Jag lider inte av SED och har aldrig gjort. Däremot så har jag alltid haft mina egna idéer om vad som går att äta och inte och hur saker ska ätas.

Jag har svårt för vissa maträtter p.g.a. konsistensen och totalvägrar att äta en del saker, medan jag älskar andra av samma orsak.

Det har tagit ett bra tag för mig att lära mig att blanda maten och det är endast vissa maträtter jag gör så med. Helst vill jag äta saker i en viss ordning, antingen det godaste först eller sist.

Jag kan inte äta kokta grönsaker men älskar de flesta råa (varför envisas folk med att förstöra saker som är goda i sig?)

Jag kan inte heller äta fläskkotletter (jag är inte ensam! ) och jag kan inte äta ägg eller räkor om inte jag har skalat dem själv.

Jag har fler matidéer, men orkar inte lista dem nu.

ragnevi skrev:Jag måste lära mig vad terrine betyder, det kan ju komma med på högskoleprovets orddel…

Jag kan inte påstå att wikipedia kommer att göra dig klokare i det här fallet: terrin.
I matsammanhang har jag för mig att terrin brukar innebära diverse matvaror i gelé, vad som är skillnaden mellan en terrin och en aladåb vet jag däremot inte.
Nåt får språkforument kanske? Eller en matlagningstråd.

Smaklöst har små portioner, men just där vet jag inte om det är ett problem.

Vad är det för fel på en hängmörad biff, oxfilé eller entrecôte med klyftpotatis och rödvinssås eller grönpepparsås?

Det verkar jobbigt för er som har så stora ätproblem, men samtidigt är jag liiite avundsjuk. Hade troligtvis inte varit så överviktig om jag haft dessa problem. x)

Usch menyn från "smaklöst" är ja just smaklös. Det måste ju vara ganska svårt för en medel kräsen 'svensson' att äta där också kan jag tänka mig.

Peace skrev:Det verkar jobbigt för er som har så stora ätproblem, men samtidigt är jag liiite avundsjuk. Hade troligtvis inte varit så överviktig om jag haft dessa problem. x)

Det är väldigt olika med vikt skulle jag tro, såg en kräsen unge på TV som var smäll fet. Jag själv kan inte gå upp i vikt om jag försöker. Det har nog mycket med gener att göra...

Peace skrev:Det verkar jobbigt för er som har så stora ätproblem, men samtidigt är jag liiite avundsjuk. Hade troligtvis inte varit så överviktig om jag haft dessa problem. x)

Summan av alla laster är konstant....

Jag har problem med att jag äter väldigt lite, vågar sällan prova saker då jag redan i huvudet har bestämt mig för att det här är inte gott alltså tänker jag inte äta det..

Det värsta jag vet och jag blir lika förbannad varje gång är om jag beställer mat från exempelvis Mcdonalds, Max eller Burger King, jag vill alltid ha endast ost och ketchup i min hamburgare.. Det låter ju inte så jätte svårt att komma ihåg eller hur? Så på Max en gång stod jag och tittade när tjejen gjorde hamburgaren och hon gjorde fel säkert 3gånger..

"Du kan slänga den där burgaren och börja om från början.." sa jag.. Sen om jag äter på restaurang så äter jag inte kebabsås, ska jag ha kycklingtallrik så vill jag alltid ha Beasås och jag får alltid fel varje gång så dom får slänga maten och göra ny tallrik..

Det är ju inte som att jag ber dom att göra jordens konstigaste rätt utan bara att byta ut såsen eller bara ha Ost och Ketchup på hamburgaren.. Ibland undrar man hur dom tänker dom som jobbar där..

Håller fullständigt med, hur svårt kan det egentligen vara med att ta enkla instruktioner vad som ska finnas med i maten och vad som inte ska finnas där.
Beställde pommes i en kiosk och sa tydligt att jag vill varken ha ketchup eller någon krydda, resultatet blev pommes med ketchup överallt och massa grillkrydda.
Jag kan ju tycka att om man jobbar med mat så borde det inte vara så himla svårt... suck.

Choklad skrev:Håller fullständigt med, hur svårt kan det egentligen vara med att ta enkla instruktioner vad som ska finnas med i maten och vad som inte ska finnas där.
Beställde pommes i en kiosk och sa tydligt att jag vill varken ha ketchup eller någon krydda, resultatet blev pommes med ketchup överallt och massa grillkrydda.
Jag kan ju tycka att om man jobbar med mat så borde det inte vara så himla svårt... suck.

Ja men hade jag velat ha massa annat på så hade jag väl sagt det? Ibland undrar man alltså.. =)

Det där med att inte kunna blanda mat är också en grej jag har pysslat med, kunde nästan omöjligt käka grytor när jag var yngre just för att det var blandat alltihop, avskydde också om man hällde såsen på maten, ville absolut ha den på sidan om. Är fortfarande ogillande mot att man häller såsen över maten men nu blir det inte mer än en axelryckning och bekymrat rynkade ögonbryn. Grytor har jag lärt mej tycka om så länge det inte är frukt eller någon grönsak jag ogillar i dom.

Om ett matställe inte kan följa enkla specialbeställningar bojkottar jag det konsekvent och sprider till alla jag pratar med "gå inte dit, där får du inte vad du beställer". Ibland undrar jag om dom helt enkelt missar det där "inte/ingen/utan" före det man beställer.

Ytterligare en grej, min morsa har alltid varit hård med att jag ska testa allt innan jag avfärdar det, vilket nog gjort att jag har fått ett mycket mer öppet sinne att prova nya saker. Har nog testat dom flesta matkulturer och jag måste säga att den västerländska maten är knepig för oss aspies p.g.a udda smakkombinationer och dålig kryddning. I många andra matkulturer är det mer regel än undantag med mycket stark mat och att man hela tiden håller sej inom en grupp av smaker. I t.ex indisk mat är det ofta lamm eller kyckling med baljväxter, curry, garam masala och färska örter. I karibisk mat är det mycket fisk, kyckling eller fläsk med platanos (kokbanan) och rotfrukter men även bönor och man använder mycket färsk peppar och även där curry.

Det verkar som att ju närmare ekvatorn man kommer desto starkare, renare smak får maten och desto större likheter är det. När jag är med min tjej (karibisk afrotjej) behöver jag nästan inte ens fråga om maten för jag vet på ett ungefär vad det blir och lagar hon annan mat nån dag, t.ex thai, afrikanskt, arabiskt eller europeiskt säger hon alltid till. I Sverige däremot där man ena dagen äter mager nötstek med kokpotatis och gräddsås och nästa dag pasta med köttfärssås med sju olika grönsaker i blir jag mycket mer nojig och måste fråga vad det blir för mat vid varje ny måltid.

Kostymhippie skrev:Ibland undrar jag om dom helt enkelt missar det där "inte/ingen/utan" före det man beställer.

Det är allmänt känt att man bör undvika det ordet, berätta istället om hur du vill ha det på sådant sätt att du kan undvika att använda inte.

OK, det visste inte jag, tack för tipset. Hur ska man säga istället? På snabbmatskedjorna eller motsvarande går det ju bra att säga "naturell hamburgare" eller "kebab med bara kött, bröd och xx-sås". Men hur gör man på gammal hederlig restaurang där själva anrättningen är helt OK men man vill inte ha sallad? På Thai, sushi eller indiskt brukar jag sällan bry mej då bra ställen med sån mat inte serverar västerländsk sallad utan bara sina egna grönsaker, vilka jag oftast kan äta.

Prova hellre orden utan, ingen eller kanske hoppa över. Minus kan funka det med (på många hamburgerställen verkar de vara vana vid det).

Inte funkar inte...

OK, tack för tipsen. Ang. minus inom hamburgerkedjorna har du helt rätt, speciellt på Max funkar det bra att säga så.

Liknande trådar:

har-du-nagon-form-av-atstorning-omrostning-t13429.html

petig-med-mat-omrostning-t9797.html

atstorningar-t7860.html

matproblem-t13348.html

acklad-av-mat-t17948.html

Hej!

Jag har väldiga problem att äta vissa saker och känna mig nöjd med det. Av vanlig mat äter jag minimala portioner, men älskar efterrätter och godis och kan äta hur mycket som helst av det. Grönsaker och frukt är särskilt svårt. En vanlig person kan ju äta en sallad eller grönsaksrätt då och då utan att behöva äta massor av efterrätt eller mackor, för mig är det omöjligt. Jag blir full i magen, men känner mig inte tillfredsställd. Egentligen samma med långsamma kolhydrater.

För övrigt har jag ett väldigt selektivt ätande och vill bara äta samma sak i perioder.

Jag har även svårt att äta mycket när andra är med, äter mer och hetsäter ibland när jag är ensam. Efter att ha läst en del inlägg här på forumet inser jag dock att hetsätningen antagligen delvis är relaterad till en svårighet att känna mättnad innan det är försent. Jag äter helt enkelt tills jag blir så full så att jag vill kräkas. Försöker att inte kräkas, men det är jobbigt att ha det såhär. Ätandet är även en ventil för mig, vid stress äter jag mycket, men aldrig i andras sällskap.

Jag har vårdats inneliggande för ÄS, men det ledde bara till värre ätstörningar eftersom jag blev ännu mer osäker på hur mycket och vad jag ville äta. Jag avskydde maten och ätmiljön på kliniken. Jag utvecklade dessutom ett extremt sockermissbruk pga att jag drack så mycket näringsdryck. Mina tarmar skadades också pga av extrem förstoppning som jag fick av alla fibrer och lite vätska samt att man inte hann tugga maten på grund av att man var tvungen att äta enorma portioner på 25 minuter.

Får för mig att jag tex måste försöka äta mer riktigt mat och grönsaker, men det leder ofta bara till hetsätning eftersom jag "måste äta" det jag vill äta också. Tror tyvärr också att den ensidiga kosten i sig skapar hetsätningssug, eftersom kroppen behöver olika sorters näring.

Finns det någon som har tips på hur jag ska göra? Förstår att många med AS har selektivt ätande och äter samma sak i perioder och att en hel del har problem med sockerberoende och hetsätning samt att känna hunger och mättnad.

Moderator Alien: Slog ihop med tidigare tråd om selektivt ätande.

Jag har haft den extrema turen att jag helt enkelt äter det jag för tillfället behöver.
Det verkar väldigt energikrävande att ständigt behöva problematisera maten och ätandet.

Ok, så du menar att jag helt enkelt ska försöka äta just det jag vill äta tills jag vill byta och strunta i nyttighet osv?

mkaad79 skrev:Finns det någon som har tips på hur jag ska göra? Förstår att många med AS har selektivt ätande och äter samma sak i perioder och att en hel del har problem med sockerberoende och hetsätning samt att känna hunger och mättnad.

Du kanske kan pröva att schemalägga allt ätande, är ju enklare om man t ex motionerar eller har någon fysisk aktivitet, för då är man ju tom på energi efteråt och då blir det naturligt att fylla på osv, det är rutinen som gör då att kroppen så att säga får en "ät och sov klocka", som Skalman.

Har själv problem med att äta i perioder, aptitlöshet och att jag helt enkelt glömmer att äta. Men håller man sig till ett inrutat schema, med fasta tidpunkter så underlätar det...

Det är svårt med ätande när man inte har vettiga signaler från kroppen. Det jag spontant känner jag blir mest "mätt" av att äta är bröd, pasta och potatis. Mest mätt i magen blir jag av chili med mycket bönor i. Sådant som inte skapar mättnad äter jag inte i stora mängder, det blir viktigare att det är med i maträtten än att det är hela maträtten.

Att laga i förväg och frysa är en bra grej om man har svårt för portionsbedömning medan man äter.

Det är skittrist att känna sig "hungrig" efter man har ätit men jag har märkt att får man in en viss regelbundenhet är det lättare att skita i att man inte blev mätt för man ska äta snart igen.

Verkar inte som du fick så passande vård mot ätstörning, synd.

Eh....nej om salladen eller grönsaksrätten innehåller ett mindre antal kalorier och har en lägre näringstäthet är det inte konstigt att man blir hungrig. Det är också välkänt att många vegetarianer måste äta större volymer för att få i sig vad de behöver.

Så vad är det för fel med att kombinera salladen med ett par mackor?

Nu har jag ju inte AS eller ätstörningar och förstår kanske inte problematiken, men rent allmänt att det är bra med måltidsplanering så behöver man inte fundera så mycket över vad man ska äta utan äter det som man har bestämt förut.

Protein och olja mättar effektivt.

Proteiner kan vara fisk, soja, tofu, kött etc.
Olja som olivolja, rapsolja, fiskolja etc.

Om det är ett kolhydratsug du har så prova att äta potatis, ris eller liknande till maten.

mkaad79 skrev:Jag har vårdats inneliggande för ÄS, men det ledde bara till värre ätstörningar eftersom jag blev ännu mer osäker på hur mycket och vad jag ville äta. Jag avskydde maten och ätmiljön på kliniken. Jag utvecklade dessutom ett extremt sockermissbruk pga att jag drack så mycket näringsdryck. Mina tarmar skadades också pga av extrem förstoppning som jag fick av alla fibrer och lite vätska samt att man inte hann tugga maten på grund av att man var tvungen att äta enorma portioner på 25 minuter.

Verkar som ätstörningsklinikerna är ett skämt.

mkaad79 skrev:Ok, så du menar att jag helt enkelt ska försöka äta just det jag vill äta tills jag vill byta och strunta i nyttighet osv?

Om det fungerar för tycker jag absolut att du ska prova det.

Av kolhydrater, fett och protein så är det protein som mättar bäst, så jag föreslår en proteinrik diet (t.ex. kött och fisk). Ovanjordsgrönsaker och sallader innehåller väldigt lite kalorier i förhållande till volymen så dessa kan du hetsäta utan att gå upp i vikt.

När det kommer till kolhydratskällor föreslår jag att du försöker reducera dessa, framförallt raffinierade kolhydratskällor såsom mjölmat, sötsaker, och spannmålsprodukter eftersom dessa triggar aptiten och ger väldigt mycket kalorier. Unna dig t.ex. en dag i veckan (t.ex. lördagsgodis, fika etc,) i måttliga mängder.
Kolhydratskällorna jag föreslår är att du främst ska äta är oraffinierade paleolitiska kolhydratskällor, det vill säga t.ex. rotfrukter av olika slag (morötter, palsternacka etc), sötpotatis, bär, frukt i måttliga mängder.

För att minska sötsuget kan du prova att använda kromtillskott, äta nyttiga fetter i rimliga mängder (t.ex äta oliver, fet fisk alt fiskoljekapslar, kokosolja, lite fetare köttstycke ibland). Jag vet att det kan vara svårt med sötsuget, det blir lätt ett beroende.

Allså fokusera dina måltider på protein och grönsaker ät av dessa först gå sen över till kolhydraterna. Om detta inte funkar för dig får du försöka komma på en annan lösning antar jag.