Av ren nyfikenhet tänkte jag göra en totalt ovetenskaplig undersökning.
Frågan/frågorna jag ställer är:

Om ni själva fick gradera, vilken skulle er mentala ålder samt er kroppsliga ålder vara? Och vad är er verkliga ålder?
(Ni som inte vill tala om hur gamla ni egentligen är kan skippa sista frågan, den är mest som jämförelse till den egna uppfattningen).

Själv fyller jag 32 i år och skulle klassa mig som mentalt tvärt kastad mellan 20 och 40 (beroende på dag, mående etc) och kroppsligt 70.


Din tur

Jag är åtta till tio år yngre än vad det står i mitt pass.

Mängden bisarra saker jag upplevt talar nog snarare för att jag är 30 år älder än jag är.

För mig är; Mental = Verklig = Kroppslig

Mina åldrar är konstant, lika många som antalet sommrar jag levt.

Kan ju känna sig ung, gammal osv men det ändrar inte på antalet år.

Parvlon skrev:För mig är; Mental = Verklig = Kroppslig

Mina åldrar är konstant, lika många som antalet sommrar jag levt.

Kan ju känna sig ung, gammal osv men det ändrar inte på antalet år.

Känner att detta uttryck passar perfekt här:

Think outside the box!

(så jag har längtat efter att få använda det uttrycket )

Jag fyller 24 i år.

Jag känner mig som antingen 18 eller 50 år.
(förutom att jag känner mig och uppfattas för gammal för att ha roliga kläder och smink på festivaler...)

Jag har sämre kondis än far på 70 år, men å andra sidan är han onormalt tränad, så säg 40 år kroppsligt.

tahlia skrev:

Parvlon skrev:För mig är; Mental = Verklig = Kroppslig

Mina åldrar är konstant, lika många som antalet sommrar jag levt.

Kan ju känna sig ung, gammal osv men det ändrar inte på antalet år.

Känner att detta uttryck passar perfekt här:

Think outside the box!

(så jag har längtat efter att få använda det uttrycket )

Ok svaret är då, 'Det varierar men oftast så är jag mentalt lika gammal som verklig,eftersom jag inte kommer ihåg hur gammal jag kännde mig när jag var yngre, och jag upplever min kroppsliga ålder vara samma som den mentala'

Parvlon skrev:Ok svaret är då, 'Det varierar men oftast så är jag mentalt lika gammal som verklig,eftersom jag inte kommer ihåg hur gammal jag kännde mig när jag var yngre, och jag upplever min kroppsliga ålder alltid vara samma som den mentala'

Hatten av för Parvlon!

Fyllde nyss 24 men känner mig som kanske...17? Det här med myndighet passar mig inte riktigt.

Jag tycker inte att ens mentala eller kroppsliga tillstånd är endimensionellt nog för att kunna mätas med ett årtal. Det där känns som någon populärvetenskaplig NT har hittat på för nöjes skull.

nitro2k01 skrev:Jag tycker inte att ens mentala eller kroppsliga tillstånd är endimensionellt nog för att kunna mätas med ett årtal. Det där känns som någon populärvetenskaplig NT har hittat på för nöjes skull.

Självklart, vem tvivlade?

MsTibbs skrev:Jag fyller 24 i år.

Jag känner mig som antingen 18 eller 50 år.
(förutom att jag känner mig och uppfattas för gammal för att ha roliga kläder och smink på festivaler...)

Jag har sämre kondis än far på 70 år, men å andra sidan är han onormalt tränad, så säg 40 år kroppsligt.

Goddam, tjejen!

Du får komma och rocka lös med mej på Arvika i år då, så LOVAR jag att du slipper alla såna där Måsten och dumheter!

sssssm skrev: Det här med myndighet passar mig inte riktigt.

Det finns hjälp att få.
[WikiSve]Förvaltarskap[/WikiSve]

Tahlia: Tack, eller va det ironi?

Parvlon skrev:

sssssm skrev: Det här med myndighet passar mig inte riktigt.

Det finns hjälp att få.
[WikiSve]Förvaltarskap[/WikiSve]

Tahlia: Tack, eller va det ironi?

Det åligger ju fortfarande mig själv att förvärva min egendom...

Parvlon skrev:
Tahlia: Tack, eller va det ironi?

Ingen ironi i sikte, jag var helt ärlig och menade det ordagrant

nitro2k01 skrev:Jag tycker inte att ens mentala eller kroppsliga tillstånd är endimensionellt nog för att kunna mätas med ett årtal. Det där känns som någon populärvetenskaplig NT har hittat på för nöjes skull.

Kallar du mig NT? Ska vi slåss?

Nej helt allvarligt. Det är din åsikt och du har helt rätt att yttra den. Men bara för att du inte känner att du kan sätta en ålder på dig själv mentalt och kroppsligt betyder det inte att alla andra är likadana.
Sedan häpnar jag återigen över denna vana att, så fort det är något man själv upplever som korkat eller onödigt, börja gorma NT. Fördomsfullt så det skriker om det. Men jag har väl vandrat den vägen tillräckligt många gånger för att stammisarna här ska veta var jag står.

Mental ålder:
Hur mäter man den? Om vi utgår från erfarenheter som gjorts (eller inte gjorts) ligger jag antagligen på en genomsnittlig mental ålder av ungefär 20.
Om vi utgår från mognad (eller frånvaro av mognad) skulle jag nog säga allt från 16 till 70.

Kroppslig ålder:
Jag får ofta höra att jag ser yngre ut än jag verkligen är. Det mest extrema jag hört är 16, men det vanligaste är 22-23, så låt oss säga att min kroppsliga ålder är 23.

Verklig ålder:
33.

Intressant tråd Tahlia. Har också tänkt på hur det kan skilja mellan dessa åldrar. Vissa blir tanter/gubbar när de är 20, och andra behåller sin ungdomlighet som pensionärer...

För mig är det ungefär så här:

Mental ålder: Här kan jag pendla ganska friskt. Säg från 17 till 70. Har många erfarenheter som de flesta i min ålder förskonats från och det gör mig gammal i vissa avseenden. Jag tar väl livet rätt allvarligt. Kanske just därför jag behöver "leka" emellanåt för att få paus och bara ha kul. Med lek menar jag allt från skapande aktiviteter (måla musik etc) till spel eller sport. Då metamorferas jag nog till tonåring och kan säkert upplevas som barnslig av vissa.

Kroppslig ålder: Får fortfarande visa leg ibland på systemet, så jag ser väl yngre ut än vad jag är. Fast riktigt så ung tycker jag inte själv jag ser ut, men kanske som ca trettio. Antagligen för att jag håller mig i form och inte väger för mycket, och tar på mig vilka kläder jag har lust med. Fick faktiskt lite skrattanfall när jag läste att MsTibbs kände sig för gammal för att ha roliga kläder och smink på festival och hon är bara 24! (Om du läser detta så kommer ett råd från någon du då antagligen tycker är en riiiktigt gammal tant - ta på dig vad du känner för och släpp vad andra tycker och tänker om det! ).

Verklig ålder: Fyller 40 i år.

tahlia skrev:

nitro2k01 skrev:Jag tycker inte att ens mentala eller kroppsliga tillstånd är endimensionellt nog för att kunna mätas med ett årtal. Det där känns som någon populärvetenskaplig NT har hittat på för nöjes skull.

Kallar du mig NT? Ska vi slåss?

Nej helt allvarligt. Det är din åsikt och du har helt rätt att yttra den. Men bara för att du inte känner att du kan sätta en ålder på dig själv mentalt och kroppsligt betyder det inte att alla andra är likadana.
Sedan häpnar jag återigen över denna vana att, så fort det är något man själv upplever som korkat eller onödigt, börja gorma NT. Fördomsfullt så det skriker om det. Men jag har väl vandrat den vägen tillräckligt många gånger för att stammisarna här ska veta var jag står.

Men visst är det väl troligast att det faktiskt är ett NT-påfund?

sssssm skrev:
Men visst är det väl troligast att det faktiskt är ett NT-påfund?

Jag anser mig inte kvalificerad att svara på den frågan.

Mental ålder 20-25 någonstans.
Kroppslig sannolikt exakt samma som verklig. Kanske lite mer i och med att jag misskött kroppen med övervikt osv.
Verklig ålder 40 i år.

weasley skrev:

MsTibbs skrev:Jag fyller 24 i år.

Jag känner mig som antingen 18 eller 50 år.
(förutom att jag känner mig och uppfattas för gammal för att ha roliga kläder och smink på festivaler...)

Jag har sämre kondis än far på 70 år, men å andra sidan är han onormalt tränad, så säg 40 år kroppsligt.

Goddam, tjejen!

Du får komma och rocka lös med mej på Arvika i år då, så LOVAR jag att du slipper alla såna där Måsten och dumheter!

Jag har JOBBAT på Arvika de senaste två åren så där får vi verkligen se till att träffas till sommarn, om de lurar dit mig igen för att jobba gratis, haha

pointblank skrev:och inte väger för mycket, och tar på mig vilka kläder jag har lust med. Fick faktiskt lite skrattanfall när jag läste att MsTibbs kände sig för gammal för att ha roliga kläder och smink på festival och hon är bara 24! (Om du läser detta så kommer ett råd från någon du då antagligen tycker är en riiiktigt gammal tant - ta på dig vad du känner för och släpp vad andra tycker och tänker om det! ).

Vad tusan, de flesta på Arvika av "normala besökare" gär ju på högstadiet/gymnasiet... jämfört med dem är jag gammal. bland oss som jobbar känner jag mig däremot ung. Alltså springer jag runt i halvrustning och rolig färg på håret där ändå (även om jag känner mig lite för gammal för att vara "så oansvarig och korttänkt" som att färga håret neonrött)...

MsTibbs skrev:Vad tusan, de flesta på Arvika av "normala besökare" gär ju på högstadiet/gymnasiet... jämfört med dem är jag gammal. bland oss som jobbar känner jag mig däremot ung. Alltså springer jag runt i halvrustning och rolig färg på håret där ändå (även om jag känner mig lite för gammal för att vara "så oansvarig och korttänkt" som att färga håret neonrött)... :D

Neonrött!!

JUST DO IT!

;-D

*vill ha lila*

Intressant ämne. Men vad ska jag skriva...

Känner likadant som en massa andra här, att jag har ett "onormalt" stort spann i min mentala ålder. Både missat mycket och fått mycket i förtid av såväl mognad som erfarenheter. 15 - 75?? Eller kanske 20 - 75, genom att jag har lärt mig genomskåda och kompensera för en del av min egen oerfarna naivitet? (Har hittills sluppit den sig-själv-på-alldeles-för-stort-allvar-tagande medelålderns tråkiga brist på barnasinne iallafall. Och att fästa riktigt sådan idiotisk vikt vid yttre oväsentligheter. (Fast det innebär ju också att man ständigt blir fimpad av alla dessa stadgade självutnämnt mogna personer-mitt-i-livet som tar sina jobbhusbilamorteringarbarnsomobjektochprojektgrandiostomognaförhållanden på största allvar. Kanske en liten förlust, men de är många och de vet att de har rätt.))

Utseendet? Blev väl i regel tagen för en tio år yngre vid trettio och fyrtio sådär. Numera (mellan fyrtio och femtio) vete fan.

Resten av kroppen? Tja, gott grundmaterial, har jag hört. Men det förfaller ju utan underhåll, och hur orka motionera? Eller skydda mig mot alla otrevliga machovibbar och hurtighetstrakasserier som bara forsar ut från den världen?