Målande beskrivningar

Här diskuterar vi språkfrågor på ett brett plan.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

Målande beskrivningar

Inläggav Dagobert » 2018-05-27 2:30:24

Text ur Nordisk familjebok, Uggleupplagan (!) 1922 http://runeberg.org/nfcj/0465.html

Kattugglan
250px-Strix_aluco_(Linnaeus,_1758).jpg

"Kattugglan har ögonkretsarna ljusgrå, med svartaktiga fjäderspolar, framåt med svarta strålfjädrar; regnbågshinnan är mörkbrun.

Fågeln är ofvan försedd med mörkbruna längsfläckar och däremellan på tvären finspräcklig af brunt, rostgult, grått och hvitt, undertill hvitaktig, med svartbruna, i kanterna i rostgult vattrade fläckar, samt på undergumpen hvit, med bruna pilfläckar.

Vingarna ha bruna och rostgrå, otydligt fläckiga tvärband samt stora, hvita fläckar på skuldrorna och de större vingtäckarna; stjärten har tvärband, marmorerade med brunt och rostgult, samt hvitaktig spets.

Kroppslängden stiger till 36 cm. Honan är mera rödbrun, och undre sidans grundfärg är rostgulaktigt hvit."



Lappugglan
re_00000858.jpg

"Lappugglan har ögonkretsarna mycket stora, askgrå, med koncentriska, vågformiga, bruna streck och en halfmånformig, svart, framtill af hvitt begränsad fläck på ögats inre sida samt omgifna af styfva, med gult och svart streckade fjädrar. Iris är gul.

Färgen är ofvan askgrå, med svartbruna längsfläckar samt bruna och gulaktiga tvärvågor, halsen framtill och frambröstet ljust rostgrå, med bruna längsfläckar och vågiga tvärlinjer, bröstets nedre del och magen hvita, med bruna längsfläckar, men utan vågor, stjärten lång, gråbrun, med fem till sex breda, gråspräckliga tvärband, samt vingarna mörkbruna, med hvita, af rostgult och svart spräckliga tvärband. Längden är 59,5 cm.

Honan saknar den gulaktiga färgen ofvan, är undertill hvitaktig, med brunaktiga, åt sidorna vattrade längsfläckar på bröstet, samt blir 66,5 cm. i längd."

_____

Jag är imponerad av precisionen i språket. Låter lite som blasoneringar: "Svartbruna, i kanterna i rostgult vattrade fläckar".
Tycker att lappugglans beskrivning stämmer bättre än kattugglans på de bilder jag har sett.
Det finns fler ugglebeskrivningar i boken.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Dagobert
 
Inlägg: 11875
Anslöt: 2010-11-30

Målande beskrivningar

Inläggav Sisyfos » 2018-05-27 8:50:59

Jag har en fäbless för ugglor. Posta gärna fler inlägg om du har möjlighet.

Precision i språket medför att ugglorna kan upplevas. Med bilderna blir upplevelsen tvåfaldig; minnesbilden och upplevelsen därför stärks av språk och bild.
Sisyfos
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 749
Anslöt: 2017-06-04
Ort: Uppsala

Målande beskrivningar

Inläggav Vildsvin » 2018-05-27 13:09:58

Är mest förvånad över att det så långt efter 1906 års stavningsreform fortsatte med gammal stavning: "ofvan", "hvit".
Vildsvin
 
Inlägg: 1541
Anslöt: 2011-01-03

Målande beskrivningar

Inläggav Dagobert » 2018-05-30 2:00:52

Sisyfos skrev:Jag har en fäbless för ugglor. Posta gärna fler inlägg om du har möjlighet.

Om du är intresserad av ugglor kan jag rekommendera Jan Lindblads bok "I ugglemarker" (1967) där han ... ojojoj, skriver mycket intressant om Sveriges ugglor och deras beteenden och förmågor, till en del utforskade av honom själv.

Sisyfos skrev:Precision i språket medför att ugglorna kan upplevas. Med bilderna blir upplevelsen tvåfaldig; minnesbilden och upplevelsen därför stärks av språk och bild.

Sant. Detaljer som ornitologer lagt märke till blir uppenbarade för lekmän.
Dagobert
 
Inlägg: 11875
Anslöt: 2010-11-30

Målande beskrivningar

Inläggav Dagobert » 2018-11-29 1:13:17

"Den blåljusblixtrande polisbilen" skriver Jan Guillou. Ett bra ord.

Ett homeriskt epitet, som Runebergs "den brunskäggyvige Ontrus”. :-)Happy
Dagobert
 
Inlägg: 11875
Anslöt: 2010-11-30

Målande beskrivningar

Inläggav Dagobert » 2018-12-16 6:41:34

Som kontrast: Svensk ordboks beskrivning av "bröst":

"2. ett­dera av två större, fett­rika, rundade ut­skott på övre delen av fram­sidan av kvinnans bål
som inne­håller mjölk­körtlarna och an­vänds vid amning."

https://svenska.se/so/?id=06996&pz=7

Når inte riktigt upp till beskrivningen av kattugglan ovan. Prosaisk, inte målande. :roll:
Dagobert
 
Inlägg: 11875
Anslöt: 2010-11-30

Målande beskrivningar

Inläggav Furienna » 2021-03-18 18:24:09

Vildsvin skrev:Är mest förvånad över att det så långt efter 1906 års stavningsreform fortsatte med gammal stavning: "ofvan", "hvit".

Men det är väl inte konstigt alls?
Man skrev ju som man hade lärt sig att göra i barndomen och fortsatte med det.
Furienna
 
Inlägg: 2200
Anslöt: 2010-05-02
Ort: Örnsköldsvik

Målande beskrivningar

Inläggav HGJ » 2021-04-02 19:13:54

Furienna skrev:
Vildsvin skrev:Är mest förvånad över att det så långt efter 1906 års stavningsreform fortsatte med gammal stavning: "ofvan", "hvit".

Men det är väl inte konstigt alls?
Man skrev ju som man hade lärt sig att göra i barndomen och fortsatte med det.

Det sagda torde i mycket hög grad gälla alster av mer personlig karaktär, såsom brev mellan privatpersoner. Tryckta böcker och tidningar är en annan sak.

Den stavningsreform som bär året 1906 var förvisso inte avklarad över en natt. Det fanns föregångare i slutet av 1800-talet, såsom det år 1885 grundade Rättstavningssällskapet med sin tidskrift Nystavaren. Delvis förordade nystavarna en ännu radikalare stavning än den som sedermera kom att påbjudas från offentligt håll. Ännu en handfull år efter 1906, då den nya stavningen införts i skolorna, hade endast en mindre andel (progressivt sinnade) förläggare tagit till sig nymodigheterna. Med tiden blev dock de gammalstavande publikationerna allt färre. Man måste anta att majoriteten av 1920-talets professionella skribenter lärt sig skriva före stavningsreformen. Ändå hade nystavningen då hunnit slå igenom i böcker och tidningar – men kanske inte i exempelvis privatbrev.

Uggleupplagan av Nordisk familjebok gavs ut i 38 band mellan åren 1904 och 1926. (Tryckningen av det första bandet påbörjades 1903.) Vid utgivningens början hörde detta uppslagsverk uppenbarligen inte till föregångarna på stavningens område. Huruvida man sedan under projektets gång övervägde att övergå till nystavning vet jag inte. Hur som helst behölls det gamla stavsättet fram till och med det sista bandet. Vid det laget var Nordisk familjebok helt uppenbart efter sin tid.

Ur Nordisk familjeboks artikel om Rättstavningssällskapet (tryckt 1916):

http://runeberg.org/nfcd/0076.html

Sällskapet vann genast en stark anslutning (786 medlemmar 1886, 1,077 år 1891). Kretsföreningar bildades i Uppsala, Göteborg, Lund, Stockholm, Burträsk, Vänersborg, Delsbo, Edsberg och Helsingfors. De stora framgångarna väckte oro inom det ortografiskt konservativa lägret. En farlig motståndare fick sällskapet uti professor Es. Tegnér, som i skriften "Natur och onatur i fråga om svensk rättstavning" (1886) kastade löjets skimmer öfver sällskapets program och åtgöranden samt vann lifligt bifall hos den mot reformerna fientligt stämda delen af allmänheten. Rörelsen gick dock framåt. I sällskapets publikation Nystavaren, tidskrift för rättskrivningsfrågor, (4 bd, 1886–98, under redaktion af O. Hoppe; 5:e bandets 1:a häfte 1899 under redaktion af R. Arpi) gendrefvo medlemmar af sällskapet framför allt prof. Tegnérs anmärkningar, och där (i 2:a bandets 1:a häfte, 1887) fastslogs, genom Rättstavningslära ock ordlista, utjivna av Rättstavningssällskapet jenom Adolf Noreen ock Rolf Arpi, sällskapets stafsätt, hvilket sedermera ej undergick några förändringar. De förändringar i ljudenlig riktning, som 6:e uppl. af Sv. akad:s ordlista (1889) innehöll, torde få anses föranledda af sällskapets verksamhet. Dittills kunde det således vara nöjdt med de vunna resultaten. Men mot det maktspråk, som gjorde sig gällande i det 16 nov. 1889 utsända k. cirkulär, hvilket påbjöd nämnda upplaga af Sv. akad:s ordlista till efterrättelse vid rikets allmänna läroverk och seminarier samt för alla vid dem använda läroböcker, måste alla försök att på öfvertygelsens väg vinna några framgångar stranda. Rörelsen aftynade småningom, och till det af sällskapet anordnade allmänna rättstafningsmötet i Stockholm 17–18 aug. 1892 infunno sig endast 65 deltagare. 1898 blef rörelsen åter lifligare, stödd af elementar- och folkskolelärarnas i form af und. masspetitioner om förenklingar i ortografien framträdande protester mot den af regeringen påbjudna ortografien, hvars verkningar man då hunnit lära känna. Sedan i anledning häraf sällskapets medlem alltsedan dess stiftande Fr. Berg såsom ecklesiastikminister genom cirkuläret af 7 april 1906 genomfört en viktig del af sällskapets reformyrkanden, har det tills vidare nedlagt sin verksamhet.

Märk kontrasten mellan den radikalism som framträder i titlarna på sällskapets skrifter och den konservatism som Nordisk familjebok själv uppvisar ett 30-tal år senare. Genom det nämnda cirkuläret av år 1906 genomfördes exempelvis ändringarna stafning > stavning, stafvare > stavare men inte genom > jenom eller och > ock.

Ironiskt nog är denna artikel författad av två av de i artikeln nämnda nystavarna (Otto Hoppe och Adolf Noreen). Här måste de rätta sig efter det stavsätt Nordisk familjebok krävde.
HGJ
Assistent
 
Inlägg: 4971
Anslöt: 2007-06-02

Återgå till Språket



Logga in