NPF + barnafödande?

Vårdfrågor, medicinska aspekter samt forskning- och vetenskapsämnen.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

NPF + barnafödande?

Inläggav Sheyen » 2011-03-21 17:23:03

Jag har under en längre tid funderat på hur det skulle vara om jag hamnade i situationen "föda barn". Hur jag skulle reagera, osv.

För det första så vet jag att jag får panik när jag blir oerhört stressad. Att ha en unge med huvudet utkikandes ur vaginan borde innebära total panik för mig. Panik + smärta = illa.

Att en barnmorska då sedan skulle greppa tag i mitt ben och skrika "KRYSTA DÅ! KOM IGEN! KRYSTAAAA!" skulle mycket väl kunna resultera i att jag sliter tag i närmsta hårda föremål och börjar slå barnmorskan tills hon håller käften.

Jag tror inte att jag skulle kunna klara av en förlossning.

Kejsarsnitt, då? Är det en möjlighet? Jag har hört att man kan få ordnat med kejsarsnitt endast om något har gått fel under tiden då förlossningen ska inträffa. Navelsträngen runt halsen, osv. Men om jag ska föda barn så vill jag fan hellre att de skär upp min mage och drar ut ungen, än att ungen långsamt ska pressas ut ur mitt lilla sköte.

Knark, då? Kan man bli totalt neddrogad utan att skada barnet? Jag vill inte ha ont som fan om jag ska skjuta ut en unge ur kissemurran. Jag får panik av bara tanken.

Äh... Min morsa och farsa kommer nog aldrig att bli mormor och morfar. Jag krånglar nog till det för mycket för att lyckas med något sådant.

Om ni vill hjälpa mig med mina funderingar, så skriv några svar. Ge fan i att spåra ur min tråd, bara. Är trött på den skiten. Är även trött på personliga påhopp och elakheter. Om ni inte kan ta mina texter seriöst så ignorera tråden.
Sheyen
 
Inlägg: 10082
Anslöt: 2010-10-24
Ort: Din Mamma

Inläggav MsTibbs » 2011-03-21 17:41:02

Om man tänker på hur ont det gör, så skulle nog man aldrig få barn... men det finns ju dem som har flera, så det bör ju vara värt slitet?
MsTibbs
 
Inlägg: 22860
Anslöt: 2007-07-30
Ort: 127.0.0.1 Spindelnätet Karlstad i Värmland

Inläggav Sheyen » 2011-03-21 17:49:41

MsTibbs skrev:Om man tänker på hur ont det gör, så skulle nog man aldrig få barn... men det finns ju dem som har flera, så det bör ju vara värt slitet?

Man vet ju inte hur ont det gör förrän man hamnar i situationen. Det är svårt att göra sig beredd på någonting som man egentligen inte kan vara beredd på. Även den tanken ökar oron.

Jag har fått en förklaring på varför folk klagar på smärtan vid barnafödande, men ändå upprepar proceduren vid ett senare tillfälle. Det är för att man tydligen "glömmer bort" hur ont det gör. Jag är ganska säker på att jag inte skulle glömma...
Sheyen
 
Inlägg: 10082
Anslöt: 2010-10-24
Ort: Din Mamma

Inläggav Nefarious » 2011-03-21 18:21:57

Man kan få planerat kejsarsnitt om man är riktigt rädd för att föda vaginalt, har jag hört. Har du och Fenren redan börjat tänka på barn? ;D
Nefarious
 
Inlägg: 3596
Anslöt: 2010-10-02
Ort: Svíþjóð

Inläggav Sheyen » 2011-03-21 18:25:15

Nefarious skrev:Man kan få planerat kejsarsnitt om man är riktigt rädd för att föda vaginalt, har jag hört.

Vad bra! Om jag blir gravid så lär jag ju berätta för de ansvariga (inom vården) att jag troligen kommer att psyka ur när det är dags för förlossning, så att de mer eller mindre blir tvingade till att lyda mig (vilket innebär att det blir kejsarsnitt).

Nefarious skrev:Har du och Fenren redan börjat tänka på barn? ;D

Haha, nej. :P
Sheyen
 
Inlägg: 10082
Anslöt: 2010-10-24
Ort: Din Mamma

Inläggav Nefarious » 2011-03-21 18:41:33

Fast jag rekommenderar att föda vaginalt. Kejsarsnitt är en stor operation och gör ont såinåthelvetet efteråt, och det finns alltid risker med sövning. Dessutom är man tvungen att stanna längre på sjukhuset efter snitt, och sjukhus är trååååkiga.
Nefarious
 
Inlägg: 3596
Anslöt: 2010-10-02
Ort: Svíþjóð

Inläggav Sheyen » 2011-03-21 18:48:56

Men man kan ju knarka ner sig efter kejsarsnittet... Fan, nu kanske jag framstår som en olämplig morsa, ju! :D Tänkte att man kanske kunde få droga ner sig med morfin efter kejsarsnittet.

Fast då hamnar morfinparticlez i bröstmjölken ju. Aja, Fenren kan få mjölka mig strax innan jag påbörjar medicineringen, så att man har några kannor med tuttgrädde i kylen. (jag vet inte om jag var seriös eller inte).

Man kanske inte ens får morfin efter ett kejsarsnitt. Det var mest önsketänkande.
Sheyen
 
Inlägg: 10082
Anslöt: 2010-10-24
Ort: Din Mamma

Inläggav Alien » 2011-03-21 19:27:38

Alien
Moderator
 
Inlägg: 37222
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Inläggav Miche » 2011-03-21 20:05:57

Kvinnor har av naturen utrustats med en del funktioner för att kunna klämma fram en bebis, bl.a. så mjukas skelettet upp så att ungens huvud kan komma igenom (och de flesta är väldigt flexibla där nere).

De flesta jag pratat med säger att smärtan glömmer man när man får hålla i bebisen första gången, men ett kejsarsnitt är en smärta som sitter i länge efteråt och det är inte ovanligt att mödrar som snittats drabbas av men länge efteråt och depressioner. Det är nog inte heller kul att lyfta ungen om det gör ont som fan!

På de två förlossningar jag varit med om (som pappa till barnen) så masserade jag ryggslutet på mamman vilket fungerade ungefär på samma sätt som en epidural, kompletterat med lustgas under jobbigaste fasen så var det den enda bedövningen hon fick (ja, förutom endorfiner förstås...)
Miche
 
Inlägg: 28799
Anslöt: 2009-01-08
Ort: Karlholmsbruk

Inläggav Bror Duktig » 2011-03-21 20:12:09

Sheyen skrev:
MsTibbs skrev:Om man tänker på hur ont det gör, så skulle nog man aldrig få barn... men det finns ju dem som har flera, så det bör ju vara värt slitet?

Man vet ju inte hur ont det gör förrän man hamnar i situationen. Det är svårt att göra sig beredd på någonting som man egentligen inte kan vara beredd på. Även den tanken ökar oron.

Jag har fått en förklaring på varför folk klagar på smärtan vid barnafödande, men ändå upprepar proceduren vid ett senare tillfälle. Det är för att man tydligen "glömmer bort" hur ont det gör. Jag är ganska säker på att jag inte skulle glömma...

I de allra flesta fall, så ökar smärtan gradvis, och kroppens endorfiner hinner göra en hel del. Det blir inte alls som att gå från skönt avslappnad i soffan, till sönderslitande smärta plötsligt. Att bli igångsatt kan dock gå fortare och bli mer forcerat, liksom kanske för det fåtal som föder barn mycket snabbt (fast å andra sidan så går det ju fort för att det är lätt, varpå det i sig minskar den totala smärtan).

Smärtan är i två steg, öppningsskedet och utdrivningsskedet. Det ena kan göra ondare än det andra. Olika slags bedövningar fungerar olika bra på de olika stegen och på olika delar av kroppen.

På andra stycket: Nej, alla glömmer inte smärtan. Det är en myt som skadar de som mår dåligt och får höra "det glömmer du snart". Och jag blir nästan rent förbannad när jag hör barnmorskor uttala sig så.

Om man är extra rädd, så finns det speciella mottagningar där man får hjälp, och även kan planera vilka olika smärtlindringar man kan vilja ha. Det ska tydligen vara ytterst svårt att få kejsarsnitt om man inte genomgått en förlossning innan som blev traumatiskt, och även då är det svårt om det "bara" var mamman som tog psykisk skada p.g.a. smärtan/panik/whatever.

Om man har AS också, så kan man säkert utnyttja sina habkontakter eller psykkontakter om man vill uppnå särskild planering som måste följas. För vanliga personer gäller att de i stort sett måste acceptera att det inte går att planera eller lova, men om man faktiskt har ett handikapp som kräver att man har mer kontroll för att inte balla ur på olika sätt, så är det en fördel att man kan ha större rätt och möjlighet att styra. Och att man då kan ta hab till hjälp för att förklara för personal.

Vissa vill inte skrämmas, andra vill skrämmas, och därför berättar folk utefter detta (d.v.s. pratar om att alla glömmer smärtan och att kvinnor är gjorda för att föda, eller tvärtom, brer på med värsta skräckscenariot). Men jag anser att sann upplysning är bäst, för endast då kan man förbereda sig och vara beredd på vad som kan hända.

Passa på att titta på TV-programmet "En unge i minuten" och tänkt ut hur du skulle vilja ha det om du hade de förlossningar som visas där. Hittills har de visat det mesta utan censur där, inte bara lite stönande och sedan hoppat fram till en gullig bebisbild.

En del vill bli igångsatta för att slippa att "inte veta när det startar". Men då bör man veta att det KAN göra extra ont att bli igångsatt, eller kan bli utdraget så in i helvete (gör mindre ont, men kan hålla på i dagar). KAN alltså. Återigen, jag skriver det för att jag tycker att man ska veta, och att OM man råkar ut för det, så ska man vara beredd och veta vad man ska säga (snabbt klara att be om ryggbedövning t.ex.).
Bror Duktig
 
Inlägg: 14355
Anslöt: 2008-07-18
Ort: En liten bit norr om Göteborg

Inläggav Mellanvärld » 2011-03-21 20:51:29

Sheyen skrev:Att en barnmorska då sedan skulle greppa tag i mitt ben och skrika "KRYSTA DÅ! KOM IGEN! KRYSTAAAA!" skulle mycket väl kunna resultera i att jag sliter tag i närmsta hårda föremål och börjar slå barnmorskan tills hon håller käften.
Den biten skulle jag nog inte heller klara...
Miche skrev:Kvinnor har av naturen utrustats med en del funktioner för att kunna klämma fram en bebis, bl.a. så mjukas skelettet upp så att ungens huvud kan komma igenom (och de flesta är väldigt flexibla där nere).
Hade det inte varit bättre om slidöppningen satt på magen?
Mellanvärld
 
Inlägg: 1243
Anslöt: 2010-11-28
Ort: Göteborg

Inläggav Alien » 2011-03-21 20:53:42

Jag har läst att ansträngningen att födas (för barnet alltså) gör att andningen lättare kommer igång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 37222
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Inläggav Nefarious » 2011-03-21 21:04:25

Alien skrev:Jag har läst att ansträngningen att födas (för barnet alltså) gör att andningen lättare kommer igång.


Precis så är det.
Nefarious
 
Inlägg: 3596
Anslöt: 2010-10-02
Ort: Svíþjóð

Inläggav Bror Duktig » 2011-03-21 21:08:25

Alien skrev:Jag har läst att ansträngningen att födas (för barnet alltså) gör att andningen lättare kommer igång.

Ja det ska vara sant.

Men alla sådana fördelar faller platt om mamman drabbas av PTSD eller liknande. (Att andningen kommer igång sämre, behöver inte betyda så mycket, om det inte är så att andningen vid kejsarsnitt riskerar att bli så dålig att skador uppstår. Det finns en skala man bedömer olika funktioner och reaktioner efter, och att ha en 8:a i stället för 9:a/10:a första minuten betyder inte så mycket.)

Jag tycker att man ska skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om allt som kan hända (olika scenarier), smärtlindring, inriktning på olika avdelningar, möjligheter olika ställen har för att man ska kunna styra så mycket som möjligt (vissa är mer inriktade på att mamman får styra, andra är mer att man får ta det som finns), för att kunna planera styra en så bra vaginal förlossning som möjligt. Om jag ska tycka alltså :D

Amningen kommer också igång lättare om man föder vaginalt.
Bror Duktig
 
Inlägg: 14355
Anslöt: 2008-07-18
Ort: En liten bit norr om Göteborg

Inläggav Miche » 2011-03-21 22:20:42

Bror Duktig skrev:Jag tycker att man ska skaffa sig så mycket kunskap som möjligt om allt som kan hända (olika scenarier), smärtlindring, inriktning på olika avdelningar, möjligheter olika ställen har för att man ska kunna styra så mycket som möjligt (vissa är mer inriktade på att mamman får styra, andra är mer att man får ta det som finns), för att kunna planera styra en så bra vaginal förlossning som möjligt. Om jag ska tycka alltså :D

Kunskap hjälper till att minska rädslor före och problem under och efter förlossningen.

Det som inte många fattar idag är faktiskt att det är naturligt att föda barn (ärligt talat hade jag gärna testat om det bara fanns möjlighet), det finns instinkter i människan som gör att det fungerar. Problemet idag är att instinkter undertrycks och det skapas underliga problem istället.

Men det är klart, alla klarar det inte och det är bra om alla som är det minsta lilla osäker får hjälp och utbildning inför en av de största omvälvningarna en person kan genomgå i sitt liv.

Bror Duktigt skrev:Amningen kommer också igång lättare om man föder vaginalt.

Det är en naturlig reaktion på förlossningen, kroppen förbereds på nästa steg i att hålla det nya livet levande.
Miche
 
Inlägg: 28799
Anslöt: 2009-01-08
Ort: Karlholmsbruk

Inläggav Angelic Fruitcake » 2011-03-22 11:47:10

Det finns i a f i Stockholm en Aurora-mottagning som drivs av en av Sveriges bästa barnmorskor. Dit får man gå för KBT om man är förlossningsrädd. Om det absolut inte går får man göra kejsarsnitt.

Jag födde båda mina barn vaginalt, med bedövning en del av tiden. Det gjorde helvetiskt ont, men det är inte som att ha migrän eller liknande, för det är som en slags muskelsmärta.

Andra gången var på BB Stockholm, det rekommenderar jag starkt. Barnmorskorna låter en bestämma själv hur man vill ha det- man skriver ett förlossningsbrev i förväg där man kan tala om vad man tänkt sig i form av bedövning, hur mycket sällskap man vill ha och även hur man vill att barnmorskorna ska bete sig.

Även helt normala NT-kvinnor får psykbryt under förlossningar, men oftast är det pappan som får stryk :D ("Hur kunde du göra det här mot mig din själviska jävel!")

Det varierar väldigt mycket hur ont det gör och hur lång tid det tar. Två tips jag kan ge eftersom jag upplevde min andra förlossning som psykiskt mycket lättare än den andra (trots att den blev komplicerad på slutet):

1. Ligg inte ner, gå, stå eller vagga runt. Gravitationen gör sitt och det gör mindre ont.

2. Repetera ett litet mantra. För mig blev det "This too shall pass", för att påminna mig om att smärtan inte skulle vara för evigt, utan som längst ett dygn, vilket är väldigt lite i relation till resten av ens liv.


Har de biologiska klockorna börjat ringa redan Sheyen? Fast jag var iofs bara 21 när mina slog på.
Angelic Fruitcake
 
Inlägg: 3353
Anslöt: 2010-05-21
Ort: Täby

Inläggav vallesmamma » 2011-03-22 18:05:39

Jag har fött ett barn och det räcker! Man måste inse att det är ett jobb att ha barn, det är inte bara födandet som var problem för mig. Hade ingen diagnos då.

När jag födde vår son hade jag ryggbedövning men det gjorde ont ändå, skrek "nu dör jag"! Sonen satt snett med ena axeln så han togs med sugklocka och jag sprack där nere och förlorade över en liter blod då ett stort blodkärl brast.

Fick vara på BB i nio dagar, eftersom det fanns infektionsrisk i det stora såret Jag hade ont ett helt år efteråt.

Jag skulle INTE vilja föda igen. Men ändå ångrar jag inte att vi skaffade barn. Sonen är ett riktigt charmtroll emellanåt. Krävande som alla barn. Vet ej vad vi gjort om jag haft diagnos år 2005 då jag blev planerat gravid.
vallesmamma
 
Inlägg: 918
Anslöt: 2010-01-05
Ort: Luleå

Re: NPF + barnafödande?

Inläggav Eos » 2011-03-22 20:32:46

När jag födde barn var smärtan inte det som var värst, och då gjorde det ändå förjävla ont. Så ont att jag kan börja gråta än idag bara jag kommer att tänka på det. Det värsta var paniken, och den kom av att barnmorskan inte var tydlig med vad som hände och stressade mig under krystvärkarna. Jag trodde i princip att min unge skulle dö för att jag inte krystade ordentligt. Tydligen ville hon bara "motivera" mig, fick jag höra efteråt...

Man kan självklart få bedövning under förlossningen som minskar smärtan. Det kan du diskutera med din barnmorska långt i förväg så du vet vad du vill när det är dags. Vet inte om man kan få bedövning under krystvärkarna dock och för mig var det det allra värsta, och den smärtan bär jag med mig än idag, hjälplösheten... Det är inget man glömmer, trots att vissa påstår det. Men det man heller inte kan glömma är den otroliga eufori man upplever när allt är färdigt, när barnet är ute och ligger på ens mage. Det är den lyckligaste stund jag någonsin upplevt. :D

Kejsarsnitt kan man få om man har t ex extrem förlossningsrädsla. Man behöver inte ha haft en jobbig förlossning innan. Jag själv är dock räddare för kejsarsnitt än vaginalförlossning. Jag har blivit opererad i benen och den smärtan var inte att leka med precis, och den borde ju inte vara någonting om man jämför med att få buken uppskuren... Å andra sidan när man får ett kejsarsnitt hänger inte allt på en själv, och man känner sig jävligt utlämnad åt sig själv när man ska trycka ut ett barn.
Eos
 
Inlägg: 32
Anslöt: 2011-03-16
Ort: Eskilstuna

Inläggav Bjäbbmonstret » 2011-03-22 20:37:11

FY FAN VARFÖR LÄSER JAG SÅNA HÄR TRÅDAR! :twisted: :(
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10571
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Inläggav alfapetsmamma » 2011-03-22 22:53:02

Jag har fått två barn på vanlig väg och trots komplikationer med cervixruptur med den första skulle jag aldrig tveka att göra om det. Gjorde ett snitt motsvarande kejsarsnitt vid utomkvedshavandeskap och hade mycket mer problem av det än jag haft av att bli sydd inuti efter den första vanliga förlossningen.

Vid första förlossningen fick jag nån lokal inre bedövning mot slutet. Med den andra hanns det inte med nåt annat än lustgas. Behövdes inte heller. Det gick 18 minuter från det att jag kom till sjukhuset till det att hon var ute...

Föda barn är det absolut häftigaste jag varit med om och jag sörjer att det inte lär bli nån tredje gång.
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Inläggav tahlia » 2011-03-23 1:01:40

alfapetsmamma skrev: Vid första förlossningen fick jag nån lokal inre bedövning mot slutet.


Bäckenbottenbedövning, gissar jag. Den la de på ena sidan när jag fick min första tjej, de hann aldrig lägga på den på den andra sidan - tack gode gud. Den torterade mig värre än den 21 timmar långa förlossningen. Sade ifrån mig eländet vid andra barnet så den bedövningen blev den första och enda form av bedövning som användes vid barnafödande för min del. Lustgas tålde jag inte och ryggmärgsbedövning hade jag sagt ifrån långt innan.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav Dagobert » 2011-03-23 1:18:26

Bjäbbmonstret skrev:FY FAN VARFÖR LÄSER JAG SÅNA HÄR TRÅDAR! :twisted: :(

Vad menar du? (Eller väcker jag nån sovande björn nu?)
Dagobert
 
Inlägg: 11866
Anslöt: 2010-11-30

Inläggav Bjäbbmonstret » 2011-03-23 7:11:17

Jag tycker bara det är väldigt obehagligt att läsa förlossningsberättelser.
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10571
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Inläggav Miche » 2011-03-23 7:48:46

Bjäbbmonstret skrev:Jag tycker bara det är väldigt obehagligt att läsa förlossningsberättelser.

Några få är inte så värst trevliga, men de flesta tycker jag är gôrhäftiga!
Miche
 
Inlägg: 28799
Anslöt: 2009-01-08
Ort: Karlholmsbruk

Återgå till Aspergare och vården



Logga in