Det första korståget
Första korståget (1096-1099) var en kristen, västeuropeisk invasion av Mellanöstern med syftet att vinna kontroll över Jerusalem för att säkra pilgrimernas tillgång till de heliga platserna. Efter att ha tagit vägen över Mindre Asien lyckades man med detta mål, och ett flertal korsfararstater etablerades.

Albigenserkriget, tjugoårigt krig (1209-1229) som följde på det av påven Innocentius III utlysta korståget 1209, mot de "kätterska" katarerna som levde runt staden Albi i Sydfrankrike. Kriget utmärker sig genom synnerligen brutala och blodiga metoder, även med samtida mått mätt. Det ledde även till att maktbalansen mellan norra och södra Frankrike försköts till norr, en situation som lever kvar än i dag. Skapandet av den medeltida inkvisitionen var också ett direkt resultat av kriget.
---
Krigshändelser
1209: Greve Simon de Montfort anfaller Béziers den 21 juli. Stadens invånare nekar till att lämna ut de katarer som gömmer sig i staden. Massakern som följer skördar cirka 15 000 män, kvinnor och barn, varav 222 var katarer. Städerna Narbonne och Carcassonne föll därefter för de Montforts styrkor.

För korsfararna gällde följande:[2]

De skulle avlägga ett löfte. Alla som gjorde detta fick ett kors fastsytt på kläderna, och var tvungna att resa till Jerusalem. För dem som inte gjorde detta väntade exkommunicering. Ingen fick delta utan att ha talat med sin andlige rådgivare.
Korståget var botgörande och gav förlåtelse för världsliga synder.
Den som dog blev martyr.
Den som avlade löftet blev en kyrkans tjänare och ställd under dess domvärjo.
Var och en fick finansiera sin egen resa. Korstågen var en dyr historia; mat och utrustning kostade motsvarande fyra årsinkomster för de flesta riddare.
Deltagarnas världsliga ägodelar stod – i teorin – under kyrkans skydd under frånvaron.
Korstågen var inte ren erövring; österns kyrkor skulle återlämnas till dem som hade rätt till dem i alla intagna städer.

Under våren 1096 drog "folkkorståget" iväg. Tåget bestod framförallt av bönder, men även en del riddare deltog. Det var företrädesvis folk från norra Frankrike och Tyskland, under ledning av Peter Eremiten. Cirka 40 000 personer deltog initialt, även om en fjärdedel av dessa gick förlorade innan man nådde Konstantinopel.[1] Resten av styrkan gick sedan förlorad i strider i Mindre Asien.

En annan av de mindre kontingenter som samlats för att resa tillsammans till Konstantinopel leddes av greve Emicho av Leiningen. Den 3 maj inledde han korståget med att döda 12 judar i Speyer. Biskopen i staden försökte skydda judarna, men förutom de tolv som dödades tog dessutom ett antal judinnor sina liv för att bevara sin dygd. Biskopen lyckades dock gripa mördarna, som fick sina händer avhuggna som straff.[4]

Judarna hade innan detta upplevt en relativt stillsam period, men under 1000-talet blev det alltmer impopulära då de till skillnad mot kristna sysslade med penningutlåning. Många korsfarare lånade därför pengar av judar. Dessa ställde sig nu frågan om det var rätt att vara beroende av de som hade dödat Jesus för att kunna återta den stad han dött i, och antijudiska stämningar spred sig.

Spoiler: visa

Samtidiga krönikor tyder på att attackerna på judar inte främst syftade till plundring, utan snarare berodde på en trosbaserad övertygelse om det riktiga i att genom mord eller omvändelse eliminera dem. Enligt en judisk krönika skall en rapport som cirkulerade bland korsfararna ha hävdat att "den som dödar en jude får sina synder förlåtna."[5]

En som utnyttjade dessa var Gottfrid av Bouillon, som kunde pressa judarna i Mainz och Köln till att ge honom en stor gåva i silver för att han skulle förhindra en massaker. Detta hjälpte dock föga när Emicho av Leisingen var lös. Den 18 maj kom han till Worms och dödade minst 500 judar. Han fick god hjälp av stadsbefolkningen, eftersom det cirkulerade ett rykte om att judarna förgiftat stadens brunnar. Även de som sökt tillflykt hos biskopen mördades. En vecka senare kom Emicho med sin armé till Mainz. Ärkebiskopen hade gett order om att portarna skulle hållas stängda, men härens ankomst ledde till upplopp innanför murarna, och en av portarna öppnades. Judarna försökte återigen köpa sig fria, men misslyckades. De sökte tillflykt hos både biskopen och den högste världslige ledaren, men biskopens tvingades själv fly. Alla som inte övergav sin judiska tro dödades.

Innan natten var över hade man rensat staden på dess judiska och muslimska befolkning. Hur många som dog i massakern är okänt.

Alien skrev:Det var hela nio korståg för att befria Det Heliga Landet under medeltiden.

Det första korståget
Första korståget (1096-1099) var en kristen, västeuropeisk invasion av Mellanöstern med syftet att vinna kontroll över Jerusalem för att säkra pilgrimernas tillgång till de heliga platserna. Efter att ha tagit vägen över Mindre Asien lyckades man med detta mål, och ett flertal korsfararstater etablerades.

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_korst%C3%A5get

Det fanns också korståg som utkämpades i Europa mot kättare. Som Albigenserkriget.

Albigenserkriget, tjugoårigt krig (1209-1229) som följde på det av påven Innocentius III utlysta korståget 1209, mot de "kätterska" katarerna som levde runt staden Albi i Sydfrankrike. Kriget utmärker sig genom synnerligen brutala och blodiga metoder, även med samtida mått mätt. Det ledde även till att maktbalansen mellan norra och södra Frankrike försköts till norr, en situation som lever kvar än i dag. Skapandet av den medeltida inkvisitionen var också ett direkt resultat av kriget.
---
Krigshändelser
1209: Greve Simon de Montfort anfaller Béziers den 21 juli. Stadens invånare nekar till att lämna ut de katarer som gömmer sig i staden. Massakern som följer skördar cirka 15 000 män, kvinnor och barn, varav 222 var katarer. Städerna Narbonne och Carcassonne föll därefter för de Montforts styrkor.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Albigenserkriget

Simon de Montfort (5:e earlen av Leicester, 1160-1218) var en grym typ. Efter massakern så framfördes att även oskyldiga (alltså rättrogna katoliker) hade blivit dödade. Men det bekymrade inte de Montfort; det var Guds sak att sortera de oskyldiga (som skulle till himlen) från de skyldiga (som skulle till helvetet). Bekväm inställning.

LordNelson skrev:Dom svenska korstågen då?

Tulson74 skrev:

LordNelson skrev:Dom svenska korstågen då?

Till Finland och Baltikum? Finns det bevis för nordbor i Jerusalem?

Tulson74 skrev:

LordNelson skrev:Dom svenska korstågen då?

Till Finland och Baltikum? Finns det bevis för nordbor i Jerusalem?

LordNelson skrev:

Tulson74 skrev:

LordNelson skrev:Dom svenska korstågen då?

Till Finland och Baltikum? Finns det bevis för nordbor i Jerusalem?

Jag vet inte, men när jag släktforskat har det dykt upp personer som benämnts riddare och ska ha deltagit i korståg.

Men korståg som korståg... hur många finnar och ryssar var det som brändes på bål eller fick vässade störar uppkörda genom ändan medan dom ännu levde för den goda sakens skull. Allt sanktionerat av den ”Heliga” Birgitta. Hur kan förresten nåt av det här vara heligt? Heligt krig. Ett svenskt jihad? Ja, efterdyningarna pågår fortfarande och skit skraja och livrädda för vedergällning förstärker vi försvaret på Gotland.

LordNelson skrev:

Tulson74 skrev:

LordNelson skrev:Dom svenska korstågen då?

Till Finland och Baltikum? Finns det bevis för nordbor i Jerusalem?

Jag vet inte, men när jag släktforskat har det dykt upp personer som benämnts riddare och ska ha deltagit i korståg.

Men korståg som korståg... hur många finnar och ryssar var det som brändes på bål eller fick vässade störar uppkörda genom ändan medan dom ännu levde för den goda sakens skull. Allt sanktionerat av den ”Heliga” Birgitta. Hur kan förresten nåt av det här vara heligt? Heligt krig. Ett svenskt jihad? Ja, efterdyningarna pågår fortfarande och skit skraja och livrädda för vedergällning förstärker vi försvaret på Gotland.

Alien skrev:Det finns olika definitioner av "korståg". En definition är korståg för att befria Det Heliga Landet och i synnerhet Jerusalem.

För korsfararna gällde följande:[2]

De skulle avlägga ett löfte. Alla som gjorde detta fick ett kors fastsytt på kläderna, och var tvungna att resa till Jerusalem. För dem som inte gjorde detta väntade exkommunicering. Ingen fick delta utan att ha talat med sin andlige rådgivare.
Korståget var botgörande och gav förlåtelse för världsliga synder.
Den som dog blev martyr.
Den som avlade löftet blev en kyrkans tjänare och ställd under dess domvärjo.
Var och en fick finansiera sin egen resa. Korstågen var en dyr historia; mat och utrustning kostade motsvarande fyra årsinkomster för de flesta riddare.
Deltagarnas världsliga ägodelar stod – i teorin – under kyrkans skydd under frånvaron.
Korstågen var inte ren erövring; österns kyrkor skulle återlämnas till dem som hade rätt till dem i alla intagna städer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Korst%C3%A5g

När påven Urban II utropade ett korståg för att befria Jesu grav från de otrogna och alla deltagare skulle få syndernas förlåtelse, då fick det ett otroligt genomslag.

"Människor i alla åldrar - män, kvinnor, barn, åldringar och sjuka satte sig i rörelse mot Jerusalem. Samtidia krönikörer talar om skaror på en halv miljon människor som likt ett väldligt lämmeltåg drog genom Europa. --- Prinsessan Anna Komnena av Bysans (1083-1153), sedd som den första kvinnliga historikern, har i sitt stora verk Alexiaden beskrivit anblicken av dessa korsfarare, som snarast förde tankarna till en invasion av barbarer:
...en obeväpnad hop som var talrikare än stjärnorna eller sanden, som bar palmkvistar och kors på sina axlar - också kvinnor och barn. Och det såg ut som en mängd floder som kom inströmmande från alla håll.

I denna väldiga skara ingick en sor grupp tungt beväpnade normander, som utgjrde den slagkraftigaste armén i hela Europa., fruktad för sin hänsynslöshet och råstyrka. Korståget finansierades av köpmännen i de italienska handelsstäderna Venedig, Pisa och Genua." (Margareta Skantze: Drottning Margaretas historia, 2015)

Många av det vanliga folket måste ha dött under vägen.

Påvens upprop blev alltför framgångsrikt, alltför många ville delta. Påven försökte förgäves stoppa dem.

Under våren 1096 drog "folkkorståget" iväg. Tåget bestod framförallt av bönder, men även en del riddare deltog. Det var företrädesvis folk från norra Frankrike och Tyskland, under ledning av Peter Eremiten. Cirka 40 000 personer deltog initialt, även om en fjärdedel av dessa gick förlorade innan man nådde Konstantinopel.[1] Resten av styrkan gick sedan förlorad i strider i Mindre Asien.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkkorst%C3%A5get

Ja, vilken chans har bönder mot krigare? De trodde väl att Gud skulle hjälpa dem.

Korstågen aktiverade den ständigt närvarande antisemitismen:

En annan av de mindre kontingenter som samlats för att resa tillsammans till Konstantinopel leddes av greve Emicho av Leiningen. Den 3 maj inledde han korståget med att döda 12 judar i Speyer. Biskopen i staden försökte skydda judarna, men förutom de tolv som dödades tog dessutom ett antal judinnor sina liv för att bevara sin dygd. Biskopen lyckades dock gripa mördarna, som fick sina händer avhuggna som straff.[4]

Judarna hade innan detta upplevt en relativt stillsam period, men under 1000-talet blev det alltmer impopulära då de till skillnad mot kristna sysslade med penningutlåning. Många korsfarare lånade därför pengar av judar. Dessa ställde sig nu frågan om det var rätt att vara beroende av de som hade dödat Jesus för att kunna återta den stad han dött i, och antijudiska stämningar spred sig.

Spoiler: visa

Samtidiga krönikor tyder på att attackerna på judar inte främst syftade till plundring, utan snarare berodde på en trosbaserad övertygelse om det riktiga i att genom mord eller omvändelse eliminera dem. Enligt en judisk krönika skall en rapport som cirkulerade bland korsfararna ha hävdat att "den som dödar en jude får sina synder förlåtna."[5]

En som utnyttjade dessa var Gottfrid av Bouillon, som kunde pressa judarna i Mainz och Köln till att ge honom en stor gåva i silver för att han skulle förhindra en massaker. Detta hjälpte dock föga när Emicho av Leisingen var lös. Den 18 maj kom han till Worms och dödade minst 500 judar. Han fick god hjälp av stadsbefolkningen, eftersom det cirkulerade ett rykte om att judarna förgiftat stadens brunnar. Även de som sökt tillflykt hos biskopen mördades. En vecka senare kom Emicho med sin armé till Mainz. Ärkebiskopen hade gett order om att portarna skulle hållas stängda, men härens ankomst ledde till upplopp innanför murarna, och en av portarna öppnades. Judarna försökte återigen köpa sig fria, men misslyckades. De sökte tillflykt hos både biskopen och den högste världslige ledaren, men biskopens tvingades själv fly. Alla som inte övergav sin judiska tro dödades.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Första_korståget

Detta första korståg var lyckosamt på så sätt att Jerusalem erövrades år 1099. För invånarna var det en massaker.
"Korsriddarna rusade fram längs stadens gator, skar halsen av män, kvinnor och barn, plundrade husen och skövlade moskéerna. Rusiga av segerlycka berättade de i sina brev hem hur 'de vandrat till knäna i blod' och om den tacksägelsegudstjänst som följde på den krigiska triumfen"

Innan natten var över hade man rensat staden på dess judiska och muslimska befolkning. Hur många som dog i massakern är okänt.

https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rs ... t%C3%A5get

Ett kristet kungadöme instiftades och detta härskade över Jerusalem i 88 år, tills Saladin återerövrade Jerusalem.

Den förste regenten (som inte ville kalla sig kung utan Försvarare av den Heliga graven) var Gottfrid av Bouillon, men han dog redan år 1100. Han efterträddes av sin bror, Balduin I av Jerusalem (1100-1118). Flera av regenterna i Jerusalem var kvinnor, t ex Mélisende (1131-1154).

Alien skrev:Det var hela nio korståg för att befria Det Heliga Landet under medeltiden.

Det första korståget
Första korståget (1096-1099) var en kristen, västeuropeisk invasion av Mellanöstern med syftet att vinna kontroll över Jerusalem för att säkra pilgrimernas tillgång till de heliga platserna. Efter att ha tagit vägen över Mindre Asien lyckades man med detta mål, och ett flertal korsfararstater etablerades.

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rsta_korst%C3%A5get

Det fanns också korståg som utkämpades i Europa mot kättare. Som Albigenserkriget.

Albigenserkriget, tjugoårigt krig (1209-1229) som följde på det av påven Innocentius III utlysta korståget 1209, mot de "kätterska" katarerna som levde runt staden Albi i Sydfrankrike. Kriget utmärker sig genom synnerligen brutala och blodiga metoder, även med samtida mått mätt. Det ledde även till att maktbalansen mellan norra och södra Frankrike försköts till norr, en situation som lever kvar än i dag. Skapandet av den medeltida inkvisitionen var också ett direkt resultat av kriget.
---
Krigshändelser
1209: Greve Simon de Montfort anfaller Béziers den 21 juli. Stadens invånare nekar till att lämna ut de katarer som gömmer sig i staden. Massakern som följer skördar cirka 15 000 män, kvinnor och barn, varav 222 var katarer. Städerna Narbonne och Carcassonne föll därefter för de Montforts styrkor.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Albigenserkriget

Simon de Montfort (5:e earlen av Leicester, 1160-1218) var en grym typ. Efter massakern så framfördes att även oskyldiga (alltså rättrogna katoliker) hade blivit dödade. Men det bekymrade inte de Montfort; det var Guds sak att sortera de oskyldiga (som skulle till himlen) från de skyldiga (som skulle till helvetet). Bekväm inställning.

manne skrev:antisemitism är vidrigt och inte ok och inte tillåtet.
är aldrig ok med kristen antisemitism eller islamsk antisemitism jag visst inte protestanterna under medeltiden förföljde judarna trodde bara att det var katolikerna förr i tiden och en del av dagens muslimerna som stod för antisemitism.

Huggorm skrev:

manne skrev:antisemitism är vidrigt och inte ok och inte tillåtet.
är aldrig ok med kristen antisemitism eller islamsk antisemitism jag visst inte protestanterna under medeltiden förföljde judarna trodde bara att det var katolikerna förr i tiden och en del av dagens muslimerna som stod för antisemitism.

Det fanns inte ens några protestanter under medeltiden, protestantismen kom igång i samband med reformationen på 1500-talet

2. Grevskapet Tripolis, i nuvarande Libanon, som grundades 1104 och föll 1288.
3. Furstendömet Antiochia, grundad 1098 av Bohemund I och varade till 1268.
4. Grevskapet Edessa, grundad 1098 och föll 1144.

Kungadömet Cypern grundades av Richard Lejonhjärta under Tredje korståget, då han besegrade ön på väg till Heliga landet. Kungadömet varade till 1489 då drottningen sålde det till Republiken Venedig.

Under Fjärde korståget besegrades Bysantinska riket, och delades i fyra riken:

Latinska riket, som varade tills Bysantinska riket återerövrade det 1261.
Kungadömet Thessaloniki, som varade tills Bysantinska riket återerövrade det 1261.
Hertigdömet Aten, som styrdes av korsfararnas ättlingar tills det erövrades av Osmanska riket på 1400-talet.
Furstendömet Achaea