RapeRegs såg mitt liv som ett band av märkliga händelser jag kan ställa upp en liten lista här:

Fysiskt rörelsehindrad och lätt autistisk föddes jag. Blev kraftigt överbeskyddad som barn. Mor är socionom och far arbetade delvis med utslagna människor. Enbart mamma bestämde över mig och jag fick inte träffa andra barn förrän fem års ålder

Psykiskt skadad av rehabilitering efter operation i slutenvård som femåring

När jag var sex fick jag träffa andra barn men sattes omedelbart i psykoterapi för att förberedas för ett liv i celibat. Terapi till tio års åldern

Fick socialt isolerande assistent i skolan

Vid 15 år en kompis i tagit umgicks i föreningsliv med män 60 år och uppåt i en astronomi
Rättegångsliknande terapi som 15 åring efter att ha tittat för länge på två flickor skolan ville relegera mig för att jag hade en sexualitet.

Eftersom jag var skyddad och isolerad från omvärlden och ständigt fick lära mig av min mor att det fanns mordpatruller på stan som vill döda mig p g a mina funktionshinder sökte jag mig från 20 årsåldern till märkliga människor.

En klasskamrat sade i 15 årsåldern att jag skulle ge fan I vanliga tjejer och inrikta mig på prostituerade. Alltså lärde jag mig allt om att läsa av vilka tjejer som är psykiskt sköra och sexuellt utsatta. Jag följde massmedias rapportering runt sambandet mellan incest och prostitution

Mamma fortsatte varna flickorna för mig och mig för pedofiler.

När jag Var 21 år och gick på universitet Var jag på studieresa i London. Delade rum med en riktigt galen man som köpte sex i Soho och berättade för mig de fantastiska schiztjejer som han träffade och förgrep sig på som vårdare på psyk. En av dessa tjejer är den fantastiska prostituerade självskadetjej som jag blev passionerat förälskad i när jag träffade henne 2006.

2008 knäckte en bekant mig psykiskt när jag blev förälskad i en underbar psykiskt skör tjej som min bekant inte ville jag skulle bli lycklig med.

2007 satt jag kidnappad efter ett träffgruppsmöte

2011 konstruerade frun till mannen som knäckte mitt självförtroende ett förhållande som jag nu vill lämna med en kvinnlig bekant för att kontrollera mig.

Jag började dagis när jag var 5.
Innan dess var jag hos en dagmamma när mina föräldrar jobbade.
När jag började skolan var jag 7 och det gick snabbt dåligt, första försvann min första fröken ganska snabbt och miljön i klassrummet var inget för mig. Jag var snabblärd och passade inte in med klassen.

I fjärdeklass började jag i en liten grupp och vissa saker gick bra i början och sen gick det dåligt igen.

Min tonårsliv var värdelöst för jag träffade inte människor, och sista gången jag var i skolan var jag 15 år och blev då slagen nära mitt vänstra öga, skolan ville ge mig skulden och frågade sen bara när jag kommer tillbaka, jag förstås kom aldrig tillbaka.

Jag var sen hemma med familjen i 6 långa år och det gick bra i början men sen gick det dåligt för mig.

Just nu bor jag 45 mil från min familj men kommer flytta tillbaka under nästa år.

Livet suger och har ingen betydelse och folk är dumma i huvudet.