Fabela skrev:

blitzen skrev:Att vara skicklig på något attraherar och intelligens lika så.

Man kan också vara rolig och på så sätt attrahera en partner.

Alldeles riktigt
Finns absolut ingenting så ointressant som bara en snygg yta.
Perfection sucks

Fast jag ska väl inte uttala mig, jag är ju inte NT och det är det ni sannolikt träffar på.

Jeg holder nok med om dette.

KrigarSjäl skrev:

Fabela skrev:Finns absolut ingenting så ointressant som bara en snygg yta.
Perfection sucks

Medhåll på det.

Det blir opersonligt med perfektion.
Sterilt. Inget liv. Omänskligt.
Om man tar skådespelaryrket som exempel finns det ingenting som är så tråkigt att titta på som tvålfagra unga skådisar med babysläta ansikten. Varför?
För att deras ansikten inte berättar någonting.

Cindy Crawford hette en fotomodell som var stor på 90-talet.
Jag tyckte alltid att hon var helt ointressant.
Så perfekt fotogenisk att hon blev helt blank på nåt sätt.

Väl talat!

Huggorm skrev:Så en aspergare skulle kunna ragga tjejer med kunskaperna inom sitt specialintresse? Hoppas det finns många tjejer som är intresserade av teknisk fysik och tågtidtabeller då.

Ja det menar jag.

Huggorm skrev:Så en aspergare skulle kunna ragga tjejer med kunskaperna inom sitt specialintresse? Hoppas det finns många tjejer som är intresserade av teknisk fysik och tågtidtabeller då.

Givetvis måste specialintresset i sig vara intressant för tjejen man raggar på också. Får man en fullträff där har man en genväg till att snart ligga naken i sängen med varandra . Men det är ju en hårfin gräns mellan att vara charmigt kunnig om något och creepigt kunnig om något. Det är väl en grej aspergare tyvärr har svårt med också.

En aspergare kan ju även vara nördigt bestämd med att lära sig allt om något ämne som tjejen man är intresserad av själv gillar. Man får använda diagnosen till sin fördel.

Nytt specialintresse: Årets upplaga av idol

Smoyy skrev:Givetvis måste specialintresset i sig vara intressant för tjejen man raggar på också.

Ursäkta, nu är jag här igen.
Men ni resonerar ju så konstigt ibland

Det där citerade stämmer inte riktigt.
Personligen dras jag till människor som brinner för nånting, som liksom har förmågan att gå så all in att de glömmer sig själv. Många gånger tycker jag att det är då man ser vem personen verkligen är - det finns ingen behagsjuka, ingen förställning i det.
Intresset behöver inte alls vara samma som mitt, det är inte det som är poängen just i det sammanhanget. Tvärtom KAN det vara fascinerande att det INTE är det.

Nu är ju jag inte NT, som sagt, och ser inte heller på män som potentiella partners - dvs är hetero, men helnöjd, självvald singel.
Men jag vet med absolut säkerhet att det finns NT-kvinnor som tycker som jag, även om de inte är i majoritet, förstås.

Så uteslut ingenting i er själv. Tänk hellre förädling och finjustering

Tror att det viktigaste är att få kompisar och vänner i olika kretsar och bygga vidare på det. På något sätt kunna utöka sin bekantskapskrets. Leva livet och ha roligt som några har skrivit.

staff3 skrev:Tror att det viktigaste är att få kompisar och vänner i olika kretsar och bygga vidare på det. På något sätt kunna utöka sin bekantskapskrets. Leva livet och ha roligt som några har skrivit.

Helt rätt - de flesta träffar ju någon genom vänner och bekannta.

Toblerone skrev:vänner

Vänner? Vad är det för något?

KrigarSjäl skrev:

Fabela skrev:Finns absolut ingenting så ointressant som bara en snygg yta.
Perfection sucks

Medhåll på det.

Det blir opersonligt med perfektion.
Sterilt. Inget liv. Omänskligt.
Om man tar skådespelaryrket som exempel finns det ingenting som är så tråkigt att titta på som tvålfagra unga skådisar med babysläta ansikten. Varför?
För att deras ansikten inte berättar någonting.

Cindy Crawford hette en fotomodell som var stor på 90-talet.
Jag tyckte alltid att hon var helt ointressant.
Så perfekt fotogenisk att hon blev helt blank på nåt sätt.

Ämne: Framgång med tjejer trots diagnos - tips?

KrigarSjäl skrev:

Fabela skrev:Finns absolut ingenting så ointressant som bara en snygg yta.
Perfection sucks

Medhåll på det.

Jag är övertygad om att alla har ett djup. Däremot kan det vara svårare att upptäcka ett djup hos andra, beroende på hur man definierar "djup". Det borde antas vara verbalt, även om andra kvaliter kan vara djupa. För vissa innebär djup en sak, för andra något annat. För mig personligen innebär ett djup en bakgrund vari jag kan spegla mig själv, mina färdigheter, erfarenheter, minnen, etc. Därvid finns nämligen något att reflektera sig i, vid utforskandet av eller samspelet med en partner.

Ibland upplever jag mig själv sakna ett djup. Det är sällan jag upplever andra sakna djup. Det föranleder funderingar om varför de förefaller vara ytliga -- rentav en styggelse eller iaf något onaturligt. Är de verkligen så eller är det en roll som de har intagit? Inte sällan har jag stött på individer som medvetet har spelat en roll eftersom det har underlättat och varit praktiskt för dem.

Vi blir som sagt alla värderade utifrån den vi antas vara och inte den vi faktiskt är. Det senare hade förutsatt att fullständig kännedom fanns därvid för vår person hos iakttagaren, sålunda saknas information därom. Dels pga av vad som inte berättats dels pga hur vi uppfattats igenom det filtret annan har -- vilket därigenom leder till ytterligare förvrängningar under påverkan av humör, kunskap, fördomar. För mig är hela företeelsen om djup, häromkring uppfattningen mycket fantasiäggande.

Efter ett antal personliga erfarenheter har jag anammat en mer aktiv och sökande metod i syfte att utröna vem annan är. Därutav är det som en annan förmedlar om sig själv i centrum (-- vice versa inte förmedlar och på vilket sätt) för tolkningen; och inte vad jag kan anta eller tillskriva dem på förhand. Jag har stött på personer som man skulle ha dömt efter håren.

En nämnvärd person med invandrarbakgrund visade sig vara mycket intellektuell, i efterhand, trots första intrycket gav annat för handen. Han var prisad för sin matematiska förmåga och även poetiska; och han hade vunnit flera tävlingar under grundskoletiden. Senare studerade han på läkarprogrammet.

Senare efter jag upptäckte hans djup frågade jag honom om varför han agerade så märkligt, så förklarade han att han kände sig obekväm med uppmärksamheten kring både sitt intellekt och känsliga sinne, därför hade han under grundskolan intagit en roll -- och gör även det idag.

Att vara indvandrare var hans identitet på något sätt. Han trivdes med att vara en stereotypiskt bråkigt invandrare. Det passade honom när han blev sårade, vilket inträffade ofta då han var av känslig natur; och samtidigt behövde han få utlopp för sina känslor på ett visst sätt, med eftertryck på uttrycket snarare än innehållet. Han berättade även för mig om hur rollen han intog medförde att han enklare accepterades av andra.

Ständigt spelade han korkad fastän han fick högsta betyg utan större svårigheter, och var med om de gängse sakerna som inträffade vid sidan av studierna; han umgicks med alla grupper förutom de som ansågs vara de intellektuella. Inte många visste något om vem han egentligen var (om man nu ska uttrycka sig så).

Jag kom i kontakt med honom då jag sportade och mitt första intryck av honom följde av: "Fan knulla din mamma. Bror va vill du?", han hade en kraftig (medveten) brytning och (simulerade en typisk) uppsyn av en stöddig gängmedlem från en rapvideo. Han och jag hamnade ofta i konflikter där jag argumenterade om vad som var rätt och fel; redan då var jag snarstucken och näbbig. Hans svar var ofta i linje med enstaka ord eller one-liners: "seriöst?", "va?", "jaja", "din bög", "jävla hora", som ackompanjerades med ett hetsigt och yvigt kroppsspråk.

Synpunkter om "framgång" med tjejer
Jag tycker att det inte skulle ha stått "framgång" eftersom det är objektiviserande. Kanske kan det vara så att anspänningarna inför umgänget med en tjej kan medverka till svårigheter?

Tjejer är precis som oss och man du har sociala färdigheter med andra; därför finns det knappast någon anledning till varför du inte borde kunna tillämpa dina sociala färdigheter i umgänget med tjejer. Svårigheter med socialt samspel ihop med det könet man attraheras av borde bero på anspänningar, vilka är mest påtagliga under tonåren, men senare avtar efter erfarenheter.

När du inte har något krav på någon, att de ska infria ett outtalat löfte, så brukar anspänningarna i regel avta vid umgänget. Frånvaron av krav innebär att det inte finns några förväntningar för ett visst resultat; då man umgås endast för umgängets skull, är det likgiltigt vad du än gör. Om du begår ett socialt misstag, upphör umgänget fast det är kanske bäst för båda: ni var inte kompatibla. Outtalade löften gällande infriande av sex eller dyl. väcker anspänningar under tonårstiden i umgänge ihop med det attraherande könet, när det inte finns sådana outtalade löften eller övriga förväntningar, är det endast att tillämpa sociala färdigheterna precis på samma sätt.

Mitt råd till er alla är att mekaniskt tillämpa era färdigheter. Gör inget urval på förhand, acceptera att vi iochmed vår AS, har ett snävare urval av tänkbara kandidater. Fast det behöver inte i sig innebära lägre kvalitet; dock blir det svårare att avgöra ens eventuella framgång. Vad gäller sociala umgänget med det attraherande könet, ställs det lägre krav, vissa söker endast sex; vilket är positivt för oss med AS. Eftersom det innebär att det kommer påfordras mindre av de sociala färdigheterna, istället är det god fysik som gäller, vilket vi kan förvärva genom fysisk aktivit; ex. vid styrketräning.

Huggorm skrev:Nytt specialintresse: Årets upplaga av idol

Tur att jag är upptagen!

Har fått för mig att kvinnor ser lätt om man är desperat. Men å andra sidan gör män det med, med kvinnor. Jag själv har en kvinna i min närhet som pockar på allt som oftast och det är ett sjå att hålla distans där, då kan till och med jag känna desperationen och hur oattraktiv den är. Eller, mer angelägenhet. Hon är för angelägen helt enkelt. Därför försöker jag att titta kort på kvinnor jag möter. Hälsa artigt och le och thats it. Ser man för länge på dem, om de ser bra ut, så kan jag märka hur deras leende blir ansträngt och i vissa fall försvinner. Då har jag tittat för länge. Ibland kan man ställa en neutral fråga för att visa intresse kanske. Ska jag visa något gör jag det kort och koncist.

Tjejer gillar mystiska konstiga män, det passar perfekt på oss.
Däremot utifrån min erfarenhet så märks det när man pratar med tjejer, de brukar alltid
le trots man säger icke NT verbalt. Men att le behöver inte betyda de gillar en.
Men som alla har sagt tjejer dras till män som har stora mål/dröm framför sig.