DIProgan skrev:Har inte en lika lång resa som tur är, fick AS diagnosen efter ett par turer och sedan kändes det mest skitsamma hur jag definieras av andra i det avséendet. Blir mer problematiskt när man ska ha en medicinsk "relation" kan jag tänka mig. Lucky lucky me.

Lycka till i kväll, have fun

Tack ska du har för det du skriver, dina råd och ditt lycka-till!

Jag kommer ikväll att vara "ovanlig" - det är liksom det som omgivningen uppfattar. En del gillar det. Andra inte. Ibland säger den jag "barhängt" med: "Tack för din ståuppkomedishow!"

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/0002006E.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Och - vad säger man då? Tar betalt?
................

Dags nu att tvätta bort den nervlugnade antiage-mask jag har i ansiktet, bada och ta på mig min klänning och ett linne med en paljett-fjäril på!
Ska nämligen ut och flyga snart. Jag är nattfjäril.

De som bara är ute efter sex kan fara och flyga. Här ska bara has trevligt, inget annat. Skulle gärna hänvisa killarna till näraste bordell, fast det finns ju inga...här.

Hoppas jag efter min totalrenovering minskat min ålder med minst 10 år och - att jag känner igen mig själv!

<a href="http://www.sweetim.com/s.asp?im=gen&lpver=3&ref=11" target="_blank"><img src="http://cdn.content.sweetim.com/sim/cpie/emoticons/0002024A.gif" border="0" title="Click to get more."></a>

Intressant för tjejer: Om ni ligger med en kille först så kan det ändå bli er bästa vän efteråt. Det hände mig

*Är en sådan filantrop*

DIProgan skrev:Intressant för tjejer: Om ni ligger med en kille först så kan det ändå bli er bästa vän efteråt. Det hände mig

*Är en sådan filantrop*

Låter fascinerande. Har aldrig hänt mig. Antingen blir det ett förhållande eller ingenting - om man börjar det hela med sex.

Satte in en annons en gång där jag sökte någon vän med bil - för utflykter. Fick bara ett enda svar, från en man. Vi gjorde några utflykter. Sedan fick jag lägga ned kontakten eftersom han ville ligga med mig. Något var tydligen nödvändigt att lägga ned...

Klar för start. Snart kommer taxin. Jag råkade bli morotsfärgad i håret, men vaddå?! Det är väl snyggt. Pippi Långström hade det! Ett sätt att säga: Jag är vild och stark!

Tänk om man skulle fråga folk - tycker du att jag verkar ha AS? Nej, jag skojar - det kommer jag inte att göra.

Det jag känner igen i AS när jag går ut är att jag tenderar att tro på exakt det som en man säger till mig: t ex: jag måste bara gå på toaletten. Det brukar betyda att man är spolad. Men säker kan man aldrig vara på någonting. När man befinner sig på neurotypiskt land ser man plötsligt sig själv i ett något klarare ljus.

allt är värt att pröva för att se vad som händer

DIProgan skrev:allt är värt att pröva för att se vad som händer

....och se vad som händer...Jag vet väl ungefär vad som kommer att hända. Många är där på konferens och har hotellrummet en liten bit bort. De är fulla och letar efter en tjej att ta med sig upp på rummet. Sedan blir det min uppgift att försöka få dem att fatta att nej betyder nej.

Regeringen är så stolt över att de lyckats avskaffa prostitutionen. Bah! De har de inte! Bara vältrat över knull-uppdraget på en massa jagsvaga tejer, b l a de med asperger eller personlighetsstörning. Men jag är helt iställd på att säga: NEJ!

Jag längtar efter att få dansa och se folk. That's it.

Ja då har du väl redan provat, prova något annat, dansa som en sailor eller något

DIProgan skrev:Ja då har du väl redan provat, prova något annat, dansa som en sailor eller något

Jag har nog blivit väl off-topic, men jag vill tacka Dig för ditt stöd när jag vågade språnget ut i luften, ut på köttmarknaden. TACK! Jag fick dansa disko hur mycket som helst. Jag var i Musikhimlen!

Jag konstaterade som vanligt att svenskar inte accepterar mig, men däremot en bunt norrmän och en engelskman!!! De behandlade mig väl på alla sätt. De var snälla, öppna, ärliga, kysste mig på handen och sa att jag var vacker och intelligent!

Sedan sprang de ut på bryggan och kastade sig i vattnet för en simtur. Ha! Så sjukt avvikande och galet - så icke-neurotypiskt! De tog upp lite vatten till mig så kan kunde svalka ansikte och hals. Gud, så gulliga de var! Och de lät mig få känna mig Normal! En normal norsk-engelsk-holländsk-asperger-qvinna.

Titti skrev:Admin

Slog ihop denna tråd med "Overklighetskänslor" och "Flickan i glaskupan" då de berör samma ämne.

Det förklarar att jag inte kände igen min gamla tråd. Trodde ett tag att jag hade drabbats av overklighetskänslor...

Jag har i alla fall lyckats identifiera orsakerna till mina overklighetskänslor.

¤ Extremt pressade livssituationer*
¤ Extrem ångest
¤ Mediciner
¤ För mycket ensamhet

*Då kan jag börja dissociera enormt, som t ex den situation jag befann mig i när jag startade den här tråden (fast då hette den "Flickan i glaskupan"...), eller ännu värre när jag var på Asp C... Den lindriga DID, liksom DP/DR, jag beskrev i början av tråden var ingenting, jämfört med det jag upplevde där... Men det släppte nästan direkt när jag kom tillbaka till Stockholm.

När inget av ovanstående spökar så upplever jag inte längre några overklighetskänslor, och glaskupan har försvunnit. (Om jag inte har missat nån utlösande faktor...)

Debbido skrev:

DIProgan skrev:Ja då har du väl redan provat, prova något annat, dansa som en sailor eller något

Jag har nog blivit väl off-topic, men jag vill tacka Dig för ditt stöd när jag vågade språnget ut i luften, ut på köttmarknaden. TACK! Jag fick dansa disko hur mycket som helst. Jag var i Musikhimlen!

Jag konstaterade som vanligt att svenskar inte accepterar mig, men däremot en bunt norrmän och en engelskman!!! De behandlade mig väl på alla sätt. De var snälla, öppna, ärliga, kysste mig på handen och sa att jag var vacker och intelligent!

Sedan sprang de ut på bryggan och kastade sig i vattnet för en simtur. Ha! Så sjukt avvikande och galet - så icke-neurotypiskt! De tog upp lite vatten till mig så kan kunde svalka ansikte och hals. Gud, så gulliga de var! Och de lät mig få känna mig Normal! En normal norsk-engelsk-holländsk-asperger-qvinna.

Härligt!

Jag tycker att den här tråden är mycket intressant och jag har läst många kloka saker. Jag tycker att jag känner igen mycket av det jag har läst. Själv är jag övertygad om att jag lider av både utmattnings- och post traumatisk stress syndrom. Men min tokdoktor vill inte riktigt ta detta på allvar. Jag har för mig att dissociation ingår i ptsd?

Jag har också tagit upp post traumatisk stressyndrom med mina terapeuter men de har inte tyckt det verkat vara det. Man måste väl bara (bara och bara) varit med om krig eller någon närståendes dödsfall, men det finns många saker som kan vara traumatiska för en person! Inte bara de som står i formulären....
Jag tycker det är så löjligt. För man kan inte bara sätta fram en liten lista och tro att det räcker. Det kan vara mycket som sagt som kan påverka en hårt.

Man behöver nödvändigtvis inte vara med om krig och katastrofer för att utveckla post traumatisk stress syndrom. Som det står i läkartidningen: "Hot mot integriteten, innebärande omöjliga val och kränkningar. "

http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=5319

Vilket kan innebära uppväxt i en dysfunktionell familj, upplevelse mobbing och trakasserier.

Själv har jag svårt för att vara personlig eller släppa människor allt för nära. Vilket jag själv misstänker är en form av dissociation.

Ja, mobbning är ju tex. kränkande/ett hot mot integriteten. Då får man ju liksom inte "vara med", och det är meningen att man skall må så dåligt som möjligt. Lätt hänt om det händer i unga år speciellt, tror jag, att man utvecklar sådant där, då man inte fått vara den man är, och kränkts för det och man undrar vad man gjort för fel. Blivit pressad för den man är, det kan ju ingen må bra av!? Jag kanske går lätt OT...det här skulle kanske bättre platsa i nån tråd om mobbning. Fast nu pratar vi ju om PTSD också..

Men tack för länken, nisse. Sitter och läser den nu.

Japp det är väldigt viktigt att ha integritet för att undvika PTSD, självinsikt är också viktigt.

För mig har min kunskap om min autism varit väldigt befriande. Jag har på så sätt fått ett nytt extra liv. Ett sätt att hantera svårigheter som jag inte hade förut. Det har hjälpt mig enormt och gjort mig till en psykiskt mycket starkare människa. Så jag ser mina autistiska drag som en tillgång. Jag tror att det är viktigt att man gör det också.

DIProgan skrev:Intressant för tjejer: Om ni ligger med en kille först så kan det ändå bli er bästa vän efteråt. Det hände mig

Du låg med en kille först och nu är han din bästa vän?

Jag tycker titeln på tråden är rätt missvisande, och att det skulle vara bättre att byta namn på den till "Overklighetskänslor", eftersom det är det genomgående temat för de 3 trådar som slagits ihop. (Det skulle nog även minska risken att nån startar en ny tråd om samma ämne...)

När jag såg trådrubriken "Känner inte igen mig själv", så var min tanke att jag känner inte heller igen mig själv, för jag har blivit helt personlighetsförändrad pga mina mediciner, och trodde att det var nåt sånt tråden skulle handla om...

DIProgan skrev:Aspergare tycks ha en läggning åt hypokondri. Hittar alla möjliga fel överallt.

Syftar du på mig?

Inger skrev:

DIProgan skrev:Intressant för tjejer: Om ni ligger med en kille först så kan det ändå bli er bästa vän efteråt. Det hände mig

Du låg med en kille först och nu är han din bästa vän?

*sätta näsan i vädret*

sanny skrev:

DIProgan skrev:Aspergare tycks ha en läggning åt hypokondri. Hittar alla möjliga fel överallt.

Syftar du på mig?

Ingen och alla.

Jag vad jag tror är HPPD, jag ser ett lager utav vita prickar som myllrar omkring ovanpå verkligheten. Det kan liknas vid "myrornaskrig" på en TV-skärm. Dessa vitaprickar har varit med mig sedan 16 års åldern, de är där även när jag blundar, de vita prickarna som myllrar omkring är så starka att det snarare är helt vitt när jag blundar med lite svarta prickar som myllrar runt.

Fick dessa symtom efter vad jag tror var ett EP anfall som inducerades utav ett haschrus vid 16-års ålder.

HPPD:
Symptom [redigera]

"Individer drabbade av denna sjukdom upplever perceptionsstörningar som bland annat är av visuell natur. Symptombilden är oftast långvarig och överväldigande vilket gör det svårt för den drabbade att ignorera dessa störningar i sin vardagliga situation. En av de vanligast förekommande formerna av visuell störning i denna diagnos är ett synbrus, (Aeropsia) som kan liknas vid det brus som projiceras från en TV-apparat när inget program är i sändning.[1] Exempel på andra vanligt förekommande visuella störningar inom denna diagnos omfattar bland annat geometriska hallucinationer, färgblixtar, efterhängande spår efter objekt som rör sig[2] samt auror runt objekt.[3] Dessa symptom kan uppstå separat eller i kombination med varandra och kan uppkomma efter bruk av hallucinogener efter endast en gång. Det finns dock ett statistiskt samband som talar för att frekvensen av HPPD är kopplat till antalet gånger en person har brukat hallucinogena preparat. Troligtvis är vissa individer känsligare än andra. Något regelrätt botemedel är inte känt men symptomen har i enstaka fall kunnat gå att lindra. Vad som lindrar förefaller i dagsläget vara olika från en person till en annan. Andra vanligt förekommande symptom för individer drabbade av denna sjukdom inkluderar depression, paniksyndrom alternativt emotionell avtrubbning och "overklighetskänslor" (depersonalisation). Även fysiska symptom såsom tinnitus, huvudvärk och neurologiska smärtor förekommer."

Wikipedia

Herregud såg precis att SSRI/SNRI samt neuroleptika är direkt olämpligt som behandlings metod om man har HPPD Inte undra på att jag svarat dåligt på det . Aspbergare med HPPD.

Låter väldigt jobbigt. Som visuell tinnitus, typ?

Det skulle man kunna kalla det för.

Hittade en simulator för hur folk med de HPPD symtom som jag har ser världen.

http://www.thevisioncommunity.com/index ... Itemid=171

Skulle bli galen.

Playdoh skrev:Hittade en simulator för hur folk med de HPPD symtom som jag har ser världen.

http://www.thevisioncommunity.com/index ... Itemid=171

Intressant. Jag har synbrus av det slaget ibland, fast prickarna sitter inte riktigt lika tätt som i videon, och är möjligen lite större också. Tycker nog att min tinnitus är värre, fast jag vet ju inte hur det skulle vara att ha dessa prickar jämt.

Har också haft migränliknande synstörningar med arga ljusmönster (inte sällan cirklar) i mitt synfält.