Alyana skrev:Det var tydligen väldigt grymt.
Det dödades alla möjliga människor.
Varför gör man så?
Så otroligt otäckt att det även idag mördas och lemlästas människor på bestialiska vis.

Marjatta skrev: protestanter

Alyana skrev:Ja hemskt.
Också fruktansvärt att liknande händer i vår värld fortfarande.
Är det Kristus tror du som är orsaken till dödandet?
Jag kan inte se det när jag läser Bibeln.

manne skrev:

Alyana skrev:Ja hemskt.
Också fruktansvärt att liknande händer i vår värld fortfarande.
Är det Kristus tror du som är orsaken till dödandet?
Jag kan inte se det när jag läser Bibeln.

MEn detta var ju under 1500 talet det den katolska kyrkan är inte lika dan i dag som under då tiden.

Alyana skrev:Ja hemskt.
Också fruktansvärt att liknande händer i vår värld fortfarande.
Är det Kristus tror du som är orsaken till dödandet?
Jag kan inte se det när jag läser Bibeln.

manne skrev:

Marjatta skrev:Historiker har omvärderat inkvisitionen de senaste 50 åren. På engelska Wikipedia finns en särskild artikel om denna omvärdering. Förenklat kan man säga att myten om den oerhört grymma inkvisitionen är ett resultat av protestantisk propaganda, som under upplysningen fick vingar och broderades ut än mer av de som önskade svartmåla katolska kyrkan. Litegrann som myten om den mörka medeltiden, alltså.
https://en.wikipedia.org/wiki/Historical_revision_of_the_Inquisition

Generally, inquisitorial courts functioned much like the secular courts of the time, though their sentences and penances were less cruel.

The modern day notion of a unified and horrible "Inquisition" is an assemblage of the "body of legends and myths which, between the sixteenth and the twentieth centuries, established the perceived character of inquisitorial tribunals and influenced all ensuing efforts to recover their historical reality".[40] "The [assembled] myth was originally devised to serve variously the political purposes of a number of early modern political regimes, as well as Protestant Reformers, proponents of religious and civil toleration, philosophical enemies of the civil power of organized religions, and progressive modernists..."[41] It was the relatively limited persecution of Protestants, mostly by the inquisitions in Spain and Italy, that provoked the first image of "The Inquisition" as the most violent and suppressive vehicle of the Church against Protestantism. Later, philosophical critics of religious persecution and the Catholic Church only furthered this image during the Enlightenment.[40]

Huruvida fackhistorikerna idag alla håller med om detta eller om det finns blandade åsikter vet jag inte. Nyströmningen har i alla fall uppenbarligen påverkat lundahistorikern Bengt Ankarloo, som skrivit Nationalencyklopedins artikel om inkvisitionen.

Föreställningen att stora massor gick i döden som inkvisitionens offer går inte att upprätthålla. Under sina tjugofem år som inkvisitor i Toulouse överlämnade exempelvis Bernard Gui fyrtio kättare att brännas, mindre än två om året.

Den spanska verkade direkt under kungamakten, medan den italienska var ett påvligt organ för att bekämpa protestantismen. Också när det gäller dessa har den vedertagna uppfattningen om verksamhetens grymhet och omfattning varit starkt överdriven. Under motreformationens höjdpunkt 1560–1610, då den spanska kronan med alla medel gick till angrepp mot muslimer, judar, protestanter och andra avvikare, avrättades 637 personer, dvs. tolv om året. De utgör bara ett par procent av de 28 000 rannsakade. Under 1600-talet sjönk antalet dödsdömda till 142, en procent av de rannsakade.

har jag svårt att tro tror ite på dig.!

de finns de ju också som påstår att nazismen och judeutrotningen inte heller har ägt rum.

Katarer (av grekiska καθαρός katharos, "ren") är ett kollektivnamn för de många sekter med dualistisk grundåskådning, vilka på 1000-talet började utbreda sig i Europa. Ordet kättare härrör från namnet på denna trosinriktning.

De katarer som levde i södra Frankrike kom att kallas för albigenser, efter katarernas borg i Albi, en stad i regionen Languedoc. Dessa kallade sig själva les Bonhommes, "de goda männen", religiöst förstått som "de goda kristna", men rörelsen krossades av den katolska kyrkan och dess nystartade inkvisition under 1200-talet.

Spoiler: visa

Dualismen var den gamla persisk-orientaliska, nära besläktad med den gnostiskt inriktade manikeismen, varför katarerna också betecknats som nymanikéer. Grundtanken var den eviga motsatsen mellan en god och en ond gud, av vilka den senare skapat jorden, materien, och där håller människosjälarna fångna i kroppens band. Den gode guden hade sänt Jesus i en skenkropp för att lära människorna vägen till frälsningen. Denna väg innebar materiens övervinnande, försakelse av alla jordiska ägodelar och njutningar.
---
Ofta låg den dualistiska grundåskådningen undanskymd, men överallt kännetecknades rörelsen av stark fiendskap mot det katolska prästerskapet och hierarkin och även mot kyrkans helgon-, relik- och sakramentväsen. I sin gudstjänst lade de huvudvikten på predikan och bön. De skall även ha värderat fastor högt.

Den fullkomliga försakelsen av all jordisk egendom, äktenskap och köttätande ålåg inte hela församlingen, utan endast några få, de fullkomliga (perfecti). Bland perfecti upptogs man genom det för katarerna mest egendomliga bruket av deras enda sakrament, consolamentum, andedopet – dop, konfirmation, prästvigning och (om det mottogs på dödsbädden) sista smörjelsen i en enda ritual genom handpåläggning av de närvarande perfecti. Både män och kvinnor kunde ta emot andedopet.[2]. Efter consolamentum tog de avstånd från alla materiella ägodelar och levde ett mycket enkelt och andligt liv och avstod från att äta kött. Som prästvigda kunde de resa omkring två och två och ge andlig tröst till lokalbefolkningen, alltid på det lokala språket och inte som den katolska kyrkan på latin, eller förmedla andedop.
---

Deras hastiga segertåg genom Europa berodde på, att Romersk-katolska kyrkan under sin kamp för ekonomisk och politisk makt alltmer förlorade förmågan att tillfredsställa folkets religiösa behov. Den världsförsakelse som katarerna visade fick på så sätt en dragningskraft. Tillströmningen till åskådningen blev störst mot slutet av 1100-talet.
---
Mot slutet av 1100-talet var katarernas utbredning så stor att kampen mot dem under flera årtionden blev katolska kyrkans viktigaste fråga. I denna kamp föddes inkvisitionen, och den kulminerade i Albigenskorstågen i början av 1200-talet. Möjligheten till katarernas övervinnande till den katolska tron låg dock inte enbart i våldet, utan även i den helige Franciskus och hans lärjungars verksamhet, genom vilken folkmassorna, åtminstone delvis, åter fick det religiösa behovet fyllt, vilket förut drivit dem in i andra trosinriktningar. Genom hela 1200-talet var katarapostlar i verksamhet, trots alla hetsjakter. Först efter en 120-årig kamp lyckades kyrkan i början av 1300-talet kväsa all aktiv katarisk verksamhet i Västerlandet. Den siste store kataraposteln var Peter Autier, vilken efter 13 års kringvandrande föll i inkvisitionens händer år 1311 och brändes på bål.