Jag skulle gärna vilja få kontakt med någon kvinna över 45 år. Själv har jag inte fått någon diagnos utan kämpat mig igenom livet oförstådd och oförstående. Intill helt nyligen visste jag inte vad som felade mig. Någon i samma situation som inte längre är ungdom?

Vi är nog flera stycken över 45 här. Jag tycker inte skillnaderna är så stora gentemot dem som är yngre när de får diagnos. Skillnaderna ligger mer i hur man hanterat sina svårigheter utan diagnos.

Hej och välkommen!

Jag hör till de äldre som fått min diagnos i mogen ålder.

Här är en tråd för oss: http://www.aspergerforum.se/hur-manga-har-fatt-diagnos-efter-40-ars-alder-t3598.html

Har bokmärkt länken du gav. Användbar. Tack.

Det är väl ganska klart att man lärt en del genom åren. Ens personlighet och förmåga till att hantera med- och motgångar UTVECKLAS. Hade jag fått en diagnos mitt uppe i min ungdoms ångstperioder med svåra depressioner och självmordsförsök, hade mitt liv sett totalt annorlunda ut! Och jag hade definitivt inte givit mig in i äktenskap med någon av mina två exmän.
Sedan om inte skillnader mellan ålderskategoriernas diagnostidpunkter visar sig vara speciellt stora här på forumet ... i levande livet är det STOR skillnad.

I vintras fick jag diagnosen Asperger. Jag vill fortfarande ha kontakt med Asperger-kvinnor över 45 år. Visserligen gillar jag män, men vill undvika oönskade missförstånd av romantisk karaktär . Jag bor i Mjölby. Kontakta mig gärna!

Jag är 40 år. Har alltid trivts med lite äldre. Det var särskilt tydligt när jag själv var yngre.Skulle också uppskatta kontakter med kvinnor, helst mellan 30 - 60 år. Just av samma anledning, att slippa romantik och liknande. Numera när jag själv kommit upp i åldern känner jag mig som 30 men med en 40 årings erfarenheter och försonande syn på sig själv. På sätt och vis är jag ålderlös. Jag skulle inte stänga ute en 25åring som försökte kontakta mig heller. Du får gärna bo i Östergötland.

Det fins ett antal intresanta böcker, skrivna av mogna kvinnor, som tar upp en hel del av problematiken.
Jag kan förstå att livet för AS kvinnor och män skiljer en del. Precis som det skiljer ganska mycket för NT av båda könen.

Du kan hitta referenser till tre av de Svenska kvinnor som get ut flera böcker om problemet för kvinnor med Asperger, särskilt för medelålder och äldre.
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Leva_med_autism/gunilla_gun_och_gunilla

PS Du behöver inte vara orolig jag tänker inte ragga på dig, du är aldeles för ung

Jag är inte över 45, än. Det dröjer några månader tills jag fyller 45. Dessutom har jag ingen hel diagnos, utan drag av Asperger. Har gärna utbyte med andra kvinnor, om livet och om intressen.

Psykologi, bildskapande (teckna, måla, fotografera) och diktskrivande är några av mina intressen. Tittar även en del på anime, tränar och gillar naturen med dess växt- och djurliv.