slackern skrev:

Toblerone skrev:Läste idag en kontaktannons i lokaltidningen där en man beskrev sig själv ..."allmänt utseende". Allmänna intressen - okej, men inte allmänt utseende. Kanske "vardagligt utseende". Folk är så dåliga på att uttrycka sig rätt nuförtiden.

Varför inte bara skriva som det är att personen ser ut som en gråmus?

Nej, det skulle signalera dåligt självförtroende. Och bara för att man inte ser ut som en filmstjärna behöver man ju inte se ut som "en gråmus". Han kanske ser glad och trevlig ut.

Men just att beskriva sitt utseende tycker jag verkar vara svårt. "Alldagligt utseende" borde täcka det, men jag ha en känsla av att alldaglig (som man ser alla dagar) förr betydde just vardaglig (som man ser varje dag) men nu har blivit ett "noaord" för ful. Egentligen borde det väl räcka med ålder, längd och vikt, sen får man se foto om man kontaktar honom.

Iofs tror jag nog läsarna ändå fattade att han menade "varken särskilt snygg el särskilt ful utan ser ut som vem som helst".

När ska folk lära sig att det tyska namnet Wolff uttalas vållf och inte som engelskans woolf?

Lätt att bli skadad av engelskan. Innan namnet Love blev populärt trodde typ alla att det var love som i kärlek.

Alla som inte lärt sig om författaren Carl Jonas Love Almqvist då.

När vi kom till honom typ på gymnasiet vet jag att flera sa att Hette han verligen love (som engelskans love)? De fick lära sig att, nej det gjorde han inte.

Man var väl inte så engelskfixerad på min tid. Bara genom uttalet så hördes det att det inte var det engelska ordet. Och varför skulle svenska föräldrar år 1793 välja ett engelskt ord som namn? Den tiden var det franska som var det främsta utländska språket.

Egentligen hette han kanske Ludvig; Love är ju en svensk form av Ludvig.

Jag är förvånad över att det finns svenska föräldrar som törs ge sina söner namnet Love. Nuförtiden ska ju alla namn vara "internationella" = accepteras av dem som har engelska som modersmål. Tänk så besvärligt att behöva förklara i USA/England etc att det inte uttalas som eng ordet "love".

https://pbs.twimg.com/media/CzPaoobWIAQyrME.jpg

Nu blev det väl ändå liiite fel...?

Hoppsan... tänkte inte på de'

Anslag på ett gym, tillhörande en gymkedja:

"Träna vart du vill i jul"

Söderöver kanske?

Från Rapport på SVT idag, kl. 19.39–19.40:

http://www.svtplay.se/video/11685618/rapport/rapport-26-dec-19-30-textat

En bit från Arlanda, i Gottröra, kraschade planet, en MD-80, och gick itu, i tre delar.

Gick itre?

Är väl som tre halvlekar ungefär...

Sett på nätet: "Vatten på kranen".

Vatten på sin KVARN heter det, obildade småglin!

Trist att stå där när man har gäster.

Jag fattar inte om hemsamariterna skall stå på stora parkeringen eller gästparkeringen?

Från en sida i DN där olika banker jämförs. Oklart om det är fingrarna eller autokorrigeringen som slagit fel...

Ögonplåga på skylt utanför restaurant: A lá carté.
Aj...
Allah Karté, vad är det? En karta över Frankrike för muslimer?

Kahlokatt skrev:Ögonplåga på skylt utanför restaurant: A lá carté.
Aj...
Allah Karté, vad är det? En karta över Frankrike för muslimer?

När jag går på stan bär jag alltid med mig en stege och olika sprayfärger så jag kan korrigera sånt.

Kahlokatt skrev:Ögonplåga på skylt utanför restaurant: A lá carté.
Aj...
Allah Karté, vad är det? En karta över Frankrike för muslimer?

Det där är ju dubbelfel, känner de bara till akut accent, som de därmed använder lite extra frikostigt, medan de missar den grava accenten (som i och för sig kan diskuteras, det är inte alltid man skriver ut den för stora bokstäver)?

Hur som helst: à la carte, ska det vara.

Ännu värre än lappen jag såg där det stod Papper's-korg.

Jag citerade just en artikel ur DN, http://www.dn.se/ekonomi/kristen-amerik ... ortratten/, i en annan tråd.

Så läste jag citatet, och så kollade jag att det verkligen stod så i artikeln. Det märks att det inte längre finns korrekturläsare.

På [så] sätt vill man påverka den svensk[a] lagstiftningen om fri abort.

ankhat skrev:

stjäler.png

Ja, assimilation av R-ändelse efter l, n och s är vanligare i svenskan än i isländskan. Båda isländskan och äldre svenska har assimilerad ändelse i verbet läsa: hann les resp. han läs. Den svenska formen läser är en nyare analogibildning. Presensformen läs har enligt SAOB förekommit så sent som 1884. I stjäla har svenskan men inte isländskan assimilation: han stjäl resp. hann stelur.

Verbet mala kan enligt SAOL i presens heta både mal och maler, det senare en analogibildning. Av stjäla anger SAOL däremot som enda presenform stjäl. Enligt SAOB förekommer formen stjäler "numera i sht i s. Sv.". Två språkprov ges:

Det händer .. att man (dvs. kvinnan) skyller på att man stjäler tid från man och barn om man ägnar sej åt annat än hushållsarbetet. Hertha 1955, julnr s. 28.

Fjortonåring stjäler ihop till en radio. SDS 1934, nr 142, s. 3.

Även här rör det väl sig om analogi, d.v.s. den en gång assimilerade ändelsen har återuppstått genom inflytande från presensformer av andra verb (sådana där stammen inte slutar på l, n eller s och där förutsättningen för assimilation således saknats). Såvitt jag förstår beror den isländska formen stelur däremot inte på någon sentida analogi utan på att benägenheten att assimilera R-ändelser inte var lika stark över hela Norden.