Innan verkade man mest påstå i nyheterna att saker hade hänt. Var man osäker så kunde man formulera en osäkerhet i olika varianter. Att någon påstår det, har sett det eller att man tror/antar/det är troligt att det förhåller sig på ett visst sätt.

Men nu "ska" allt ha hänt. Uttrycket är lite knäppt i sig men det som jag blir mest störd av att det upprepas så mycket.

"Kvinnan ska ha gått ut klockan nio."
"Lidl ska ha rånats igår av två maskerade män."
"42 människor ska ha omkommit".

Osv.

Är det bara en ska-smitta eller vågar nyheterna inte längre bara påstå att saker har skett?

kiddie skrev:Var man osäker så kunde man formulera en osäkerhet i olika varianter. Att någon påstår det, har sett det eller att man tror/antar/det är troligt att det förhåller sig på ett visst sätt.[...]
Men nu "ska" allt ha hänt. [...]
Är det bara en ska-smitta eller vågar nyheterna inte längre bara påstå att saker har skett?

På samma vis som du inledningsvis förklarat används "ska" för att ge uttryck för vad källan påstår har hänt. Innan man har tillgång till bekräftad information, helst i form av förstahandsinformation från nyhetsbyråns egna reportrar, måste man använda ett osäkerhetsord. Samtidigt händer det att man inte ens när de egna korrespondenterna kunnat intervjua källor att man ändå inte fått nyheten tillräckligt bekräftad för att våga påstå att någonting faktiskt har hänt.

Även i de fallen, t.ex. när en utrikeskorrespondent fått direktinformation från lokalbefolkningen, t.ex. om ett hemlighetsfullt nattligt tillbakadragande av luftvärnsmissilsystem över ukrainsk-ryska gränsen efter nedskjutningen av ett passagerarplan, måste man hänvisa till vad källan har påstått: för att undvika att påstå obekräftad information och således riskera att, tryckfrihetsförordningen till trots, ställas inför rätta för förtal samt anmälas till granskningsnämnden, vilket - trots att utgången kanske skulle vara juridiskt lönlös - skulle undergräva nyhetsbyråns trovärdighet bland oss nyhetsrecipienter.

Det hade dock varit tydligare om man hade uttryckt sig med formuleringen: "ska, enligt uppgift, ha hänt.". Ett annat ofog till ordalag som jag har tänkt på att flera nyhetsförmedlare, sedan drygt fem kanske tio år, börjat använda är begreppet "hög" så som i "en hög tjänsteman", "en hög chef" eller "en hög holländsk politiker". De menar ju knappast att personen i fråga varit narkotikapåverkad, så varför inte bara fortsätta att uttrycka sig som man gjort tidigare och som varenda förståndiga människa gör än idag och istället säga "en högt uppsatt" person?

Dessutom har man på senare år godtroget börjat försöka uttrycka sig folkligare men därmed klandervärt råkat dumförklara folket genom att istället för att använda ordet "givit" välja att använda barnspråk och formulera sig "gett". Det kan anses ursäktligt att lågbudgeterade dagsända såpoperor nödgas låta sina karraktärer simplifiera sina personlighetsdrag genom överreaktioner, ytlighet och bröl - vilket kanske riskerar att fördumma tittarna - men det är oförsvarligt när man i nyhetssändningar som bör kunna förväntas visa samhällsansvar förslöar folket på liknande sätt.

Men vi vet ju att "ska ha hänt" betyder "påstås ha hänt", så vad är problemet? "Ska" är ju kortare än påstås/hävdas/har enligt uppgift etc.

Gripandekylig skrev:vilket kanske riskerar att fördumma tittarna - men det är oförsvarligt när man i nyhetssändningar som bör kunna förväntas visa samhällsansvar förslöar folket på liknande sätt.

Med tanke på innehållet så kanske språkformen passar ihop. Det är ju bara att se på regeringen så ser man resultatet av vad mediaväljarna önskar sig

Gripandekylig skrev:Dessutom har man på senare år godtroget börjat försöka uttrycka sig folkligare men därmed klandervärt råkat dumförklara folket genom att istället för att använda ordet "givit" välja att använda barnspråk och formulera sig "gett". Det kan anses ursäktligt att lågbudgeterade dagsända såpoperor nödgas låta sina karraktärer simplifiera sina personlighetsdrag genom överreaktioner, ytlighet och bröl - vilket kanske riskerar att fördumma tittarna - men det är oförsvarligt när man i nyhetssändningar som bör kunna förväntas visa samhällsansvar förslöar folket på liknande sätt.

I uggleupplagan av Nordisk familjebok, tryckt mellan 1903 och 1926, verkar gett förekomma oftare än gifvit. Några exempel:

http://runeberg.org/nfbq/0087.html

Nationalekonomerna ha gett en mångfald skiftande definitioner af begreppet lyx.

http://runeberg.org/nfbr/0530.html

Medlemmar af familjen M. ha utgett hans otryckta arbeten (4 bd, 1891–99), innehållande bl. a. hans reseskildringar.

http://runeberg.org/nfbp/0026.html

Mittag-L:s funktionsteoretiska satser ha gifvit upphof till en ganska rikhaltig litteratur, till hvilken flera af samtidens mest framstående vetenskapsmän lämnat bidrag.

http://runeberg.org/nfbh/0377.html

Flera af dessa ha utgifvit flöjtskolor.

I vissa samtida och tidigare publikationer kombineras formen gett rentav med formen hafva:

http://runeberg.org/hogsbarth/0067.html

Norderling synes således sjelf hafva gett sig dispens från sin stränga grundsats.

http://runeberg.org/whhvardags/0003.html

De orden syntes mig värda att bevara; de hafva gett detta lilla häfte dess namn, och jag hoppas, att både den gamle vännen och mina öfriga läsare ursäkta, att jag gärna öfver-allt kryddat hvardagsmaten med en smula gilleskakor.

HGJ skrev:I uggleupplagan av Nordisk familjebok, tryckt mellan 1903 och 1926, verkar gett förekomma oftare än gifvit.

Det kanske är så att jag har präglats av mina släktingars språkbruk och att jag oförståndigt upplevt allmänhetens användande av det ålderdomliga uttrycket bekräftat genom juridikstudierna. Kanske är idag ordet gett mer vedertaget än ordet givit som jag blivit så förtjust i.