Vi kommunicerar 55% med kroppen.
38% med rösten (tonlägen).
7% med orden.

Många autister har svårt för kroppsspråket, och många kan tala entonigt utan att själva vara medvetna om det överhuvudtaget – då är det svårt att även uppfatta tonlägen hos andra, såsom ironi och sarkasm m.m. Det kan vara mycket i kommunikationen som går förlorat i möte med andra människor. Även om man som individ utvecklar ett eget kroppsspråk, så finns risken att ens signaler ofta misstolkas av omgivningen. Detta har jag upptäckt t.ex. när jag försöker stärka det jag säger med en handrörelse – och så har jag fått berättat för mig att det inte betyder det jag trott. Sådana detaljer tar lång tid att upptäcka, eftersom dessa gradskillnader eller små variationer sällan uppmärksammas och än mer sällan påpekas.

Jag har t.ex. en ganska krökt kroppshållning. Det känns onaturligt och ansträngande för mig att räta på ryggen, och att dra ner axlarna. Det ger mig onekligen ett osäkert intryck – trots att jag inte alls behöver vara det.

Tänkte starta den här tråden för att se om det finns möjlighet att förkovra sig i ämnet; tips på hur man övar upp ett kroppsspråk, ökar sin självmedvetenhet. Kroppsspråksövningar. Men också hur man avläser andras signaler. Allt om kroppsspråk är av intresse i den här tråden tänkte jag. Såväl boktips som internetlänkar.

Problemet med att inte kunna detta basala språk, skulle vara att man i så fall går runt omedveten om det. Och mycket av omvärlden går förlorat om man endast skulle uppfatta ordet. Det är i så fall ett ganska skrämmande handikapp, med många konsekvenser.

Jag är mycket påläst när det kommer till just kroppsspråk, även skrivit arbete om det. Jag vet rätt snabbt hur det ligger till hos en människa via en snabb skanning av dennes kropp. Har även lärt nära vänner basics som jag fått mycket beröm för i efterhand.

En bok jag kan tipsa om som den absolut bästa är Tracey Cox - Konsten att flörta. Den finns nog på dom flesta bibliotek.

Edit: kommer skriva mer om just kroppsspråk efter jobb. Bra initiativ till tråd förresten.

Liten video om att tyda kroppsspråk, vad betyder det när en annan person .....?

Själv kan jag inte läsa av något kroppsspråk. Det är väl min blinda fläck kan man säga. Annars har jag inga problem. Pratar inte entonigt och robotaktigt. Tror det är vanligare bland vissa killar med asperger.

Jag brukade leka något i stil med Dian Fossey när jag var liten, alltså se, höra och kopiera när det kom till kroppsspråk och tonläge. Efter ett tag blev man riktigt bra och de flesta människor är ju rätt egocentrerade och uppskattar därför speglingen av dom själva som dom får.

JaneLane skrev:En bok jag kan tipsa om som den absolut bästa är Tracey Cox - Konsten att flörta. Den finns nog på dom flesta bibliotek.

Edit: kommer skriva mer om just kroppsspråk efter jobb. Bra initiativ till tråd förresten.

Tack för boktipset Är lite fattig bara. Sedan kanske jag är mesig, men tycker det är lite pinigt att åka och låna en sådan bok i den håla jag bor i. Får göra det iklädd keps, solglasögon och en lång beige rock, men det är inte riktigt min stil haha

Ser fram emot mer läsning i ämnet

Videon visar att jag fått en hel del om bakfoten :/ Oops. Svårt att träna om det där och börja tyda saker annorlunda.

kullan skrev:Själv kan jag inte läsa av något kroppsspråk. Det är väl min blinda fläck kan man säga. Annars har jag inga problem. Pratar inte entonigt och robotaktigt. Tror det är vanligare bland vissa killar med asperger.

Jag pratar inte heller så, så vitt jag vet. Och jag känner bara en tjej som pratar väldigt entonigt, och hon är nog inte medveten om det själv.

Puzzle skrev:Jag brukade leka något i stil med Dian Fossey när jag var liten, alltså se, höra och kopiera när det kom till kroppsspråk och tonläge. Efter ett tag blev man riktigt bra och de flesta människor är ju rätt egocentrerade och uppskattar därför speglingen av dom själva som dom får.

Haha bra tips! Narcissisten och autisten; ett potentiellt radarpar!

Vi kan väl börja med några av de mest tydliga och basala punkterna.
När någon lägger armarna i kors - det är en försvarsställning. Personen är inställd på att värja sig, på att få höra något de inte är med på. Om det görs mitt under en konversation så har du kommit in på ett område där den andra känner ett behov av att ta lite avstånd från ämnet och är redo att försvara sig när det behövs.

Åt vilket håll pekar personens kropp? När man är i grupp så tenderar människor att vara vända mot den de uppskattar, även om det är en sådan liten grej som att lägga ett ben över det andra varvid foten ofta pekar mot den uppskattade. Människor tittar även oftare på personer de gillar och sällan på dem de har svårt för.

Jovisst, lära sig tolka kroppsspråk...problemet är bara att folk ljuger även med kroppsspråket.
Det är inte heller så att man alltid kan se på en människa om denne ljuger eller ej.
Människor som ljuger ser inte ut på ett särskilt sätt med särskilda lögn-uttryck som avslöjar dom.

Vissa delar av kroppsspråket är omedvetet. Där är det omöjligt för folk att ljuga utan att kroppen bedrar dem. Synd att det i regel är mer åt mikrohållet bara.

@KrigarSjäl, Du har en poäng. Problemet är för de personer som sänder ut en massa "fel" kroppssignaler som sedan andra TROR att de kan tolka för att det fungerar på de flesta andra. Då kan man lika gärna ta kontroll över det så att det iaf inte direkt motverkar ens interakioner.

I den här tråden finns fler boktips: bocker-om-flortning-kroppssprak-etc-t4683.html

KrigarSjäl skrev:Jovisst, lära sig tolka kroppsspråk...problemet är bara att folk ljuger även med kroppsspråket.
Det är inte heller så att man alltid kan se på en människa om denne ljuger eller ej.
Människor som ljuger ser inte ut på ett särskilt sätt med särskilda lögn-uttryck som avslöjar dom.

Jo sant, det vill nog de flesta - undanhålla sig själva, inte visa sig svaga, framstå som självsäkra etc. De är väl få nakna situationer där man känner sig bekväm som man kan låta kroppsspråket tala kanske, men i de situationerna har man som autist säkert inte lika stort behov av att kunna tyda motparten då man redan är trygga med varandra.
Jag har upptäckt att det finns positiva aspekter av det, och jag har också läst det någonstans. Att autister inte är lika känsliga för vibbar och stämningar. Det kan nog härledas till tonlägen och kroppsspråk (bl.a.): när studiekamrater förtärs av en dålig stämning i klassen, när alla sitter i försvarsställning och när de kväver varandra med undertoner, så kan man sitta i stormens öga utan att förstå riktigt vad grejen är (ignorance is a bliss). Hände mig för en tid sedan ... plötsligt satt jag i en cirkel tillsammans med klassen, tillsammans med klassansvarig och en konflikthanterare; människor grät lite varstans och jag fattade ingenting. Hade det varit sån tryckt stämning? Önskade bara att vi kunde återgå till vårt arbete och sluta ta oss själva så seriöst.

Jag vill bli mer medveten så att jag kan kamouflera mig när jag önskar ... krävs nog hård träning för mig eftersom jag alltid varit ganska insiktslös och saknat självdistans i frågan. Skulle även vara behändigt ibland om jag visste om en människa hatade mig eller tyckte jag var okej. Det kan skapa en del osäkerhet i att ofta inte veta var man har människor. Det kan leda till en paranoia också.

Alien skrev:I den här tråden finns fler boktips: bocker-om-flortning-kroppssprak-etc-t4683.html

Tack Alien Synd bara att det verkar finnas ganska magert med internetlektyr i ämnet. Hehe, jag ska också försöka börja leta runt lite mer.

Puzzle skrev:Jag brukade leka något i stil med Dian Fossey när jag var liten, alltså se, höra och kopiera när det kom till kroppsspråk och tonläge. Efter ett tag blev man riktigt bra och de flesta människor är ju rätt egocentrerade och uppskattar därför speglingen av dom själva som dom får.

Igenkänning på det! Fast jag gör det fortfarande, som vuxen. Det funkar fint, bara man ser till att inte kopiera alltför mycket rakt av.

Gafsan skrev:

Puzzle skrev:Jag brukade leka något i stil med Dian Fossey när jag var liten, alltså se, höra och kopiera när det kom till kroppsspråk och tonläge. Efter ett tag blev man riktigt bra och de flesta människor är ju rätt egocentrerade och uppskattar därför speglingen av dom själva som dom får.

Igenkänning på det! Fast jag gör det fortfarande, som vuxen. Det funkar fint, bara man ser till att inte kopiera alltför mycket rakt av.

Haha kommer att tänka på en artikel jag läste på BBC där dom hade ett par klipp.

Det är mycket komplicerat med kroppsspråk. Om en människa står med armarna i kors så behöver det inte betyda att han/hon är arg eller stängd. Kan lika bra betyda att han/hon fryser.

Likaså om en persons pupiller vidgas så behöver det inte betyda attraktion, kan lika bra vara belysningen.

Man bör ta det stegvis.

Kroppsspråk kan delas in i en mängd olika kategorier. Inom jobb, kroppsspråk i olika länder, bli bättre på att flirta, lära sig att skanna av andra/deras välmående/humör, hur man får en attraktivare röst, manipulera människor till att gilla dig - men det absolut bästa/vettigaste: att få bättre självkänsla.

Om man uppriktigt vill lära sig om kroppsspråk är det en regel att först och främst fokusera på sin egen kropp innan man börjar lära sig att skanna av andra.

En sak herrn bör göra något åt omedelbart är din hållning.

Jag vill att du ställer dig framför speglen och blundar. Var helt avslappnad - som du brukar, din vanliga hållning. Nu - öppna ögonen. Hur ser det ut? Rannsaka. Vad tror du andras första intryck av dig är? Hur ser du ut att må?

Människor som går med böjda ryggar eller insjunkna axlar ger intrycket av en människa med dålig självförtroende/självkänsla, en människa som bär en tyngd på sina axlar, en människa som är deprimerad. En stängd människa. Inte bara för andra - utan du säger det rent omedvetet till dig själv med.

Det vi känner inombords syns på vårt kroppsspråk. Det betyder inte nödvändigtvis att vi endast kan förändra vårt välmående via insidan - man kan via sitt kroppsspråk förändra hur man mår inombords.

Nu: jag vill att du tänker dig en tråd som sitter fast bak i din nacke, som en marionett. Och nu att någon drar i tråden så du står rakt. Visst känns det märkligt? Det känns obekvämt och konstigt för du inte är van. Det betyder dock inte att du ska sluta. Gå så tills du har blivit van. Tills det är en vana att gå med rak rygg - inget svårt eller komplicerat, alla kan göra det. Håll nu fast det beteendet i några veckor tills det kommer per automatik.

(Världens tråkigaste inlägg men alltid bäst att ta det tråkigaste först )

Lite lustigt egentligen, jag har ägnat så mycket tid och intresse på att observera andra men aldrig haft något som helst intresse för min egna kropp och vad den säger. Kanske för att människor inte brukar misstolka mig så det märks men antagligen mest för att min kropp alltid bara varit ett transportmedel, varken mer eller mindre. Det och så avskyr jag speglar.
Måste man verkligen ha koll på sig sig själv för att läsa av andra?

JaneLane skrev:Det är mycket komplicerat med kroppsspråk. Om en människa står med armarna i kors så behöver det inte betyda att han/hon är arg eller stängd. Kan lika bra betyda att han/hon fryser.

I lumpen fick jag lära mig att det tyder på dåligt självförtroende.

slackern skrev:

JaneLane skrev:Det är mycket komplicerat med kroppsspråk. Om en människa står med armarna i kors så behöver det inte betyda att han/hon är arg eller stängd. Kan lika bra betyda att han/hon fryser.

I lumpen fick jag lära mig att det tyder på dåligt självförtroende.

Mjo, det kan ju göra det. Det kan betyda att personen är reserverad, intar en försvarsposition och känner sig trängd.

Och lumparna tillämpade en statisk samt begränsad tydningsmodell

Winterblues skrev:Tänkte starta den här tråden för att se om det finns möjlighet att förkovra sig i ämnet; tips på hur man övar upp ett kroppsspråk, ökar sin självmedvetenhet. Kroppsspråksövningar.

Jag brukar med gestikuleringar måla upp vissa delar av vad jag talar om. Beskriver man exempelvis ett resonemang som utvecklas med en tid som röd tråd kan man föra handen längs en tidslinje och hugga till vid varje händelse. Visar man upp något som pågått under flera år kan man med fördel låta tidslinjen man med handrörelsen ritar upp anta en ganska platt spiralform för att referera till månaderna som återkommer cykliskt och åren som stiger därur längs z-axeln uppifrån sett. Ett tips är att försöka att signalera till den du talar med istället för till dig själv; man måste därför ofta rita saker åt motsatt håll eftersom vi läser från vänster till höger.

Winterblues skrev:

slackern skrev:

JaneLane skrev:Det är mycket komplicerat med kroppsspråk. Om en människa står med armarna i kors så behöver det inte betyda att han/hon är arg eller stängd. Kan lika bra betyda att han/hon fryser.

I lumpen fick jag lära mig att det tyder på dåligt självförtroende.

Mjo, det kan ju göra det. Det kan betyda att personen är reserverad, intar en försvarsposition och känner sig trängd.

Korslagda armar kan ju även vara en maktpose, som signalerar styrka och självsäkerhet. Mycket vanligt att män lät sig porträtteras med korslagda armar på 1800-talet och början av 1900-talet...

https://www.psychologytoday.com/blog/sp ... y-language