OK, knäpp trådstart igen, jag vet.

Men har kommit på mig att jag blir mer och mer o-zen. Saker får inte fixa sig själva eller lappas och lagas i efterhand. Det ska planeras och bli bra. Om jag ska resa bara inom Sverige för att träffa t ex vänner så vet jag att jag kommer noja för att fixa allting inför. Får inte glömma att djuren ska ha mat, att allt ska vara perfekt packat (ja inte perfekt vikning haha men precis det rätta ska vara med), alla måsten ska vara fixade innan.

Det blir som en jättestor stresskänsla. Så jag sätter mig och tänker på Varför. Lite lagom KBT light. Om jag nu inte ens skulle komma iväg, har jag då stressat mer än vad "straffet" blir? Nja. Verkligheten är väl att de flesta fattar om man kanske inte kan sova en natt och inte kan komma när man sagt man kommer (om man säger till så fort man vet och även ger förvarning). Man går efter det hårdaste folk sagt när man inte klarat något och glömmer när de varit förstående.

Inget borde egentligen stressa, om det handlar om att man ska göra något positivt, men det stressar likförbannat. Innan så kändes det som om om allt inte blir perfekt så går nästan världen under. Då är man så inne i stressen att man inte kan känna annat. Självklart inte bra.

Men alla andra saker då? Sådant som kanske bara gnager lite, som jag skjutit på i flera år... varför får jag inte samma stress där? Eller blir det kanske en vag inre stress och mystiskt obehag? Vet inte.

Så vissa saker "borde" man ha mer stress över. Det är inte så enkelt att man bara ska stressa ner om allting. Men jag har ingen aning ALLS var en lagom stressnivå ligger.

Kan någon låna ut en lagom stressnivå så får jag se hur den ser ut?

"Lagom stressnivå"... hmm... nu när jag funderar på hur en sådan ser ut kommer jag fram till att jag delvis har "tappat den bilden" ... men... jag förknippar "lagom" stressnivå med "positiv stress". Du får gärna låna den av mig, så länge du behöver .

Under mina år här har jag lyckats fatta obegripliga termer, som motivation och förlåtelse t ex.

Nu kommer positiv stress. Vad ÄR det?

kiddie skrev:Under mina år här har jag lyckats fatta obegripliga termer, som motivation och förlåtelse t ex.

Nu kommer positiv stress. Vad ÄR det?

Den sortens stress som inte känns/är "jobbig"; kanske det ett barn känner inför sin födelsedag, när han eller hon börjar öppna sina presenter.

geocache skrev:Den sortens stress som inte känns/är "jobbig"; kanske det ett barn känner inför sin födelsedag, när han eller hon börjar öppna sina presenter.

Finns sådant???

kiddie skrev:

geocache skrev:Den sortens stress som inte känns/är "jobbig"; kanske det ett barn känner inför sin födelsedag, när han eller hon börjar öppna sina presenter.

Finns sådant???

Ja, jag använder den sortens stress när den negativa stressen gör sig påminnd. Annars kommer mer eller mindre uppgivenhet "som ett brev på posten".

kiddie skrev:Under mina år här har jag lyckats fatta obegripliga termer, som motivation och förlåtelse t ex.

Nu kommer positiv stress. Vad ÄR det?

Kan vara det man peppar idrottare med för att de ska ge sitt allt på en tävling, positiv stress kan man även ge även i förvärvsarbeten, t ex när en arbetsledare säger typ, "det vore bra om ni han med den här arbetsuppgiften idag, men vi går inte under om ni inte gör det..." för då tänker arbetarna förhoppningsvis,"ska nog visa den jäveln att vi hinner detta", ett slags omvänd psykologi...

kiddie skrev:Nu kommer positiv stress. Vad ÄR det?

Uttrykket "stress" er forvirrende om definisjonen ikke er klar og fordi det brukes både om stressfaktorene (det som påvirker en), ens opplevelse og håndtering av dem og om hvordan stressfaktorene får en til å føle. Stress er summen av de stressfaktorer man utsettes for og man kan se det som et synonym for "press". Stress er vel ikke en følelse, men det kan medføre diverse følelser.

Stressfaktorer kalles de faktorer som presser en mentalt og påvirker ens ytelse på godt og vondt. Det kan være f.eks. tidsfrister, mål og målbarhet, utfordringer, premisser og så videre.

Stresstoleranse kalles ens personlige toleranse for å klare av stress som påvirker i positiv og negativ retning.

Stressmestring kalles den måten en håndterer stress på og evne til å håndtere pågående stress. Stress av ulik grad og type.

Negativt stress kalles det stress som påvirker en i negativ retning. Stresset kan være negativt fordi man har høy stresstoleranse, dårlig stressmestring, om det er mange stressfaktorer eller en kombinasjon. Negativt stress er kort sagt det som samlet gjør at opplevd press medfører dårligere prestasjoner, f.eks. ved at man mister motivasjon, handlingsevne eller blir utmattet, syk og svak.

Positivt stress kalles det stress som påvirker prestasjoner i positiv retning. Dette kan dreie seg om press som er relevant for de prestasjoner man skal levere. Positivt stress betyr ikke at man blir glad, men at resultatene blir bedre. Det kan f.eks. være tydelige og etterprøvbare målsettinger, tidsfrister, premisser som må oppfylles osv. Det positive stresset oppleves ikke nødvendigvis gledelig, men det gjør en ikke syk og det fører til bedre prestasjoner.

Stress kan gjøre en syk. Det er ikke bra å alltid være utsatt for stress for da er det ikke positivt, men stress man kan håndtere kan være positivt i korte perioder på grunn av resultatene riktige typer press gir.

Då räknas det som positiv stress för att man blir orolig och stressad för att man t ex ska packa. (Om man ska åka till ett bra ställe förstås.)

Vet inte. Låter konstigt.

Stress är inte någon bra egenskap, Det kan vara en bra egenskap i krig som Sun tzu påpekade att soldater kommer slås tills döden om de inte har ett ställe att fly till.

Ett ökänd experiment angående konstant stress är det som kallas i folkmun mus utopin, det var så också att när jag var liten så blev jag slagen mycket den stressen kunde ha jag har varit utan.

Som svaret på din fråga, stress tror jag man kan leva i under kortare tider men pågår det under lång tid så är det illa. Det är hormoner som noradrenalin som produkternas och det ska nog bara vara under korta tillfällen.

Kolla gärna upp mus utopin.

https://www.youtube.com/watch?v=NgGLFozNM2o

Det är dock så att en soldat tappat sin skicklighet efter x antal dagar, om en soldat når sin topp efter 100 dagar eftersom han får erfarenhet så går det neråt eftersom han upplever så mycket stress.

OT:

antonius skrev:[...] ett slags omvänd psykologi..