dagarna räcker inte till, jag behöver 48timmars dygn!

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: atoms, Alien

dagarna räcker inte till, jag behöver 48timmars dygn!

Inläggav baconmuffins » 2008-08-20 17:18:41

Ett konstigt 'problem' som jag alltid känt av är att dagarna inte räcker till! Det är helt enkelt inte tillräckligt med tid för att hinna med alla grejer och slutföra arbeten på ett bra sätt.

När jag studerar är jag ofta vaken på nätterna, ibland är jag vaken 2 dar i sträck och går till föreläsningen på morgonen utan att sova innan. Och är det laboration eller jobb där jag har nycklar så stannar jag kvar hela natten och diskuterar den med andra dagen efter. Sen går jag hem tidigt den dagen, relativt tidigt alltså, kanske stannar kvar till eftermiddag, och sover några timmar.

Jag känner att jag har bra fokus under dessa 1-3 dygn när jag ibland jobbar hårt. Det låter konstigt att säga det, men tröttheten är nästan obefintlig, i varje fall så länge det man sysslar med är någorlunda intressant.
Det låter kanske som någon form av mani, där det sedan blir flera dygn av extrem utmattning och depression. Men så är det inte för mig, utan jag jobbar på igen med vad jag nu sysslade med så fort jag vaknar.

Frågan är om detta är något som borde medicineras bort? Alltså tvinga in sig själv i den normala 24-timmarsdagen med 8-timmar sömn, 8-timmar jobb och 8-timmar tv-tittande.
På något sätt känns det som en bra ide att vara normal. Men samtidigt känns det ofta som mer blir gjort om jag jobbar till jag känner för att sova, vilket kan vara betydligt längre än 8 timmar efter start.
Jag använder inga stimulanter förrutom kaffe, så energin är naturlig och borde därmed inte heller vara skadlig.
Senast redigerad av baconmuffins 2011-05-04 15:22:10, redigerad totalt 1 gång.
baconmuffins
 
Inlägg: 54
Anslöt: 2008-08-13

Inläggav Inger » 2008-08-20 17:46:09

Känner sååå igen mig. Jag tycker knappt jag hinner vakna så har dan gått. Särskilt när jag håller på med något intressant, då blir jag nästan galen av frustration över att behöva äta och sova (tyvärr orkar jag inte hålla mig vaken hur länge som helst).

Jag är en typisk projektmänniska. När jag har ett specialintresse på gång så vill jag jobba på det nonstop tills det är färdigt. För mig är det ett mycket effektivare sätt att arbeta eftersom man då är helt inne i det man håller på med och det blir väldigt bra gjort.

Detta borde absolut inte medicineras bort. Din tanke att energin är naturlig och därmed inte skadlig stödjer jag helt och fullt.

Uppenbarligen är det såhär du funkar och då har du två val:

1. Surfa på energivågen och var optimalt effektiv när du ändå har "vinden i ryggen". Så länge kroppen är med på noterna och får ta igen sig efteråt ser jag inga som helst problem.

2. Undertryck dina inre naturliga rytmer och gör hela livet till en uppförsbacke genom att tvinga dig till saker på helt fel tid för att passa in i någon annans schema. Slår vad om vad som helst att du blir sjuk.
Senast redigerad av Inger 2011-05-04 15:22:10, redigerad totalt 1 gång.
Inger
Inaktiv
 
Inlägg: 17333
Anslöt: 2006-06-30

Re: dagarna räcker inte till, jag behöver 48timmars dygn!

Inläggav alfapetsmamma » 2008-08-20 21:07:13

baconmuffins skrev:Ett konstigt 'problem' som jag alltid känt av är att dagarna inte räcker till! Det är helt enkelt inte tillräckligt med tid för att hinna med alla grejer och slutföra arbeten på ett bra sätt.
[...]
På något sätt känns det som en bra ide att vara normal. Men samtidigt känns det ofta som mer blir gjort om jag jobbar till jag känner för att sova, vilket kan vara betydligt längre än 8 timmar efter start.
Jag använder inga stimulanter förrutom kaffe, så energin är naturlig och borde därmed inte heller vara skadlig.


Du har väl helt enkelt längre cykler? Det låter inte så konstigt tycker jag. Försök komma ihop att äta, och så sov ordentligt när du inte drivs av nåt projekt och var tacksam för att du inte saknar motor, som andra vittnat om här.
Senast redigerad av alfapetsmamma 2011-05-04 15:22:10, redigerad totalt 1 gång.
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Inläggav MsTibbs » 2008-08-20 21:39:19

Jag jobbar på då jag har energi och skiter i grejjer då jag är mer depp. Det brukar då funka hyfsat. Skulle jag tvinga mig att storstäda då jag inte har energi, eller skulle jag tvinga mig att göra ingenting/vila/sova då jag lyser av energi och handlingskraft, då skulle jag inte må bra. Jag sover inte alla nätter, men bara det inte går flera nätter i rad utan sömn, eller om du mår dåligt av det, så lär det nog inte vara nått större problem.
Senast redigerad av MsTibbs 2011-05-04 15:22:10, redigerad totalt 1 gång.
MsTibbs
 
Inlägg: 22872
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav Zombie » 2008-08-20 22:02:33

Inger skrev:Känner sååå igen mig. Jag tycker knappt jag hinner vakna så har dan gått.

Instämmer.
Inger skrev:Särskilt när jag håller på med något intressant, då blir jag nästan galen av frustration över att behöva äta och sova (tyvärr orkar jag inte hålla mig vaken hur länge som helst).

Jag är en typisk projektmänniska. När jag har ett specialintresse på gång så vill jag jobba på det nonstop tills det är färdigt. För mig är det ett mycket effektivare sätt att arbeta eftersom man då är helt inne i det man håller på med och det blir väldigt bra gjort.

Detta borde absolut inte medicineras bort. Din tanke att energin är naturlig och därmed inte skadlig stödjer jag helt och fullt.

Har funkat så i mån av krafter (de har försvunnit, men säkert inte på grund av det här).
Zombie
 
Inlägg: 18092
Anslöt: 2007-12-26

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in