Livet är inte rättvist?

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: atoms, Alien

Livet är inte rättvist?

Inläggav dd105 » 2017-09-16 17:11:09

Det är något jag störs av just nu. Jag har alltid lärt mig att vara tyst eller att bete mig, men andra gör inte det, och dom blir ändå inte straffade. Det kan vara vad som. Vissa stör andra, vissa skräpar ner, snor saker, eller vad som.

Vet inte om jag bara är emotionell just nu, men livet är inte rättvist. Jag har alltid försökt göra bra av mig, men ändå blir lurad av andra, eller har det inte lika bra som andra. Känns även att andra med asperger får mer hjälp än mig, eller har det bättre.

Liksom logiskt.. ifall man är bra, så ska väl bra saker hända en? Men så är det ju inte. Har sett många onda eller dåliga människor som kommer längre i livet. Får mer kärlek, och pengar.

Vad är era tankar om detta? Känns även att jag har lärt mig leva livet på ett felaktigt sätt. Att man ska vara mer självisk, och göra mer bara för sig själv.
dd105
Inaktiv
 
Inlägg: 69
Anslöt: 2017-09-04

Livet är inte rättvist?

Inläggav Furienna » 2017-09-16 17:22:37

Du ska inte alls vara självisk. Även om det kan se ut som att vissa kan vara själviska och ändå lyckas med allt, så tycker jag att de är skitstövlar som jag inte vill ha att göra med.
Furienna
 
Inlägg: 3905
Anslöt: 2010-05-02

Livet är inte rättvist?

Inläggav Alien » 2017-09-16 18:10:09

Man kan väl göra saker för sig själv och som man mår bra av utan bete sig illa.

Men livet är inte rättvist. Det goda uppförandet får s a s vara sin egen belöning.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 46091
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansvenska låglandet

Livet är inte rättvist?

Inläggav Furienna » 2017-09-16 18:21:36

Absolut. Jag tror inte att någon vinner på att uppföra sig illa.
Furienna
 
Inlägg: 3905
Anslöt: 2010-05-02

Livet är inte rättvist?

Inläggav Huggorm » 2017-09-16 18:24:07

Man måste ta för sig, ingen kommer ge en något frivilligt.
Huggorm
 
Inlägg: 22216
Anslöt: 2011-12-12
Ort: I en kundvagn bak konsum

Livet är inte rättvist?

Inläggav unmaster » 2017-09-16 18:44:22

Nej, livet är inte rättvist. Men belöningar åt de som beter sig felaktigt (ur någon aspekt) kan inte vara ett argument för att man själv ska bete sig lika felaktigt. Det rätta och goda är rätt och gott även om det inte per automatik alltid genererar den form av belöningar du nämner.

Reservationer: 1) Det är förstås inte enkelt att stå ut med orättvisan, trots att man vet att man gör rätt och gott. Det är då man behöver återfå sin tro på de principer man lever efter. Vilket är ett sätt att tolka vad du försöker göra med ditt inlägg. 2) Det är inte alltid fel att vara självisk. Man måste måna om sig själv, på något vis. Gör man inte det finns det nog en överhängande risk att man blir av med all sin livskraft och då är det svårt att göra något bra alls i världen.

Ge inte upp.
unmaster
 
Inlägg: 17
Anslöt: 2017-09-13
Ort: Stockholm

Livet är inte rättvist?

Inläggav december16 » 2017-10-01 3:21:46

Livet är inte rättvist. Det är inte rätt att vissa dör i brist på rent vatten medan andra, exempelvis jag, tycker det är svårt att bestämma vad jag ska dricka till maten. Livet är alltså inte rättvist.

Det som tagit mig hårdast i mitt liv var när mitt specialintresse togs ifrån mig för över 10 år sedan. Det var ett intresse jag haft mer eller mindre hela livet, och som intensifierades omkring 2004. Jag brukar beskriva det som att jag började excellera på "kort tid". Men det är nog inte sant. Det är snarare så att jag hade intresset hela mitt liv och i samband med att jag började excellera inom området så tog intresset upp ALL tid. Varenda sak fröken bad mig skriva i skolan handlade om just det ämnet. All tid utanför skolan gick till min stora hobby. Men intresset hade jag haft hela mitt liv.

Men på några minuter så förändrades allting. Över en natt var tusentals timmar och bokhyllor fyllda med böcker om ämnet värdelöst för mig.

Det är det värsta jag någonsin varit med om och ja, jag sörjer fortfarande det. Det gjorde att jag slutade bry mig om skolan, började skolka och kände mig mycket tom under väldigt många år. Jag har nu andra intressen som jag finner givande och meningsfulla. Men det går inte att jämföra med det jag förlorade.

Hur hanterar jag det? Först och främst låter jag mig ha stunder då jag sörjer. Det måste man. Men jag tillåter mig aldrig gå så långt i mitt sörjande att jag börjar se ner på mina nuvarande intressen. Det andra jag gör är att tänka på att jag har det bra i jämförelse med många andra.

Så, är livet rättvist? Absolut inte. Jag har det dock bättre än en som blir blind i Afrika pga brist på vitamin A, jag har det bättre än sjömännen som fick skörbjugg på grund av brist på vitamin C och jag har det mycket, mycket, mycket bättre än alla som levde för tusen år sedan. Så livet har inte varit rättvist, men det blev rätt bra. Det är rätt bra nu faktiskt.
december16
 
Inlägg: 129
Anslöt: 2016-12-17

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in