Läkarprogrammet är 5,5 år lång. Detta är grundutbildningen och leder till en läkarexamen. Efter detta ska en minst 18 månader lång allmäntjänstgöring (AT) klaras. Den avslutas med en examination som, vid godkänt resultat, ger läkarlegitimation. När AT-perioden är avklarad kan du välja att göra en specialtjänstgöring (ST). ST tar ungefär fem år och gör att du erhåller ett specialbevis för den specialkompetens du valt. Totalt blir utbildningstiden drygt tolv år.

Antalet utbildningsplatser till läkarutbildningar är begränsat, för närvarande erbjuds cirka 1 300 platser per år och kampen om dem är hård.

DN Stockholm skrev:Akutkliniken på Karolinska i Solna tar emot de svårast sjuka i Stockholm. Men nu slår läkare larm om att patienters säkerhet äventyras. Många arbetspass bemannas av olegitimerade läkare. Och misstag som begås i vården sopas under mattan, enligt uppgifter till DN.

Enligt överenskommelsen med facket ska minst en specialist och en legitimerad läkare vare i tjänst på akutkliniken nattetid, utöver övriga underläkare.

Men sjukhuset klarar inte att hålla den nivån. Olegitimerade läkare, som kommer direkt från skolan och ännu inte gjort sin 18 månader långa allmäntjänstgöring (at), tar i stället emot svårt sjuka patienter som kommer akut till Karolinska i Solna på natten.

Problemen har flera gånger varit uppe på fackets möten med ledningen. Vid ett samverkansmöte den 31 augusti noteras att det under åtta nätter inte funnits någon legitimerad läkare på plats på akuten, utöver specialisten. Och att Läkarföreningen är ”mycket bekymrad över patientsäkerheten på Akutkliniken”.
– Vissa nätter är det kaos på akuten. Det är 100 procent hela vägen. Man får dricka Red Bull och jobba, du har inte en chans att sitta ned. Har du då 1–2 patienter som kraschar, 10 som inte är undersökta på akuten och du jobbar med tre underläkare som är olegitimerade – som måste fråga på varje patient. Då blir det väldigt tufft, säger en specialistläkare.

Här vårdas mycket svårt sjuka patienter, där det krävs lång erfarenhet för att tolka subtila förändringar i patientens tillstånd som kan vara livshotande.

När kliniken startades i början av 2011 fanns alltid en specialist nattetid. Men det visade sig svårt att rekrytera specialister. Och i stället för att då stänga, något som läkare på avdelningen föreslagit, har ledningen valt att sätta in de läkare som finns att tillgå.

Patienterna på IMA befinner sig på gränsen till att behöva intensivvård. Många har andningssvikt och svåra blodförgiftningar som påverkar kroppens alla organ.

– Situationen är oerhört allvarlig. Aldrig under min långa karriär har jag sett något liknande. Avdelningen är bemannad av den lägsta kompetensen, det varierar mellan olegitimerade läkare, AT-läkare och ST-läkare (utbildning till specialist). Här behövs erfarna specialister, säger en läkare.

Ett kvitto på att patient­säkerhetsfrågor tas på stort allvar är att det skrivs avvikelserapporter när man misstänker att ett fel begåtts.

På akutkliniken i Solna har det hittills i år bara skrivits en tredjedel så många rapporter som på akuten vid Karolinska i Huddinge. Ingen läkare DN talar med tror att detta är ett tecken på att det sker färre misstag på akuten i Solna.

Mönstret är detsamma sedan flera år tillbaka. Under 2011 skrevs dubbelt så många avvikelserapporter på akuten i Huddinge som i Solna, trots att Huddinge bara har 19 procent fler patienter än Solna.

– Det är en kulturfråga. Man skriver några avvikelser men det händer ingenting, responsen blir alltid: vi ska ta detta till diskussion. Sen hör man inget mer, säger en sjuksköterska som DN talat med.

Avvikelserapporterna bedöms av läkarchef eller klinikchef, och vid misstanke om ett allvarligt fel ska de skickas vidare till chefsläkaren på sjukhuset som avgör om det ska göras en anmälan till Socialstyrelsen enligt lex Maria.

Förra året skickades ingen avvikelse från Solnaakuten vidare till chefsläkaren, och inte en enda lex Maria skrevs. Det framgår av sjukhusets kvalitetsbokslut.
Vid akuten i Huddinge däremot skickades fem fall vidare för bedömning till chefläkaren, varav två blev lex Maria-anmälningar.

Patienten genomgår en magnetröntgen av ryggen, som visar på en instabil fraktur. Patienten skickas hem från sjukhuset. Dagen efter blir han uppringd av en neurokirurg och intagen till akuten. En datortomografi bekräftar en instabil tvärfraktur mellan kotorna C6 och C7 (nedre delen av nacken). Patienten hade riskerat permanenta skador (förlamning) det dygn han var hemma.
Åtgärd: Ingen.

Man kommer in med bröstsmärta som strålar mot halsen och ett systoliskt tryck som skiljer sig kraftigt åt mellan armarna. CT (datortomografi) av aortan bekräftar en typ A-dissektion (livshotande tillstånd där kärlväggen i kroppspulsådern skadats. Kräver akut operation). Ringer omgående jourhavande thoraxkirurg som dessvärre står och opererar. Dessvärre är även thoraxintensiven full. Ringer vidare till Uppsala som ej kan ta emot patienten. Efter detta följer flera samtal mellan olika instanser som jag, underläkare, får hålla i. Ringer verksamhetschefen i Uppsala som till slut godkänner att patienten kommer till dem. Patienten reser till Uppsala, cirka 3 timmar efter diagnosen ställts, och har dessvärre blivit mycket sämre under väntetiden.
Åtgärd: Ingen.

Patient kommer in som prio 2 (hög prioritet) klockan 14.27. Blodprover tas. Jag tog över patienten klockan 21. Talade med läkare eftersom jag uppfattar att patienten mår mycket dåligt, orkar knappt svara på frågor. "Budet" runt 22 var att patienten skulle in på AVA (akutvårdsavdelning). En ny blodgas tas strax före midnatt och jag reagerar på ett mycket lågt HB, 67. Upptäcker att ingen gruppering (kontroll av blodgrupp) är tagen. Vid midnatt ringer jag till AVA1. Det visar sig att han inte ens är rapporterad. Patienten har alltså legat på akuten från kl 14.27 till midnatt som prio 2 och han ÄR verkligen prio 2 på gränsen till prio 1. Provsvaren är mycket avvikande för en tidigare frisk patient. Patienten åker upp till CIVA (intensiven) kl 00.20.
Summering: Återigen kommer en patient i kläm och "blir liggande" på akuten alldeles för länge. Nu blev han så dålig att han fick läggas in på intensiven. Kunde detta ha förhindrats?

Åtgärd: Ärendet lämnas till klinikens analysgrupp.

Alien skrev:Det blir förvirrade med de olika beareppen:
Olegitimerad läkare = som avlagt läakrexeman en inte gjort AT
AT = allmäntjänstgöring på 18 mån, efter den blir man leg läkare
ST = specialisttjänstgöringe, efter den blir man specialistläkare

Men är inte "olegitimerade läkare" och "AT-läkare" samma sak?

Alien skrev:Men är inte "olegitimerade läkare" och "AT-läkare" samma sak?

Bristen på legitimerade läkare och på specialistläkare är akut i Sverige – det är ett verkligt behov som måste tillgodoses. Vi välkomnar en satsning på fler läkare, men ett ökat intag på läkarutbildningen kräver en motsvarighet i form av utbildningsplatser på både grundutbildnings-, AT- och ST-nivå.

I utvärderingar av läkarutbildningen ser vi redan konsekvenserna av det ökande antalet läkarstudenter: en försämrad klinisk utbildning. Kvalitetsmåtten störtdyker. Läkarstudenters praktiska kompetens blir lidande av de senaste årens stora studentgrupper, och vilken patient vill träffa en läkare utan kliniska färdigheter? Det krävs en satsning på fler handledare, fler utbildningsplatser och fler undervisningssjukhus för att inte kvaliteten på undervisningen ska sjunka ytterligare.

Akutkliniken behöver minska antalet olegitimerade läkare. Det säger Per Lindmarker, chef för akutkliniken i Solna. Och han håller med om att kliniken skriver för få avvikelserapporter.

– Vi skulle behöva ytterligare en specialist nattetid. Det är inte acceptabelt med en enda specialist som både ska ansvara för akutmottagningen, IMA och svara på frågor från sjukhuset i övrigt. Det kan leda till om inte patientsäkerhetsrisker så till arbetsmiljöproblem för den här personen.

– Vi har två specialister på plats fyra dagar i veckan, men så skulle det vara alla dagar. Man arbetar för att lösa det problemet.

Per Lindmarker konstaterar också att kliniken borde skriva fler avvikelserapporter.

– Vi når inte upp till vårt mål, men vi blir bättre för varje år.

Tanken är väl att misstag ska synliggöras, så att de kan undvikas i framtiden?

– Ja, det gäller att hitta patientsäkerhetsproblem som ska åtgärdas. Men det finns andra sätt också, man kan ta upp fall på gemensamma möten exempelvis.

plåtmonster skrev:Artificiell läkarbrist och underfinansiering.

Det gäller väl att plocka fram statistik om vilket sjukhus som är bäst så att man åker in till rätt ställe.

Archpsyche skrev:Man ska inte åka till akuten, om det inte gäller livet. Man ska beställa tid på sin vårdcentral. Systemet kollapsar för att folk tycker det är bekvämt att åka in akut istället för att avvakta.

Archpsyche skrev:Man ska inte åka till akuten, om det inte gäller livet.

plåtmonster skrev:Det gäller väl att plocka fram statistik om vilket sjukhus som är bäst så att man åker in till rätt ställe.

Archpsyche skrev:

plåtmonster skrev:Artificiell läkarbrist och underfinansiering.

Det gäller väl att plocka fram statistik om vilket sjukhus som är bäst så att man åker in till rätt ställe.

Det finns ingen läkarbrist, däremot brist på läkarinflytande så att vi kan organisera vården effektivt.

Man ska inte åka till akuten, om det inte gäller livet. Man ska beställa tid på sin vårdcentral. Systemet kollapsar för att folk tycker det är bekvämt att åka in akut istället för att avvakta.

Alien skrev:I denna debattartikel hävdas att trots fler läkarstudenter är det brist på specialistläkarna.

Bristen på legitimerade läkare och på specialistläkare är akut i Sverige – det är ett verkligt behov som måste tillgodoses. Vi välkomnar en satsning på fler läkare, men ett ökat intag på läkarutbildningen kräver en motsvarighet i form av utbildningsplatser på både grundutbildnings-, AT- och ST-nivå.

I utvärderingar av läkarutbildningen ser vi redan konsekvenserna av det ökande antalet läkarstudenter: en försämrad klinisk utbildning. Kvalitetsmåtten störtdyker. Läkarstudenters praktiska kompetens blir lidande av de senaste årens stora studentgrupper, och vilken patient vill träffa en läkare utan kliniska färdigheter? Det krävs en satsning på fler handledare, fler utbildningsplatser och fler undervisningssjukhus för att inte kvaliteten på undervisningen ska sjunka ytterligare.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/br ... 488080.svd

Tillgången på läkare
Tillgången på läkare har ökat dramatiskt sedan 1960-talet. Då fanns omkring 7 000 yrkesverksamma läkare, vilket motsvarar en läkare på 1 060 invånare. År 2009 finns cirka 33 400 yrkesverksamma läkare i Sverige. Det motsvarar en läkare per 277 invånare.
I dag är läkartätheten internationellt sett hög. Trots det har vi brist på cirka 1 500 allmänläkare samt även brist på psykiatrer, radiologer, geriatriker m fl.

Det enklaste kan tyckas vara att utöka läkarutbildningen. Det kommer också att behövas, men är inte tillräckligt. Det krävs också reformer som effektiviserar sjukvården. Läkarförbundet har bland annat föreslagit utbyggd närsjukvård och effektivare organisationsmodeller.

Vartannat år sedan 1970-talet genomför de nordiska läkarförbunden en prognos om tillgång och behov av läkare. Tidigare rapporter visar att vi relativt väl kan förutse tillgången på läkare, men att vi oftast underskattat efterfrågan.

Kristofer skrev:

Tillgången på läkare
Tillgången på läkare har ökat dramatiskt sedan 1960-talet. Då fanns omkring 7 000 yrkesverksamma läkare, vilket motsvarar en läkare på 1 060 invånare. År 2009 finns cirka 33 400 yrkesverksamma läkare i Sverige. Det motsvarar en läkare per 277 invånare.
I dag är läkartätheten internationellt sett hög. Trots det har vi brist på cirka 1 500 allmänläkare samt även brist på psykiatrer, radiologer, geriatriker m fl.

Det enklaste kan tyckas vara att utöka läkarutbildningen. Det kommer också att behövas, men är inte tillräckligt. Det krävs också reformer som effektiviserar sjukvården. Läkarförbundet har bland annat föreslagit utbyggd närsjukvård och effektivare organisationsmodeller.

Vartannat år sedan 1970-talet genomför de nordiska läkarförbunden en prognos om tillgång och behov av läkare. Tidigare rapporter visar att vi relativt väl kan förutse tillgången på läkare, men att vi oftast underskattat efterfrågan.

http://www.slf.se/Aktuellt/Sverige-behover-fler-lakare/

Archpsyche skrev:Man ska inte åka till akuten, om det inte gäller livet. Man ska beställa tid på sin vårdcentral. Systemet kollapsar för att folk tycker det är bekvämt att åka in akut istället för att avvakta.

weasley skrev:Så kommer det privata aktörer in i bilden. De kanske kan tillfredsställa VC-tillgången

Archpsyche skrev:Men de exempel ni för fram är, tyvärr, rätt typiska för vilka det är som söker. Rinnsnuva, huvudvärk och sådana saker är ju inget vi kan bota eftersom det vanligen rör sig om virus.

Archpsyche skrev:Och då är frågan hur man som vanlig person ska veta skillnaden. Ja, det är därför vi har en sjukvårdsupplysning. Jag håller med om att de, tyvärr, väldigt sällan har is i magen och ber folk avvakta.

Archpsyche skrev:I vårt landsting får man oftast en akuttid samma eller nästa dag.

Archpsyche skrev:Men jag kan säga att det handlar om en ovilja från Landstingets sida att erbjuda vettiga arbets- och lönevillkor för läkare.