Fick denna länk ifrån en vän. Hon tyckte länken talade om mig. Jag tippar på att det är fler än jag som känner igen mig.

Gör ni det? Har ni några reflektioner om detta?

http://brandingspirit.wordpress.com/2010/12/13/att-leva-med-en-kanslig-personlighet/

För att lättare förstå följer här tre karaktäristiska egenskaper som kännetecknar en känslig personlighet:

Känslomässigt, känsliga personligheter uppfattas ofta som tillbakadragna, blyga eller introverta men kan lika gärna vara mycket extrovert. Många kända skådespelare går ofta under benämningen HSP, de har lätt för att leva sig in i olika känslor och applicera dem i rolltolkningar

Fysiskt, HSP´s kan ha låg tolerans för starka dofter, starkt ljus eller ljud. De tenderar att ha stor kroppsmedvetenhet och vet instinktivt när de befinner sig i en miljö som inte är bra för dem

Socialt, introverta HSP känner sig ofta missanpassade. De njuter av sitt eget sällskap och är bekväma med att spendera tiden på egen hand. Både extroverta och introverta behöver återhämtning efter att ha umgåtts socialt.

Möjligt men ändå inte. Jag kan ignorera min omgivning till nästan 100 %.

Orkar i nuläget inte med några reflektioner, men annars räcker jag upp handen för stor igenkänning!

Jag känner definitivt igen mig. Påminner om vad jag läst om "Indigo, Crystal, and Rainbow Children" också. Har tidigare hört/läst att känsliga människor även tenderar att drabbas av panikångest.

Jag känner igen mig mycket. Sen är det vissa saker jag själv inte riktigt känner igen, men andra tycker stämmer. Känslig är jag. Yngsta dottern är likadan.

Jag har den här boken,
av förekommer anledning.

Känner igen mig. Är nog rätt så känslig fast jag helst inte vill erkänna det. Panikångest får jag rätt så lätt också.

Här finns ett test: http://www.hsperson.com/pages/test.htm

En del stämmer väl men HSP är inget jag känner att jag identifierar mig med. T.ex det med att lätt bli berörd av musik och konst stämmer nog.

Med sinnesintryck är det snarare så att jag gillar att uppleva intensiva saker. Gillar stark kryddad mat, intensiva färger, hög volym på musik (om den är bra och jag inte ska göra nåt annat än att lyssna), åka karuseller och vattenrutschbanor och vågmaskiner på äventyrsbadet och liknande.

Koffein har jag aldrig riktigt känt nåt av och har aldrig upplevt att jag blir pigg av en kopp kaffe.

Moggy skrev:Med sinnesintryck är det snarare så att jag gillar att uppleva intensiva saker. Gillar stark kryddad mat, intensiva färger, hög volym på musik (om den är bra och jag inte ska göra nåt annat än att lyssna), åka karuseller och vattenrutschbanor och vågmaskiner på äventyrsbadet och liknande.

Koffein har jag aldrig riktigt känt nåt av och har aldrig upplevt att jag blir pigg av en kopp kaffe.

Samma här (fast kryddan helst ska vara vitlök, chili ger mig inget annat än bara brännskador).

jag behöver vila mycket för om jag hamnar i ett rum med för mycket folk går jag därifrån för jag orkar inte med för mycket folk jag har provat sommarläger men det är inget för mej galna högljudda människor så man får
utbrott och vill bara gråta och åka hem. ändå tycker jag att man kan skriva via nätet till folk helst med samma diagnos som en själv annars får det vara jag kan inte med människor om sitt liv och så för träffa folk det är inte mina bananer för jag är rädd vad dom ska säga om mej eller bara vara allmänt stökiga högljudda gnälliga tråkiga och hemska. jag har också bott på internat när jag gick på häggviks gymnasium ännu värre det gnälliga skrikiga ungdomar. och nu bor jag bo ett gruppboende jag inte trivs hemsk personal som inte tror mej och jobbig miljö. och jag har hela tiden trott att antigen är det här ett forum för asperger eller ett psykologforum skriva till en psykolog på nätet hur man mår etcetera

Stämmer bra på mig, men jag trodde mer att det skulle handla om att vara "överkänslig". Fast jag tycker det låter fjantigt, ungefär som att man säger: "Så där känslig får man inte vara!"
Jag föredrar att säga att jag är hudlös eller kantstött.

Fick också detta länkat till mig av en vän som tyckte det verkade stämma in på mig. Missat att den varit uppe på diskussion här tidigare, hade tankar på att länka.
Jag tycker det verkar vara en klockren beskrivning av perceptionen hos många med AS (har gjort det lilla testet och allt stämde). Bloggaren blir mycket irriterad när andra påpekat detta samband. I mitt tycke är HSP detsamma som asperger light. Som väl också det är ett lite flytande begrepp men som ändå används inom neuropsykiatrin.

Red and green skrev:Jag har den här boken,
av förekommer anledning.

Samma här!

Jag känner definitivt igen mig.

Fick också korn på den sidan och försökte påvisa de många likheter eller beröringspunkter som finns med vad många med AS upplever.
Tyvärr fick jag inget gehör - som vanligt var det en massa besserwissrar som talade om att de minsann vet vad AS är.
Jag hade "era" (forummedlemmars) berättelser i åtanke, men trots att jag förklarade att jag har kontakt med många med AS med snarlika upplevelser så fick jag inget gensvar.

Och i vanlig ordning talade man OM personer med AS, inte MED dem.
Snacka om att bli pissed off...

Till skillnad från Aspergers syndrom är HSP eller vad det nu kallas inte en medicinskt etablerad term. Med andra ord har de ganska lite på fötterna.

Känner igen mycket av det där, men har aldrig fått något större gehör för det i vården. Vården dock, är ett kapitel i sig i Örebro.

Windfarne skrev:Fick också korn på den sidan och försökte påvisa de många likheter eller beröringspunkter som finns med vad många med AS upplever.
Tyvärr fick jag inget gehör - som vanligt var det en massa besserwissrar som talade om att de minsann vet vad AS är.
Jag hade "era" (forummedlemmars) berättelser i åtanke, men trots att jag förklarade att jag har kontakt med många med AS med snarlika upplevelser så fick jag inget gensvar.

Och i vanlig ordning talade man OM personer med AS, inte MED dem.
Snacka om att bli pissed off...

Till skillnad från Aspergers syndrom är HSP eller vad det nu kallas inte en medicinskt etablerad term. Med andra ord har de ganska lite på fötterna.

Ha ha, nej det var en rätt tröttsam inställning där, ja jag såg att du lämnat en kommentar vilket jag tyckte var mycket bra, jag har själv gjort det nu under bloggarens "del 2 Kroppen..." . Har även mailat till dr Elaine Aron, för jag upplever också att de har mycket lite på fötterna.

De utgår från en schablonbild av AS sen är de inte alls intresserade för de kan för allt i världen inte tänka sig att bli sammanblandade med något som ens kan påminna det minsta om en DIAGNOS, bloggaren verkar livrädd för detta, vilket retar mig. Jag har tipsat dem om Attwoods bok för jag tror att många där skulle kunna förstå sig själva lite mer om de läser om AS.

Sen finns det ju varianter inom AS men helt klart är att många inom AS verkar ha en perception som helt överensstämmer med den som kallas HSP, mig själv inkluderad, men som sagt det gäller inte alla.

Ja, jag känner igen mig massor. Jag sysslar gärna med "äventyrligheter" som utförsåkning, forsränning, "tuffa" attraktioner på nöjesfält. Men sedan jag gjorde ett tandemhopp med fallskärm, från 3100 meters höjd, för ett antal år sedan, kommer inget riktigt i närheten, upplevelsemässigt. "Ribban ligger högt", sedan dess. Bokstavligt...

Ugglan skrev:Fick också detta länkat till mig av en vän som tyckte det verkade stämma in på mig. Missat att den varit uppe på diskussion här tidigare, hade tankar på att länka.
Jag tycker det verkar vara en klockren beskrivning av perceptionen hos många med AS (har gjort det lilla testet och allt stämde). Bloggaren blir mycket irriterad när andra påpekat detta samband. I mitt tycke är HSP detsamma som asperger light. Som väl också det är ett lite flytande begrepp men som ändå används inom neuropsykiatrin.

Men HSP är inte samma sak som AS. Man kan ha AS utan att vara HSP och vice versa. Däremot verkar det vanligare bland personer med NPF att vara antingen under- eller överkänsliga för olika saker.

Det finns en separat diagnos för detta men inte i Sverige och ännu inte i DSM (är på gång tror jag). Den kallas SID (Sensory Integration Disorder) eller SPD (Sensory Processing Disorder). De SID/HSP-grupper jag haft kontakt med har haft hyfsad men inte jättestor koll på AST/ADHD; några har dubbeldiagnos, andra har misstänkt att de har något mer än bara sensoriska problem. Men de blir istället sura om man föreslår att de kanske främst bara är HSP och inte sjuka (för det är ingen sjukdom att vara känslig även om det kan vara ett handikapp i en överstimulerande miljö). Då känner de sig jättehotade ungefär som om man hade sagt att deras problem inte finns.

Har varit i grupper för introverta också, där är det stor överlappning med HSP och AS, men de är helt fast i att de är introverta bara. Blir rätt komiskt hur mycket olika människor som har jättemånga drag gemensamt identifierar sig med helt olika diagnoser eller temperament och inte vill bli sammankopplade med något annat.

Eftersom AS är ett syndrom (= samling av symtom eller egenskaper) och inte en tydligt avgränsad problematik så ryms mycket mer i det än de flesta andra diagnoser och kan inkludera eller överlappa allt möjligt, från språkstörningar, ätstörningar och sömnstörningar till dyspraxi, OCD och sensoriska avvikelser (utöver de sociala begränsningarna, sanningsfixeringen, detaljnörderiet och specialintressena).

Själv är jag nog egentligen mer HSP än AS, och det är de sensoriska överkänsligheterna som begränsar mig mest numera. När jag var yngre var det främst det sociala som var problemet men lite lär man sig ju med åren.

Tack Iridia för ditt klokt skrivna inlägg!

/geocache, som har psykologdiagnostiserat Aspergers syndrom med inslag av DAMP, och självdiagostiserat panikångestsyndrom, selektiv mutism. Dessutom "bakvänd" överkänslighet mot ljud och mot fysisk beröring (samma som SID/SPD?).

Ja, att ha starka behov av viss sensorisk stimuli ingår i SID/SPD. Sensation seeking kallas det på engelska och där betyder "sensation" inte det vi tror på svenska utan "sensoriska intryck". Detta kan även ingå i ADHD och vissa personlighetsstörningar men då oftast av andra orsaker. Enligt teorin bakom SID/SPD så behöver man vissa intryck för sin "sensoriska integration", som t ex när autistiska barn snurrar runt runt.

Vad jag kan störa mig på lite är att HSP-begreppet inte skiljer mellan olika sorters känslighet, t ex mellan sensorisk och emotionell. Ej heller mellan naturlig känslighet och patologisk.

Att vara född sensibel kan vara en gåva. Men om man kan också av att stress, mobbing, övergrepp, sjuka hus, kemikalier, fel diet mm bli patologiskt överkänslig antingen fysiskt, emotionellt eller både och.

Känner igen!