4. Logik. När man går på logik så kan man tänka ut vad som det mest logiska resultatet borde vara. Logik, mönster. Logik är baserat på mycket mer än bara en känsla, det finns en tanke och man tänker ut slutsatsen/slutsatserna. Något som inte verkar trovärdigt - ifrågasättande. Problemlösande.

5. Känslor. Det finns många känslor, och jag tänker att känslor kan blocka det logiska ibland. När man söger ”gå på din magkänsla”, egentligen tycker jag att det inte låter värst bra. Det är nog bättre att gå på vetenskap och beprövad erfarenhet. Känslor tillhör reptilhjärnan. Det känns visserligen bra att vara glad eller lycklig t.ex, men dessa löser inte problem.

1. Samma leksak som tidigare föredrogs. Ingenting tyder på att någonting skulle ha ändrat barnets preferens.
2. Inte tillräckligt insatt i de tekniska detaljerna för att kunna svara.
3. Allt som vi gör innebär en viss risk. Att komma undan risker är omöjligt. För att få ett så bra liv som möjligt måste man därför avväga riskerna mot det positiva man får av att ta dem. Således är svaret självklart: ja det innebär en extra risk att åka bil oavsett hur säkert man gör det. Om risken är värd att ta framgår inte av din text.

Innan jag går in på fråga 4 och 5 måste jag tydligt poängtera att det inte nödvändigtvis finns någon motsättning mellan logik (eller förnuft för den delen) och känslor. Mina känslor är t.ex. till 99% rationella varpå de i stort sett aldrig talar emot mitt förnuft.

4. Logik är en metod för att anknyta sitt medvetande till verkligheten på ett korrekt sätt. Logiken bygger på vissa fundamentala regler som att någonting inte kan vara både sig själv och sin motsats. Med andra ord, ett föremål kan inte samtidigt vara helt och hållet blått och helt och hållet icke-blått. Således, om du eller någon annan kommer fram till en sådan slutsats så vet du att slutsatsen är felaktig. Skulle kunna skriva mer detaljerat och ge mer exempel men det viktigaste framgår, att logik är en metod. Att handla logiskt är således att handla i överensstämmelse med verkligheten.

5. Känslor skapas av hjärnan för att främja en organisms överlevnad genom att ge den en omedelbar utvärdering om situationen som den befinner sig i. Rädsla fyller t.ex. funktionen att uppmana till flykt ifrån det som skapar rädslan. Lycka fyller funktionen att få organismen att sträva efter det som ger lycka. En människas känslor kan vara rationella likväl som irrationella. Med andra ord, de kan bygga på verkligheten eller på icke-verklighet. För att ta ett enkelt exempel: att vara rädd för ett lejon som strövar omkring på gatan utanför ens hus är en rationell rädsla eftersom lejonet utgör ett faktiskt hot. Att däremot vara rädd för att utomjordingar ska kidnappa en är irrationellt eftersom ingenting tyder på att detta skulle kunna hända. Ett annat exempel: om du får lycka av någonting som skadar ditt liv, t.ex. narkotika, så är känslan irrationell. Om du däremot får lycka av någonting som gynnar ditt liv, som att skapa värde och tjäna pengar, är det en rationell känsla.

Huruvida en individ har hyser rationella eller irrationella känslor beror på vilken grundläggande moral den har accepterat. Som exempel: tre individer ser en tredje individ råna en affär och misshandla affärsinnehavaren, de upplever alla olika känslor trots att de ser samma sak: En av dem bli bestört eftersom den har accepterat en moralkod som säger att det är fel att stjäla och initiera våld mot andra. En av dem blir nöjd eftersom han har accepterat en moralkod som säger att kriminalitet beror på orättvisor och att de som har mycket måste ge till de som inte har mycket. Den tredje av dem blir upprymd eftersom den har accepterat en moralkod som säger att det är ok att stjäla och döda.

Bounce skrev:Logik i Wais mäter som jag ser det inte logik bäst, eftersom dom inte använder logik taget ur vår verklighet och vardag. Logiken som Wais mäter är ju bara en produkt ur någons fantasi och finns bara representerad i testet, testskaparen och testtagarens medvetande, men den representeras inte i vår verkliga värld där logik använd varje dag. Skulle man använda sig av logik från vår verklighet och vardag så skulle man sannolikt få ett annat resultat och bättre g-faktor.

Logik är också känslor.

Tittar vi ur den lilla pojkens perspektiv tänker han känslomässigt och springer förtjust in i rummet igen och föredrar sannolikt fortsätta leka med samma leksak. Men ur betraktarens ögon använder vi logik för att förstå varför han sannolikt väljer samma leksak igen. Dvs förmågan att känslomässigt minnas så detaljerat som möjligt ett sekventiellt mönster som finns ur vårat minne och speglar mönstret från dåtiden. Med datan (mönstren) från dåtiden använder vi den sedan för att göra förutsägelser om framtiden och nuet.

Om känslorna blir för starka förflyttas fokus och själ mentala kraft som används till stor del på att fokusera på känslan som man känner i sitt medvetande (eller som tidigare uttryckt, skymmer logiken (0)) vilket leder till att det kan vara svårare att lösa exempelvis logiken i Wais, eftersom där är det ett visuellt mönster som skall lösas och för att lösa den bäst måste du reducera känslan till 0 för att inte bli distraherad och få ut din fulla kapacitet. Man får då svårt att särskilja vad som har känslomässig påverkan och vad som är objektivt neutralt tänkande (0). Men om personen som testat tränar på att kunna ligga omkring nollan (fokusträning) samt också förstår allt detta på djupet, så kan hen prestera mycket bättre.

Måste först fråga, har du nyligen gjort IQ-testet som du nämner ovan, fått ett lägre resultat än du hoppats på och är därför i behov av att tona ned testets betydelse? Om så är fallet vill jag inte hindra dig ifrån detta. Om så inte är fallet, kan du fortsätta läsa.

Jag tycker att du överanalyserar. Det första "problemet" kan sammanfattas mycket kortare: pojken gillade A framför B, ingenting som anges tyder på att detta skulle ha ändrats. Det andra du skriver stämmer såklart, om man blir nervös eller stressad så tänker man sämre varpå man presterar sämre. En nervös person presterar därför antagligen under sin förmåga på ett vanligt IQ-test. Jag rekommenderar dig därför, om du vill göra IQ-test, att göra ett hög-nivå test. Dessa är utan tidsbegränsning men innehåller (såklart) mycket svårare uppgifter än de tidsbegränsade testerna gör. Ett sådant test är Logima Strictica 36 av Robert Lato.

Jag tror inte dagens tester identifierar logisk och analytisk förmåga hos många autistiska ackurat. Om vi autistiska (skiljer sannolikt mellan autistiska) har genomnitt dubbelt så känsliga sinnen så kan distraktionen vid testet idag, som leder till prestanda försämring i många fall vara betydande större differens än det lilla påslaget som är i Wais. Om man får sitta själv med reducerad känslomässig och sensorisk påvärkan. Som du får exempelvis hemma eller när du går i skolan. Är man dessutom dyslektiker eller viss autistiska med verbala svårigheter så är det av betydande vikt att komunikationen är non verbal för att inte reducera prestandan i form av bristande definierings förståelse. Den sista avgörande delen är att, för att kunna mäta ens logiska analytiska förmåga ackurat så måste man dels kunna definiera vad logik är. Men framförallt mäta logiska mönster taget ur verklighetens natur och inte en testskapares fantasi. Iallafall när det kommer till autistisk förståelse så har det störst påverkan. Tack för tipset om hög poängstest. Hoppas dom kommer i framtiden annamma det jag skriver om.

Att överanalysera kan också vara att förstå något på ett annat sätt. Begreppet har en relativ innebörd.

Frasen, det var långsökt har samma innebörd.