Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Vårdfrågor, medicinska aspekter samt forskning- och vetenskapsämnen.

 Moderatorer: atoms, Alien

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav bluepineapple » 2020-12-03 14:14:14

Hej, ursäkta långt inlägg.
Är just nu nyinskriven på habiliteringen i Stockholm och träffar en psykolog där för "kartläggning". Samtidigt har jag precis påbörjat en ptsd-utredning med en psykolog på en ångestmottagning.

Jag är deprimerad och har en massa ångest pga de problemen som asperger ger mig och ett behov av att prata om dessa, men psykologen på habiliteringen vill bara bolla över mig till psykiatrin. Jag trodde hennes uppgift var att samtala om hur asperger påverkar i vardagen?

Men hon verkade vilja avsluta kontakten i samma stund som jag sa att jag hade ett jobb och att jag hittills klarat mig hyfsat i livet trots alla motgångar. Hon uttryckte sig väldigt klumpigt vid flera tillfällen och jag tog väldigt illa vid mig av den här psykologen och jag känner inte att jag vill tillbaka dit.

På ångestmottagningen pågår som sagt en ptsd-utredning som river upp en massa gamla minnen som jag också har behov av att prata om. Denna psykologkontakt fokuserar enbart på att utreda om jag har ptsd eller inte, så vi skrapar bara problemen på ytan, jag får beskriva dem ytligt. Sedan får jag gå hem och ha ångest över alla minnen och den djupare problematiken som jag inte fick prata om.

Jag har aldrig haft så kraftig ångest som jag haft de senaste 2 veckorna, pga ovanstående, och jag behöver prata med någon, någon som kan fokusera på alla problemen tillsammans och inte bara fokuserar på aspergerrelaterade problem eller enbart vill ändra ens tankesätt. Någon som faktiskt lyssnar, en sån där person som tydligen inte finns i vården trots att de är efterfrågade.

Jag gick även några gånger hos en privat psykolog förra året men även det behandlade bara ett problem och hur jag skulle hantera det. Jag fick fortfarande inte prata om det jag behövde.

Jag känner mig helt borttappad. Psykologer är något jag känner att jag behöver undvika framöver. Letar alltså efter ”valfri yrkestitel” som man kan ha en längre kontakt med, inte jourhavande medmänniska/präst eller dylikt.

Så vem ska man prata med?
Några tips på vart jag ska vända mig?
bluepineapple
Ny medlem
 
Inlägg: 8
Anslöt: 2015-01-03
Ort: sthlm

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav Alien » 2020-12-03 18:50:46

Jag minns att jag pratade med en kurator på Habiliteringen.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46093
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav Gräddfil » 2020-12-03 19:00:22

Min erfarenhet är att man får mest utav att prata med likasinnade människor som varit i eller befinner sig i liknande situation.
Man kan aldrig förstå en människa om man inte gått igenom samma skit själv.

Det är orsaken till att jag aldrig fått något ut av att prata med en kurator eller psykolog.
Gräddfil
 
Inlägg: 45
Anslöt: 2020-08-10

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav bluepineapple » 2020-12-03 19:21:35

Jag var nyss och träffade psykologen på habiliteringen igen. Tydligen kan hon inte ställa mig i kö till psykologbehandling för jag står redan i 2 köer. Tydligen kan man normalt bara få EN insats i taget men pandemin har orskat regeländringar. Jag sprang ut gråtandes därifrån pga bemötandet så jag är glad att slippa gå tillbaka dit.

Gräddfil skrev:Min erfarenhet är att man får mest utav att prata med likasinnade människor som varit i eller befinner sig i liknande situation.
Man kan aldrig förstå en människa om man inte gått igenom samma skit själv.

Det är orsaken till att jag aldrig fått något ut av att prata med en kurator eller psykolog.


Jag förstår hur du menar. Men jag antar att det inte är förståelse jag är ute efter, jag vill bara prata om mina problem och ha någon som lyssnar och kommer med lite fördjupningsfrågor kanske så att jag kan bearbeta sakerna. :-)Happy
bluepineapple
Ny medlem
 
Inlägg: 8
Anslöt: 2015-01-03
Ort: sthlm

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav antonius » 2020-12-03 20:07:37

Ingen aning, det kan vara en präst, eller en uteliggare, ibland får man hjälp från det mest underliga och oväntade håll. På senare tid har jag insett att de akademiska och belästa, behöver inte vara de som säger ngt vettigt i ens närhet, det kan vara finskan som städar på muggen som säger det intelligenta som löser saker... :-)063
antonius
 
Inlägg: 21798
Anslöt: 2012-12-06
Ort: In my escape pod.

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav bluepineapple » 2020-12-03 21:04:00

antonius skrev:Ingen aning, det kan vara en präst, eller en uteliggare, ibland får man hjälp från det mest underliga och oväntade håll. På senare tid har jag insett att de akademiska och belästa, behöver inte vara de som säger ngt vettigt i ens närhet, det kan vara finskan som städar på muggen som säger det intelligenta som löser saker... :-)063

Ah där sa du nåt. Jag kanske har råkat hamna hos dem som är specialistutbildade på olika sätt.. Då blir det ju väldigt oflexibelt inser jag nu. Jag ska spåna vidare på detta, tack för din input :D
bluepineapple
Ny medlem
 
Inlägg: 8
Anslöt: 2015-01-03
Ort: sthlm

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav sussi83 » 2020-12-03 22:27:11

bluepineapple skrev:
antonius skrev:Ingen aning, det kan vara en präst, eller en uteliggare, ibland får man hjälp från det mest underliga och oväntade håll. På senare tid har jag insett att de akademiska och belästa, behöver inte vara de som säger ngt vettigt i ens närhet, det kan vara finskan som städar på muggen som säger det intelligenta som löser saker... :-)063

Ah där sa du nåt. Jag kanske har råkat hamna hos dem som är specialistutbildade på olika sätt.. Då blir det ju väldigt oflexibelt inser jag nu. Jag ska spåna vidare på detta, tack för din input :D

Det skulle behövas specialutbildade med egna diagnoser, men då behöver man fortfarande vara ganska duktig på att inte ha en diagnos också.

Jag tycker du ska göra fler försök att få en annan psykolog, man kanske hittar någon man passar med?
Vissa personer är rädda för att man inte vill jobba men man är där för att förbättra sin situation på arbetsplatsen eller arbetslivet i stort och kanske relationer.
Så man känner att man fått sitt förtroende sviket och kalla handen, jag kan bli uppriktigt väldigt ledsen av sådant.
Det känns som man skriker på hjälp.

När jag har frågat ibland så har ingen velat fördjupa sig i vad diagnosen innebär, jag vet inte om det är jobbigt att behöva "avslöja sanningen" för någon, men det blir istället som att långsamt dra av ett plåster till ingen nytta.
Man går ständigt med känslorna utanpå fast man inte visar det, man vill bli befriad från detta och ibland är det lättare att anpassa sig om man river av och får anpassa sig till det som är.
Eller iaf försöker få personen förstå hur diagnosen påverkar en personligen, de där allmänna förklaringarna kan ha för grova drag.
sussi83
 
Inlägg: 2765
Anslöt: 2010-10-21
Ort: Betongen

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav Chrilleb » 2020-12-04 15:43:43

Oh...Habiliteringen var bra. Av de fick jag låna en "Handi" för att underlätta i arbetet, då jag arbetade i butik. Bra personal var där oxå.
Chrilleb
 
Inlägg: 6387
Anslöt: 2008-11-14
Ort: Sollentuna

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav bluepineapple » 2020-12-04 20:37:41

Chrilleb skrev:Oh...Habiliteringen var bra. Av de fick jag låna en "Handi" för att underlätta i arbetet, då jag arbetade i butik. Bra personal var där oxå.

Vad bra att du fick bra hjälp. Jag verkar bara ha otur med folk jag träffar i vården, särskilt på habiliteringen. De brukar prata med mig som om jag vore kognitivt nedsatt. Jag hoppas jag får en bättre upplevelse av arbetsterapeuten när jag väl får träffa denne.
bluepineapple
Ny medlem
 
Inlägg: 8
Anslöt: 2015-01-03
Ort: sthlm

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav bluepineapple » 2020-12-04 20:58:08

sussi83 skrev:Det skulle behövas specialutbildade med egna diagnoser, men då behöver man fortfarande vara ganska duktig på att inte ha en diagnos också.

Jag tycker du ska göra fler försök att få en annan psykolog, man kanske hittar någon man passar med?
Vissa personer är rädda för att man inte vill jobba men man är där för att förbättra sin situation på arbetsplatsen eller arbetslivet i stort och kanske relationer.
Så man känner att man fått sitt förtroende sviket och kalla handen, jag kan bli uppriktigt väldigt ledsen av sådant.
Det känns som man skriker på hjälp.

När jag har frågat ibland så har ingen velat fördjupa sig i vad diagnosen innebär, jag vet inte om det är jobbigt att behöva "avslöja sanningen" för någon, men det blir istället som att långsamt dra av ett plåster till ingen nytta.
Man går ständigt med känslorna utanpå fast man inte visar det, man vill bli befriad från detta och ibland är det lättare att anpassa sig om man river av och får anpassa sig till det som är.
Eller iaf försöker få personen förstå hur diagnosen påverkar en personligen, de där allmänna förklaringarna kan ha för grova drag.


Mycket handlar definitivt om kemi. Jag upplever att jag försvårar situationer för mig själv när jag berättar att jag har asperger. Man märker hur personen blir mer osäker på hur denne ska kommunicera och ibland känner jag mig dumförklarad under samtalet.

Samtidigt vill jag inte hålla tyst om diagnosen, den är ju ändå del av min personlighet. Det blir som att välja mellan pest och kolera. Allt jag vill är att bli bemött på den nivån där jag är, men det verkar vara svårt :(
bluepineapple
Ny medlem
 
Inlägg: 8
Anslöt: 2015-01-03
Ort: sthlm

Vem ska jag vända mig till för att få prata?

Inläggav sussi83 » 2020-12-05 2:16:16

bluepineapple skrev:
Chrilleb skrev:Oh...Habiliteringen var bra. Av de fick jag låna en "Handi" för att underlätta i arbetet, då jag arbetade i butik. Bra personal var där oxå.

Vad bra att du fick bra hjälp. Jag verkar bara ha otur med folk jag träffar i vården, särskilt på habiliteringen. De brukar prata med mig som om jag vore kognitivt nedsatt. Jag hoppas jag får en bättre upplevelse av arbetsterapeuten när jag väl får träffa denne.

Jag tycker vården är bra för personer med handikapp när man får tillgång, men då talar jag bara om mina egna upplevelser.
Senaste besöken på Habiliteringen tycker jag var bra, men det vara också pga att jag visste mer om mig själv och kunde ställa de rätta frågorna.
Men tror det blir svårt att få till någon diskussion om relationer i parsammanhang och sexualitet, generellt då.
Det är ju också så att ett ömsesidigt beroende kan göra att det i vilket fall blir svårt att få egenmakt och eventuellt lämna.
Tycker det var bra att Vänsterpartiets nya partiledare tog upp frågan om misshandel, beroende och negativa följder av att tex leva på sjukersättning.
Då är vi åter där igen att man anses vara mindre värd på något sätt.
Frågade faktiskt om det gick att få samtal kring ens diagnoser i parsammanhang men sådant verkade man inte kunna få annat än ett par gånger, statistiken ser ganska bekymrande ut faktiskt att så många med ffa Adhd har så hög andel separationer.
sussi83
 
Inlägg: 2765
Anslöt: 2010-10-21
Ort: Betongen

Återgå till Aspergare och vården



Logga in