Björne skrev:Landet är ingenting för nattmänniskor. Lyser det från ens rum nattetid börjar grannarna på rekordtid undra om han inte är en sån däringa satansdyrkare som det bor i storstan. Sedan blåser det och ett träd faller ner över elledningen och man har varken internet eller ljus tre dygn i sträck.

om man bor så nära att grannar kan se ens hus är man ju inte ute på landsbygden
nä nu ska jag vara alvarlig, här har man inte det problemet då man inte ser några andra hus.


nu under julhelgen blev jag ännu gladare över att jag bor ute i obygden, jag känner att jag har vettigare prioriteringar än mina stadsbor till systrar (altså dom börjar få mer och mer konstiga prioroteringar ju längre dom bor i en stad) och jag föredrar iallafall mina
tex att att det blåser gör inget bara det är en fin dag och man är klädd bra

Moggy skrev:Jag vill inte bo på landet. Trivs inte där av flera anledningar.

Vill ha tillgång till det som staden erbjuder. Bio, restauranger, gym, större matvarubutiker med generösa öppettider, pub etc. Tillgång till sånt är vad jag värdesätter. Sen trivs jag inte ute i naturen heller. En fin park med en liten sjö räcker för att tillfredställa mitt behov av vildmark. Gärna med en glassbar på sommaren

Sen trivs jag inte så bra med landsortsbor heller som bara snokar och gnäller och skvalrar om folk på orten.

Fast det finns bara en stad i Sverige och det är Stockholm. Resten är bara små provinsiella utposter för den lokala administrationen.

Stockholm är en ankdamm, med en otrolig massa inflyttade lantisar.
Lantissarna är dom som kacklar mest över Stockholms förträfflighet.
Själv flydde jag 08 området för 40 år sedan. längtar aldrig tillbaka.

lasseivägen skrev:Stockholm är en ankdamm, med en otrolig massa inflyttade lantisar.

Jag bodde ett par år i Stockholm och träffade ytterst få "infödingar".
Det märkliga med Stockholm är att allt som framhävs som stadens fördelar som museum, teatrar, gallerier, butiker, restauranger och pubar, främst besöks av turister.
Väldigt få infödda stockholmare kan sina museum.

Jag bor numer ett par mil från ett par städer och anser att jag bor perfekt. Jag har mitt hus med trädgård och har alltid något att syssla med. Och jag har bara ett par mil till asfalt, bio, restauranger, köpcentra, gym och simhall.
Böcker kan jag får via bokbuss. Lanthandeln är ombud för Apotek och systemet och lantbrevbäraren kan lösa det mesta.
Jag har kredit i butiken och kan få varor hemkörda en dag i veckan, utan kostnad
Skog med svamp finns runt knuten, gott fiskevatten på gångavstånd och fint med vilt.

Jag bor perfekt. Jag har alla valmöjligheter och når allt jag vill ha/behöver inom 20 minuter.

slackern skrev:Fast det finns bara en stad i Sverige och det är Stockholm. Resten är bara små provinsiella utposter för den lokala administrationen.

Plus på det...

KrigarSjäl skrev:

slackern skrev:Fast det finns bara en stad i Sverige och det är Stockholm. Resten är bara små provinsiella utposter för den lokala administrationen.

Plus på det...

Schp. Umeå är en by. Skojar inte, inavlad by och värdelöst city.

Flugorna,bromsarna,myggen,fästingarna,älgflugorna,olika sorters knott,kristibrud,tyska fulla jägare,Jan Guillou,bönder,bönder,hästfolk,inavlade miffon som inte ens kan spela banjo,lajvare...osv.
Allt sånt obehagligt kan man träffa på på landet.

Att norrläningarna kallar Sthlm för fjollträsk, beror ju på att dom vet vilka som flyttade dit, och blev kvar.

rapchic skrev:

Björne skrev:Landet är ingenting för nattmänniskor. Lyser det från ens rum nattetid börjar grannarna på rekordtid undra om han inte är en sån däringa satansdyrkare som det bor i storstan. Sedan blåser det och ett träd faller ner över elledningen och man har varken internet eller ljus tre dygn i sträck.

om man bor så nära att grannar kan se ens hus är man ju inte ute på landsbygden
nä nu ska jag vara alvarlig, här har man inte det problemet då man inte ser några andra hus.

Nä inte syns huset från grannarnas. Istället har de något sveksjäl för att kunna smyga omkring nattetid on speja. Som att kossorna råmar oroligt för di kan ju inte sova när det lyser. Det är viktigt att hålla koll på utbölingarne. Lantbrevbäraren bara "råkar" stoppa posten i fel brevlåda och vips "brev från Skatteverket, jahaja det var väl det vi visste hela tiden, di har problem med ekonomien! Dä ä inget redigt folk som sover på dagarne och grunnar på nätterna."

Nej, tacka vet jag storstadens anonymitet. Förmånen att kunna handla solkräm 03:30 mitt i natten på 7/11 utan att en jävel höjer på ögonbrynen är inget jag skulle byta bort mot lite lantluft. Eller lyxen att sitta inomhus när det åskar och inte behöva dra ur sladden på alla elektriska prylar för annars kan det slå ner.

Björne skrev:

rapchic skrev:

Björne skrev:Landet är ingenting för nattmänniskor. Lyser det från ens rum nattetid börjar grannarna på rekordtid undra om han inte är en sån däringa satansdyrkare som det bor i storstan. Sedan blåser det och ett träd faller ner över elledningen och man har varken internet eller ljus tre dygn i sträck.

om man bor så nära att grannar kan se ens hus är man ju inte ute på landsbygden
nä nu ska jag vara alvarlig, här har man inte det problemet då man inte ser några andra hus.

Nä inte syns huset från grannarnas. Istället har de något sveksjäl för att kunna smyga omkring nattetid on speja. Som att kossorna råmar oroligt för di kan ju inte sova när det lyser. Det är viktigt att hålla koll på utbölingarne. Lantbrevbäraren bara "råkar" stoppa posten i fel brevlåda och vips "brev från Skatteverket, jahaja det var väl det vi visste hela tiden, di har problem med ekonomien! Dä ä inget redigt folk som sover på dagarne och grunnar på nätterna."

Nej, tacka vet jag storstadens anonymitet. Förmånen att kunna handla solkräm 03:30 mitt i natten på 7/11 utan att en jävel höjer på ögonbrynen är inget jag skulle byta bort mot lite lantluft. Eller lyxen att sitta inomhus när det åskar och inte behöva dra ur sladden på alla elektriska prylar för annars kan det slå ner.

va behöver man inte dra ut sladdarna när det åskar i stan? dä lärde man sig nått nytt.

ja jag har väl tur att jag är släkt med halva grannbyn och att grannen var bästis m min farfar,så jag är ingen utbölingt och farfar (och gammelfrafar före han) hade väldigt gott anseende hos dom jag träffat (har inte hört nån säga ett enda ont ord om nån av dom) och alla som bott här har varit "lite udda men snälla" så jag kan nog komma undan med att vara lite annorlunda.

jag har ju alldrig bott på landet på ett ställe där jag inte har släkt eller känner nån så det kanske gör en stor skillnad.

rapchic skrev:ja jag har väl tur att jag är släkt med halva grannbyn och att grannen var bästis m min farfar,så jag är ingen utbölingt och farfar (och gammelfrafar före han) hade väldigt gott anseende hos dom jag träffat (har inte hört nån säga ett enda ont ord om nån av dom) och alla som bott här har varit "lite udda men snälla" så jag kan nog komma undan med att vara lite annorlunda.

jag har ju alldrig bott på landet på ett ställe där jag inte har släkt eller känner nån så det kanske gör en stor skillnad.

Kan inte annat än känna en djup glädje för det du beskriver, så det ligger säkert mycket i det där med att man skall vara noga med valet av sina föräldrar och förfäder.

Håller själv fast vid en gammal byhistoria från norr, kanske en skröna, men den handlar om ett samhälle som led osedvanligt lite ohälsa och det pga att hela byn var lite eljest, ingen beskrevs för sin sysselsättnings skull, utan mer som den bodde där och där och där var något som började på bokstaven O- ... där har jag alltid velat leva, min dröm, som kanske bara bygger på en skröna gjord av byskvaller

O/T men kanske ändå inte O/T

Etnologen Åke Daun har skrivit en som jag minns det, intressant bok om bysamhället i dess olika former ... " En Stuga På Sjätte Våningen" 2005. Den gav mig något slags perspektiv på vårt sk kulturarv med vår sk svenka mentalitet, Främlingsfientlighet, myter om stadens anonymitet o.s.v, minns inte ordagrant då den för mig ändå var akademiskt svår men tankeväckande då jag har en stark längtan till landsbygden men tror mig få en plats i utkanten av den sk gemenskapen kanske i skogen vilket jag iofs ingalunda skulle tacka nej till.

Det fanns en tid med 5-års arrenden för den som ville prova glesbygdsboende hos Domänverket m.fl markägare, ofta i väglöst land så när som gamla skogs/timmervägar, och det låg väldigt nära för mig att förverkliga i en tid som var en annan, nu mest roligt att tänka tillbaka på, mitt facit är att jag inte vet ett skit om hur det skulle gått, med en uppväxt i den bekvämlighet som staden ger känner dock till ett antal utflyttare/nybyggare/alternativare som verkar slagit ner sina bopålar för gott,

I tonåren var det spännande att tänka sig ett liv som Fyrvaktare, då var det fortfarande ett möjligt men svårt yrkesval- Nu en omöjlighet då yrket sedan länge är bortrationaliserat och ersatt med teknik, likaså är ett boende i havsbandet lika omöjligt, om man inte kan kasta upp en förmögenhet och köpa sig en övergiven och kulturmärkt fyr.

Och föralldel, den med goda kontakter kan säkert hitta ett alternativ till stadens utveckling, en utveckling som iaf jag fick nog av, och det sedan en lång tid tillbaka men utbudet av arbetstillfällen fick väl bli min kopp The så länge jag orkade, vilket jag med en blick i facit inte gjorde rädda vad som räddas kan blev min lott, och sedan i slutet av förra århundradet lämnat staden för ett boende i utkanten av en tätort, där jag sett till att snabbt kunna ta mig ut i skog och mark sökandes naturens läkande ro.



Mvh drömsk

atoms skrev:Jag är uppväxt på landsbygden. Jag var tillbaka till föräldrahemmet på julafton och tog mig en promenad till de marker där som barn jag lekt; det såg fan för jävligt ut - nymodigheterna har visserligen varit på väg länge men nu hade de gått till överdrift. De jävlarna hade skalat bort all buskvegetation från större delen av det låga avlånga skäret som utgör den yttersta delen av fastlandet; innanför är ett lite sankt område. Det är menat att vara ett fågelskyddsområde för ornitologer men nu liknar det mer någon slags tuktat vildmarksträdgård; vidrigt, viidrigt, viiidrigt...

Skogarna jag strövade omkring i under uppväxten är nu bebyggda med en motorväg. De har lyckats fantastiskt bra att pricka in många av mina gamla favoritställen.

Jag växte upp på landet som liten - och jag saknar skogen jävligt mycket, måste jag säga. Bor numera i en studentstad, och trots att jag älskar utbudet så är en lite skum atmosfär över det hela. Skulle gärna ha ett sommarhus uppe i ex Norrland.

Det finns skog i Stockholm också det är ju liksom inte New York eller calcutta om en säger.

Bor i storstaden och det funkar fint. Gillar att det som en storstad har att erbjuda.
Men har en mysig stuga i en liten ö utan el eller bro. Där får man vara i fred !
Brukar isolera mig dit några gånger per år. Har etablerat ett bra gemenskap
med ö-ekorrar Eh heh

Flawed skrev:Det finns skog i Stockholm också det är ju liksom inte New York eller calcutta om en säger.

Jo, men den är ju så gles...

Jag bor i det exotiska och vilda Bromma.
Man åker en liten bit med buss så finns det skog med råddjur,bär och svamp i samma mängder som i Långtbortetorp(även fästingar, de finns även på djurgården tyvärr)