KrigarSjäl skrev:Gillar inte uttrycket "normalstörda". Uttrycket härrör från glada Hudik-teatern och dess grundare och kan som sådan inte passa här.

Vi ska inte hämta inspiration från eller efterhärma omsorgsbranschens idéer, uttryck och inbördes jargong.
Ordet klingar snällism och välvilja, sett från ett vårdarperspektiv, alltså von oben.

Jag tycker vi hellre ska kalla oss ickenormativa eller rentav freaks och de 'normala' kan vi kalla NTs eller personer utan diagnos.

Det är bättre att vi sätter egna termer och uttryck när det är oss det handlar om.

Jag gillar inte heller uttrycket (men känner inte särskilt starkt emot det heller). Däremot vänder jag mig mot tanken att jag nödvändigtvis skulle tycka bättre om begrepp som myntats av andra aspergare än begrepp som skapats av någon som är NT (eller har något annat funktionshinder än just mitt eget). Allt som aspergare hittar på är ju inte speciellt bra.

Nej naturligtvis hittar vi slarv och rena dumheter även hos oss själva, men poängen är att vi själva ska tala om vilka vi är.

Och i förlängningen innebär det att vi sätter egna uttryck snarare än tar efter andras - från de som ser oss utifrån eller von oben.
Radikal aspergerkultur är nog vad som skall till. En nydiagnosticerad människa har i regel bara hört psykiatrins eller habiliteringsfolkets benämningar och där kan man inte låta det stanna.

KrigarSjäl skrev:Nej naturligtvis hittar vi slarv och rena dumheter även hos oss själva, men poängen är att vi själva ska tala om vilka vi är.

Och i förlängningen innebär det att vi sätter egna uttryck snarare än tar efter andras - från de som ser oss utifrån eller von oben.
Radikal aspergerkultur är nog vad som skall till. En nydiagnosticerad människa har i regel bara hört psykiatrins eller habiliteringsfolkets benämningar och där kan man inte låta det stanna.

Fast jag uppfattar nog inte att andra aspergare har en mera rättvisande bild av vem jag är än vad NT har.

Pemer skrev:Jag förmodar att man i första hand talar om den mentala puberteten när man snackar om senare pubertet.

Andreas Brunnström som var med i Fråga doktorn för några veckor sedan talar i sina föreläsningar om att aspergare har senare pubertet utan att specificera alls i vilket avseende som då menas. Han var den förste Aspergerföreläsare jag var och hörde, många år innan jag kom med här på Aspergerforum.

Han beskrev det som att normalstörda anses komma i puberteten mellan 10-16, aspergare mellan 16-26.

Undrar mer och mer hur konstiga bilder han kan ha gett dem som hört hans föreläsningar...

Ja, jag hoppas ingen av mina kontakter som inte har AS hörde sändningen med honom i P4 häromdagen. Jag reagerade bl a på hans påstående att aspergare går in i puberteten senare, mellan ca 17-27 års ålder. Antagligen ville han beskriva killar men det var otydligt om han menade både fysisk och psykisk utveckling. Hu så vilseledande.

Förklara gärna vidare i tråden, Andreas, om du läser detta.

Behandling med CS-läkemedel vid AST (ADD/ADHD) ofta ihop med asperger har enligt studier visat en fördröjning av pubertet.

Annars är det nog mest mental mognad som släpar efter ibland pga noll social stimuli.

Joo, senast i klassen. Mentalt långt efter vilket har gjort mitt liv till ett helvete. Jag var också född förtidigt så tror mer att det beror på det än AS. Borde gått ett år efter än vad jag gjorde, jag kommer aldrig förlåta mina föräldrar för det.Det finns massor med studier som visar att man ligger efter i utvecklingen om man är född förtidigt. Jag låg efter fysiskt så idrotta var ju inget kul när alla andra var före, samma i skolan, sätt en normalbegåvad i klassen före så kommer den eleven prestera sämre. Samma för mig, jag var usel i skolan när jag var mindre och trodde att jag bara var obegåvad, men har på senare tid i vuxen ålder pluggat saker som alla inte klarar av. Men som sagt, kommer man efter i livet redan när man är liten så blir ju allt förstört. Man bygger ju hela sin sociala kompetens i skolåldern.

Kroppsligt var jag tidigare än mina klasskamrater men mentalt var jag sen. väldigt sen.