en sådan diagnos och inte psykolog.

för din del spelar uppenbart skillnaden mellan funktionshinder eller sjukdom en stor roll för mig gör det inte det , acepptera och lev med det lr aceppterar du inte folk som tex har lånat 20 kr av dig och när dom lämnar tillbaka pengarna så säger dom här har du din tjuga ist för att säga här har du dina 20 kronor det heter inte tjuga heller annat än i folkmun .....

är som att jag skulle få frispel för att någon kallde mig micke för jag heter inte micke jag heter mikael ....

Jag känner mig lite tjatig nu, men funktionshinder och sjukdom är INTE samma sak. Det är inget som jag själv har hittat på, det är inte jag som valt att det är två olika saker. Så du kan inte jämföra det med att säga "tjuga" vs "tjugo kronor" eller "Micke" vs "Mikael". Det är som att säga att 1+1=3, det är lika fel. Eller som någon skulle kalla dig för Greger istället - ett helt annat namn - och tycka att det inte spelar någon roll.

Och jag tror inte jag är ensam om att inte vilja bli kallad "sjuk" när jag inte är det.

+1.