Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: atoms, Alien

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav antonius » 2017-11-20 11:04:16

Teagirl skrev:Och att veta när det är ok och normalt att gå hem? Hur länge måste man stanna på besök? Jag ville gå hem efter någon halvtimme eller lite längre ikväll men stannade två timmar för att inte vara otacksam men man vill ju inte stanna för länge heller så man är påträngande. Jag går ändå alltid hem före alla andra, vet inte sist jag var kvar en hel "bjudning" eller träff i sociala sammanhang med mer än en person, går hem långt före alla andra. Hur vet ni när ni ska avsluta något socialt? Läser ni av folk? Går ni på tid? Eller vad ni själva känner?


Det är här man slänger in den vita lögnen, att man bokat tid hos optiker, spinningklass eller missing people, så man kan inte stanna så länge... :-)063
antonius
 
Inlägg: 21798
Anslöt: 2012-12-06
Ort: In my escape pod.

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Teagirl » 2017-11-20 15:36:26

TheWonderer92 skrev:
Teagirl skrev:Det var fina ord, tack :-)Hug Jag har en stark rädsla för att någon ska tro att jag tycker om mig själv när jag faktiskt inte gör det, jag vill inte att någon ska tro att jag tycker att jag är värdefull när jag inte är det.


Det låter väldigt sorgligt - om jag tolkar dig rätt. Kan du precisera hur du tänker?


Hur ska jag förklara? Jo men det är så att jag alltid mått dåligt, varit utanför, känt mig annorlunda och skämts för mig själv. Jag har alltid tyckt väldigt illa om mig själv både som person och hur jag ser ut och tänker en massa elaka saker om mig. Jag tänker då på något vis att alla tänker som jag när det gäller det här, att dom ser att jag är ett misslyckande och fel och om jag då skulle verka nöjd eller säga något bra om mig själv blir det pinsamt och dom kommer tänka att jag är självgod och saknar självinsikt och att dom inte förstår hur en så dålig människa som jag skulle kunna se något positivt med mig själv.

Jobbar jätte mycket med det men det är svårt.
Teagirl
 
Inlägg: 448
Anslöt: 2014-11-27

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Teagirl » 2017-11-20 17:56:37

antonius skrev:
Teagirl skrev:Och att veta när det är ok och normalt att gå hem? Hur länge måste man stanna på besök? Jag ville gå hem efter någon halvtimme eller lite längre ikväll men stannade två timmar för att inte vara otacksam men man vill ju inte stanna för länge heller så man är påträngande. Jag går ändå alltid hem före alla andra, vet inte sist jag var kvar en hel "bjudning" eller träff i sociala sammanhang med mer än en person, går hem långt före alla andra. Hur vet ni när ni ska avsluta något socialt? Läser ni av folk? Går ni på tid? Eller vad ni själva känner?


Det är här man slänger in den vita lögnen, att man bokat tid hos optiker, spinningklass eller missing people, så man kan inte stanna så länge... :-)063


Jag använder mig alltid av min hund, att han behöver ut, kan säga att det var länge se vi var ute och att han måste ut trots att det kanske rör sig om en eller två timmar sen senaste promenaden eller att han varit lite dålig i magen. Det blir perfekt när han är rastlös och piper lite, där är min utväg. Med dom närmsta tror jag att dom efter alla år till viss del börjat fatta mig och acceptera det, inte farmor och farfar men en del andra även om jag känner att även andra nära inte riktigt förstår fullt ut men försöker. Min familj blir ofta besvikna och förstår inte riktigt varför jag inte kan slappna av i ett gästrum eller deras soffa, enligt dom är det ju att slappa och ta det lugnt om man ligger eller sitter i en soffa.. Men hur tänker dom då? Människor, ljud, intryck. Det är i fel miljö och ingen trygg plats, det finns människor omkring mig och jag kan höra dom, jag kan inte låsa om mig och jag kan inte slappna av. Jag måste till min lilla grotta här hemma.
Teagirl
 
Inlägg: 448
Anslöt: 2014-11-27

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Teagirl » 2017-11-20 18:22:46

Nu slammar jag min egen tråd men tog modet till mig att ringa mamma för att förklara och få "tillåtelse" att hoppa över jullunchen! Alltså gud vad skönt! Det är ändå inget jag uppskattar, jag är alltid nervös för kommentarer om min mat, har anorexi och dom gångerna jag klarat att äta lite mer har jag fått höra från farfar att jag äter jätte mycket (normalt enligt äs-vården) och om det verkligen är normalt och/ eller så blir det bråk eller dålig stämning för att mina föräldrar tycker att jag äter för lite och det förstör det hela.

Farmor är lite av en nerdragande kraft, hon hänger inte med, skryter om allt, maler på och går inte att avbryta och hör inte ett ord av vad vi säger och tycker hon vet allt om allt. Svarar god dag yxskaft men kan inte ta till sig det när man försöker förklara. Hon har bivit erbjuden hjälp med hörseln men vägrar ta emot den för att det är svagt att ta hjälp..

Känns konstigt att inte fira den delen av högtiden men det släppte tusen stenar från mitt hjärta. Jag har nämligen panik inför vad jag ska äta som innehåller så lite som möjligt, ser ut att vara normalt och helst gott också... Och den där stela stämningen runt bordet, ibland är det trevligt men om jag pyser in vid halv två/två så kan jag ju säga att jag ätit innan och det jag behöver lösa nu är middagen. Ett problem mindre i alla fall :mrgreen:

Mamma blev inte ens arg utan förstod och tyckte det var en bra idé. Tack snälla föräldrar :-)154
Teagirl
 
Inlägg: 448
Anslöt: 2014-11-27

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Alien » 2017-11-20 18:48:30

Skönt att det ordnade sig, iaf delvis.

Jag antar att dina föräldrar vet om din diagnos och accepterar den? Hur är det med dina andra släktingar, känner de till din diagnos och förstår vad den innebär?

Det går ju inte att slappna av om man inte känner sig accepterad av människorna runt omkring.

Du verkar också ha problem med att acceptera dig själv och ställer för höga krav på dig själv. Din inre röst säger fel saker. Den borde säga sådant som "ok, jag har ett funktionshinder, det betyder att jag är sämre på vissa saker och det är inte mitt fel. Men jag är duktig på en massa andra saker och jag är också värdefull."
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46090
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Teagirl » 2017-11-20 20:46:26

Alien skrev:Skönt att det ordnade sig, iaf delvis.

Jag antar att dina föräldrar vet om din diagnos och accepterar den? Hur är det med dina andra släktingar, känner de till din diagnos och förstår vad den innebär?

Det går ju inte att slappna av om man inte känner sig accepterad av människorna runt omkring.

Du verkar också ha problem med att acceptera dig själv och ställer för höga krav på dig själv. Din inre röst säger fel saker. Den borde säga sådant som "ok, jag har ett funktionshinder, det betyder att jag är sämre på vissa saker och det är inte mitt fel. Men jag är duktig på en massa andra saker och jag är också värdefull."


Det var kloka ord, mamma förstår, läser en npf-utbildningen genom jobbet (hon är specialpedagog och hon förstår bra och stöttar mig. Pappa har varit anti och sagt att "alla kan ju må dåligt och ha de jobbigt", måste allt vara en diagnos?!! Säger han.

Det jag förklarar för honom är att det är skillnaden i intensiteten, hur många delar man uppfyller, hur man fungerar, alla dessa svårigheter man drabbas av som jag tror att 0% av alla som inte jobbar med dom här problemen har en aning om hur det påverkad ens liv. Det sätts inte helt plötsligt en diagnos utan man ska ju dessutom uppfylla flera kriterier och att det inte sätts en diagnos eller utreds som ett extremt fall, det är som att många tro att man kan ha en "gnutta" av asperger och att ett litet sådant symptom skulle vara kopplat till autism för så är det ju inte, så otroligt mycket okunskap det finns. Bara för att man har svårt med en sak så har man ju inte asperger och autism, vissa delar kan nog många känna igen sig lite i när dom förenklar det hela och inte går in på djupet. Jag var högpresterande och den perfekta datorn men hur mådde jag? Det höll ju inte alls, att det faktiskt är en npf-diagnos där jag behöver stöd och hjälp och anpassning förstår många i mina närmsta kretsar nu och det är fantastiskt.

Jag och mamma fick med pappa om en föreläsning om autism hos flickor och kvinnor och det tror jag förklarade mycket för honom. Jag kände igen mig så mycket att jag fick panik, tårarna brände, kunde inte svälja och ville bara fly.

När jag är med extra mormor och extra morfar och deras dotter säger dom att dom har förståelse för när jag misstolkar saker och att det bara är att fråga igen tills jag förstår, att dom inte ser det som något dåligt utan dom accepterar och förstår att jag tänker och kopplar saker på andra sätt.
Teagirl
 
Inlägg: 448
Anslöt: 2014-11-27

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav slackern » 2017-11-20 22:15:02

Vad härligt att höra att det verkar ha löst sig för dig, ett stort grattis och starkt utav dig att säga hur det var och hur du känner kring det.
slackern
 
Inlägg: 43699
Anslöt: 2010-10-26
Ort: Stockholm

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav RSD555 » 2017-12-05 18:15:23

Ååå precis så jag känner!!

Men jag är mer matte-aspergare tror jag. Lite som robot.

Du verkar vara mer emotionell personlighet. Därför du kan beskriva så bra tror jag. Tack, ska spara och skriva ut!

:-)Hug
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1603
Anslöt: 2017-12-02

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Teagirl » 2017-12-07 15:21:15

RSD555 skrev:Ååå precis så jag känner!!

Men jag är mer matte-aspergare tror jag. Lite som robot.

Du verkar vara mer emotionell personlighet. Därför du kan beskriva så bra tror jag. Tack, ska spara och skriva ut!

:-)Hug


Tack :-)154 Vilket är det som du känner igen dig mest i och ska skriva ut? Vore så intressant att veta vad jag delar med någon och att det inte bara är jag :-)Hug
Teagirl
 
Inlägg: 448
Anslöt: 2014-11-27

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Teagirl » 2017-12-07 15:37:37

Angående när det blir lite fel :wink: Igår hos fysioterapeuten pratade vi om känslor och gudars vad svårt! Jag kan inte sätta namn på känslor, jag vet inte vad jag känner, hon frågade också hur olika känslor känns i kroppen, var känner man att man är arg eller rädd eller ledsen? Hur vet jag att jag är arg? Inte vet jag det.

Sen är svenska språket så klurigt för samma ord betyder ju olika saker i olika sammanhang, känslor kan ju vara sådant vi känner inombords som sorg eller oro men det kan ju lika gärna vara fysiskt att om någon frågar om man har ont och då säger "Hur känns det i knät, har du ont i det?".

Dessutom uttrycker sig folk så roligt med att blanda kommandon, frågor, saker som dom tänker kontra vad som verkligen skedde, påståenden, svar och använda ord som jag tycker är självklara att det är rent konkret men som dom använder som metaforer eller överdrifter eller att jag tolkar det som sägs som att det har skett på riktigt om någon berättar om något som låter extremt och jag går på det varje gång eller att dom kanske ville säga något till en viss person dom är arga på och berättar om det för mig och jag blir jätte paff och säger typ "Oj, sa du verkligen så? Det var modigt!". Men får då till svar att det bara var hens tankar som hen berättade om inte att det sas, jag tänker att det som sägs verkligen har sagts.

Vi pratade igår om att jag kände mig spänd och var rädd och orolig och kom efter långt och mycket fram till att det sätter sig och gör ont i axlarna och ena armen. Då frågar hon om jag kan ta på den känslan och beskriva den. Jag börjar då trycka på axlarna och säger att det är ömt, MEN det hon menade då var ju att jag skulle sätta ord på den psykiska känslan dvs oron och rädslan som orsakade spänningarna och att "ta på den" i det här fallet handlade om att ta på den rent mentalt och berätta om den, inte att jag rent fysiskt skulle ta på det stället där det gjorde ont.

Hur ska man veta sådant här?
Teagirl
 
Inlägg: 448
Anslöt: 2014-11-27

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav antonius » 2017-12-07 16:08:39

Teagirl skrev:Hur ska man veta sådant här?


Alla dom där frågeställningarna är ju av den arten att NT:folket kan älta det i timtal, de ser såklart allting utifrån en neurotypisk kompass och blir givetvis svårt för en aspie att svara på så där på en gång... :-)004
antonius
 
Inlägg: 21798
Anslöt: 2012-12-06
Ort: In my escape pod.

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Flinta » 2017-12-08 0:50:40

Du skulle kunna kopiera inlägget och ta med till fysioterapeuten och visa henne det. Kanske lär hon sig ngt av det och så kan det gynna er kontakt.
Flinta
 
Inlägg: 5428
Anslöt: 2007-07-21

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav RSD555 » 2017-12-08 10:25:04

Har fått tre frågor idag på morgonen.

1. Kommer inte bussen snart!? (Sur gubbe frågade mig argt och högt)
2. Vad tror "man", blir det någon snö till Jul? (Vänlig fråga)
3. Nämen sitter DUUUU här? (häpen fråga)

Nån som kan svaret till någon av dem?

Mvh L
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1603
Anslöt: 2017-12-02

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav atoms » 2017-12-08 10:35:27

RSD555 skrev:Har fått tre frågor idag på morgonen.

1. Kommer inte bussen snart!? (Sur gubbe frågade mig argt och högt)
2. Vad tror "man", blir det någon snö till Jul? (Vänlig fråga)
3. Nämen sitter DUUUU här? (häpen fråga)

Nån som kan svaret till någon av dem?

Mvh L


1. Vad händer då?
2. Ja, i Norrland blir det säkert snö till jul.
3. Nej, det är bara min astralkropp.
atoms
Moderator
 
Inlägg: 18053
Anslöt: 2009-05-05
Ort: Norrköping

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav antonius » 2017-12-08 13:19:33

1. Nej, på denna linje kör diligenser idag.

2. Javisst, men vi har sålt den till araberna.

3. Ja, tyvärr orkade min klon inte stiga upp idag.
antonius
 
Inlägg: 21798
Anslöt: 2012-12-06
Ort: In my escape pod.

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav DIProgan » 2017-12-08 15:28:38

RSD555 skrev:Har fått tre frågor idag på morgonen.

1. Kommer inte bussen snart!? (Sur gubbe frågade mig argt och högt)
2. Vad tror "man", blir det någon snö till Jul? (Vänlig fråga)
3. Nämen sitter DUUUU här? (häpen fråga)

Nån som kan svaret till någon av dem?

Mvh L


1. Om du håller med börja snacka skit om bussbolaget, kommunen och allt som kan tänkas va skit i världen :P Det är vad han vill, ha någon att snacka "manliga" saker med. Om du inte vill ha med han att göra var antingen elak och ignorera han helt eller var mer inställsam och slå ut med händerna, skaka på axlarna eller gör annan mindre gest så lär han gå vidare.

2. "Man kan alltid hoppas. Det är så fint då." Någonstans senare kan du klämma in "Ska du laga mycket julmat?", personen är uppenbarligen intresserad av jul och snö.

3. Ta upp handen i ögonhöjd, vrid och studera den samt andra delar av din kropp innan du utbryter "Ja se på sjutton det gör jag ju!"
DIProgan
 
Inlägg: 4558
Anslöt: 2008-10-14

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav LordNelson » 2017-12-08 17:30:39

RSD555 skrev:Har fått tre frågor idag på morgonen.

1. Kommer inte bussen snart!? (Sur gubbe frågade mig argt och högt)
2. Vad tror "man", blir det någon snö till Jul? (Vänlig fråga)
3. Nämen sitter DUUUU här? (häpen fråga)

Nån som kan svaret till någon av dem?

Mvh L

Enkelt.

1. Nej det vete’ gudarna.
2. Ja, vem vet.
3. Japp. Och vad gör du här?

Har ni verkligen problem med sånt här?
LordNelson
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 4788
Anslöt: 2010-06-25

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav RSD555 » 2017-12-09 13:42:29

LordNelson skrev:
RSD555 skrev:Har fått tre frågor idag på morgonen.

1. Kommer inte bussen snart!? (Sur gubbe frågade mig argt och högt)
2. Vad tror "man", blir det någon snö till Jul? (Vänlig fråga)
3. Nämen sitter DUUUU här? (häpen fråga)

Nån som kan svaret till någon av dem?

Mvh L

Enkelt.

1. Nej det vete’ gudarna.
2. Ja, vem vet.
3. Japp. Och vad gör du här?

Har ni verkligen problem med sånt här?


Ja, jag tycker såna frågor är svårare än livets största.

Frågan om livets mening och liknande är busenkla i jämförelse.

Fick två till igår:

4. Är du tillbaka från semestern? (Jag tog ledigt 2 dagar före pga utbränd)
5. Är du här och handlar?! (Bekant i mataffären på kvällen då jag var helt utmattad)

Mvh L
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1603
Anslöt: 2017-12-02

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav RSD555 » 2017-12-09 20:29:47

6. (På väg till kassan för att betala):

-"Är det varor det där du har i korgen!? ..eller skor du har där på fötterna??"

Mvh L
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1603
Anslöt: 2017-12-02

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Alien » 2017-12-09 20:44:03

RSD555 skrev:
LordNelson skrev:
RSD555 skrev:Har fått tre frågor idag på morgonen.

1. Kommer inte bussen snart!? (Sur gubbe frågade mig argt och högt)
2. Vad tror "man", blir det någon snö till Jul? (Vänlig fråga)
3. Nämen sitter DUUUU här? (häpen fråga)

Nån som kan svaret till någon av dem?

Mvh L

Enkelt.

1. Nej det vete’ gudarna.
2. Ja, vem vet.
3. Japp. Och vad gör du här?

Har ni verkligen problem med sånt här?


Ja, jag tycker såna frågor är svårare än livets största.

Frågan om livets mening och liknande är busenkla i jämförelse.

Fick två till igår:

4. Är du tillbaka från semestern? (Jag tog ledigt 2 dagar före pga utbränd)
5. Är du här och handlar?! (Bekant i mataffären på kvällen då jag var helt utmattad)

Mvh L


4. Nej, jag har bara varit ledig ett par dagar (alt sjukskriven men då riskerar man att få följdfrågor för vad). Semester får jag först ...

5. Ja, och du med tydligen! Går du ofta hit?

Kom ihåg att konversation inte är till för enbart informationsbyte utan att man är social. Därav alla retoriska frågor.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46090
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Flinta » 2017-12-09 20:52:46

Det är kontaktfrågor. Många, framför allt NT, känner sig mer obekväma vid tystnad än vid svamlet som de skapar.
Flinta
 
Inlägg: 5428
Anslöt: 2007-07-21

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav RSD555 » 2017-12-09 21:07:16

Alien skrev:
RSD555 skrev:
LordNelson skrev:Enkelt.

1. Nej det vete’ gudarna.
2. Ja, vem vet.
3. Japp. Och vad gör du här?

Har ni verkligen problem med sånt här?


Ja, jag tycker såna frågor är svårare än livets största.

Frågan om livets mening och liknande är busenkla i jämförelse.

Fick två till igår:

4. Är du tillbaka från semestern? (Jag tog ledigt 2 dagar före pga utbränd)
5. Är du här och handlar?! (Bekant i mataffären på kvällen då jag var helt utmattad)

Mvh L


4. Nej, jag har bara varit ledig ett par dagar (alt sjukskriven men då riskerar man att få följdfrågor för vad). Semester får jag först ...

5. Ja, och du med tydligen! Går du ofta hit?

Kom ihåg att konversation inte är till för enbart informationsbyte utan att man är social. Därav alla retoriska frågor.


Tack för seriösa svar. Jag kan se att dina svar är bra men jag kan aldrig komma på dem själv. Någon låsning kanske. Har du alltid kunnat svara på sociala frågor eller har du lärt dig?
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1603
Anslöt: 2017-12-02

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Alien » 2017-12-09 21:16:43

Det har nog kommit med åren. Som ung var jag mycket mer autistisk och stirrade bara stumt när jag tyckte folk kom med dumma frågor.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46090
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Jag vill aldrig mer prata med någon, jag skäms så mycket!

Inläggav Flinta » 2017-12-09 22:14:10

Hur mycket jag än övat så är det svårt att klämma ur mig ngt passande när det väl gäller.
Flinta
 
Inlägg: 5428
Anslöt: 2007-07-21

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in