Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: atoms, Alien, marxisten

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Deadly_Nightshade » 2015-04-23 19:39:05

Bakgrund:
Började jobba på en ny studio för ca ett år sedan och från dag ett fattade jag tycke för en av mina kollegor. Jag har väldigt svårt för att bli förälskad men med tidens gång så har jag börjat känna större och större tycke för henne.

Jobbet är verkligen underbart med henne: vi skrattar, har roligt och löser problem ihop - och vi får mycket beröm för att vi jobbar så bra ihop. Jag är faktiskt ganska kräsen när det gäller kvinnor då jag värderar intelligens och kommunikation så högt, men här tror jag nog att jag har en kvinna som jag kan tänka mig ett förhållande med. Hon är intelligent, kommunikativ, positiv, allmänt skön att ha och göra med men hon är dessutom snygg! Har spanat in hennes bilder på facebook och hon ser ärligt talat ut som en fotomodell.

Det positiva:
Jag är väldigt högfungerande - även jämfört med andra aspergare. Jag har fast anställning, egen bostad, ordnad ekonomi och har inga ångestrelaterade problem - och dessutom har jag inga som helst problem med saker som kallprat och ytliga relationer. Jag har visserligen inte många kompisar men jag har en nära vän iaf och några som jag umgås stundtals med. Det går absolut att träna bort aspie-drag och det märks nu 10 år senare från att man började fatta att det är något fel på en på riktigt.

På jobbet så upplever jag henne som närgången och flörtig - utan att någonsin vara fysisk. På jobbet har vi väldigt också bra kommunikation, stundtals väldigt lång ögonkontakt och vi hänger/pratar ihop på alla de fester och afterworks som arrangerats av företaget. Dessutom pratar vi om djupa saker samt visar intresse för varandras liv, musiksmak, mm. Jag har kört hårt på det här med ärlighet - vilket vi aspergare är så sjukt jävla bra på - vilket går hem hos henne. Nu under senaste dagarna har jag fått reda på att hon är väldigt missnöjd med sitt nuvarande förhållande, vilket glädjer mig så klart (nej jag är inte elak, men han hon är ihop med verkar vara en riktig loser). Bland annat så ses dom inte tillräckligt ofta, hon känner sig mer mogen än honom, hon vill ha ett svanförhållande (långvarigt) och han vet inte vad han vill - och fast dom varit ihop ett år så känner hon inte att deras förhållande utvecklas. Utöver detta så säger hon att hon är väldigt kluven över sina känslor och över vad hon ska göra.

Det negativa:
Problemen är flera. Hon har pojkvän redan som sagt - men är dock väldigt missnöjd med det förhållandet. Hon är dessutom 6 år yngre än mig, men är mogen för sin ålder - och sen kan det ju vara ett problem att vi jobbar ihop men jag tror ej det då företaget vi jobbar på inte lägger sig i saker så länge jobbet blir gjort och jobbet blir bra. Men det största problemet är att jag har 0% erfarenhet av relationer. Inte alls konstigt tänker ni då relationer och det sociala är problem nummer ett för oss med aspergers. Sen har vi ju det här med bristen på att läsa och ge signaler (kroppspråk), vilket är grunden till min oro och osäkerhet: mina uppfattningar om situationen kanske är överskattade. Slutligen så kommunicerar vi knappt alls utanför jobbet.


Funderingar:

Hon verkar som sagt väldigt missnöjd med sitt förhållande. Hon såg fundersam och bekymrad ut när hon berättade de sakerna, men samtidigt kan jag inte förstå varför hon inte gör slut. Vågar jag gissa på att hon börjat fatta tycke för mig och börjat inse alla saker som fattas i hennes förhållande? Borde jag börja prata med henne på fritiden (Facebook, Skype)? Anses det olämpligt att berätta hur jag känner, med tanke på konsekvenserna som kan uppstå? Vi jobbar trots allt sida vid sida dagligen.

Och slutligen vill jag också fråga hur man ser skillnad på flörtande och vanligt trevligt beteende? Jag har aldrig i mitt liv blivit uppmärksammad av en tjej trots att jag är 30 och ser bra ut, så jag kanske helt enkelt är blind för dessa signaler? Den möjligheten finns ju också.
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Puzzle » 2015-04-23 20:17:55

Anledningen att man inte gör slut med någon trots att man är missnöjd med förhållandet kan vara många, man kan vara lite för "bekväm" i förhållandet och vill inte förändra det, man har fortfarande känslor för partnern och något önsketänk att allt ska bli bättre, och är det så att hon har börjat få känslor för dig så kan hon ju vara lite kluven och osäker på vad hon vill och ska göra och om hon "vågar chansa på dig" och att du har känslor för henne. Bland annat.

Åldern tycker inte jag är något problem, jag har dejtat folk som är 10 år äldre men att man har väldigt lite erfarenheter kring förhållanden kan ju bli krångligt men det går att lösa och har du dessutom relativt lite AS så borde det inte vara några större problem. Vet hon om att du har asperger?

Jag skulle nog tipsa om att börja prata med henne på fritiden som facebook eller skype som du nämner eller kanske hitta på och göra saker tillsammans som vänner till att börja med för att känna hur det känns att vara med henne "hela dagarna" (kan ju kanske bli jobbigare än man tror) och inte gå rakt på och säga vad du känner för henne. Tycker att NT ofta kan ha problem när man går för fort fram men det beror ju på hur hon är i för sig.

Och pressa henne inte, har hon redan ett förhållande även om hon är missnöjd i det så kan det vara en rätt jobbig situation att bli kär i någon annan (been there, done that..).

Men personligen så tycker jag efter vad du har skrivit här att hon verkar intresserad. Djupa samtal, långa ögonkontakter, umgås på fester (är det du eller hon som oftast går fram till den andra?), jobbar bra tillsammans, låter bra tycker jag.
Puzzle
 
Inlägg: 4106
Anslöt: 2014-05-28
Ort: Shivering Isles

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Pikachu » 2015-04-23 20:29:46

Nu är jag kanske ingen högfungerande aspergare, men av vad du berättar så verkar det "lovande". Att du är 30 år och inte känt (troligtvis har tjejer varit intresserade) att någon tjej varit intresserad av dig kan tyda på att de signaler du uppfattar är riktiga (förmodligen starka signaler). En direkt fundering som slår mig är om hon vet att du har AS, för om hon vet det så kan det ju vara så att hon medvetet överflörtar med dig. Och då är fallet kanske klart. Visst det finns risker med att "öppna sitt hjärta" och blotta sig helt för någon, men hon verkar verkligen på det du beskriver vara den rätta. Vad är egentligen värst: Att chansa på kärlek med risk för att bli avvisad, eller att kanske aldrig få uppleva den (med kanske den rätta)?
Pikachu
Bannad
 
Inlägg: 2833
Anslöt: 2009-06-14

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Deadly_Nightshade » 2015-04-23 23:15:23

Puzzle:
Ja precis så kan det absolut vara. Hon verkar vara en person som behöver mycket stabilitet i livet, och hennes relation är en viktig del av den stabiliteten. Samtidigt är hon väldigt självständig, har många aktiviteter och mer socialt liv än vad jag har men hon känner sig ändå ensam har hon sagt. Hon är stundtals ganska blyg och definitivt en introvert personlighet - vilket jag gillar.

Gällande åldern så har jag för länge sedan observerat att åldersdifferansen blir mindre betydelsefull för varje år som går.

Du har rätt i att jag inte borde pressa henne, utan mer försöka bete mig som en vän först och främst. Det är trots allt väldigt viktigt i ett förhållande.

Gällande det sista så uppskattar jag det som att vi bägge söker den andra ungefär lika mycket. Jo hon grejar ofta med håret också när hon pratar eller vänder sig mot mig. Men det går ju en hel debatt om hurvida det där ur undermedvetet eller om det är ett beteende till resultat av nervositet.


Pikachu:
Nej hon vet inte - eller tja, tror jag inte iaf. Folk blir i regel förvånade när jag berättar och ännu har jag inte sagt något; ser ingen poäng i det - inte än iaf.
Det är klart man ska chansa, men jag vill inte vara någon s.k. "homewrecker" heller.
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav cocos » 2015-04-23 23:25:42

Hon har kille, du ska ge fan i henne.
cocos
Inaktiv
 
Inlägg: 251
Anslöt: 2014-01-20

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav plåtmonster » 2015-04-23 23:32:16

Föreslår att du försöker ordna gemensamma aktiviteter utan relationsmässiga inslag. Visa studion, ta en båttur eller något annat. Då kan du också observera kroppsspråket. Låt dessutom henne sköta relationen med sin man. Fundera också på vad hur du vill ha det med barn och gemensam bostad.
plåtmonster
 
Inlägg: 15482
Anslöt: 2010-03-23
Ort: Nära havet

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Deadly_Nightshade » 2015-04-24 21:12:19

plåtmonster skrev:Föreslår att du försöker ordna gemensamma aktiviteter utan relationsmässiga inslag. Visa studion, ta en båttur eller något annat. Då kan du också observera kroppsspråket. Låt dessutom henne sköta relationen med sin man. Fundera också på vad hur du vill ha det med barn och gemensam bostad.

Ja det känns som en bra väg att gå. Mer prat och sociala aktiviteter vid sidan om jobbet är ett bra sätt att visa att jag uppskattar hennes sällskap.

Jag tänker inte lägga mig i deras relation - är ingen homewrecker - men om hon gnäller på sin pojkvän till mig så säger jag vad jag tycker. Han hade exempelvis missat att köpa julklapp till henne fast de varit ihop i över 9 månader och då poängterade jag att jag tycker det är dåligt beteende.
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav plåtmonster » 2015-04-24 21:57:24

Han kanske helt enkelt var tankspridd? Det är nog viktigare hur han beter sig övrig tid.
plåtmonster
 
Inlägg: 15482
Anslöt: 2010-03-23
Ort: Nära havet

Re: Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav tahlia » 2015-04-26 1:42:25

Innan du tar risken att göra slag i saken finns det något du bör vara medveten om. Tjejen verkar vara tämligen NT. Min erfarenhet av NT-tjejer (och kvinnor) är att det alltid ska klagas på partnern. Du anar inte hur mycket missnöje det finns att ta del av. Det mest underliga är väl att det ofta inte alls innebär att de är speciellt missnöjda egentligen utan är helt inställda på att stanna i relationen. Oftast sker detta gnäll kvinnor emellan, de gånger det gnälls till en man är det någon de ser mer som en vän än något annat.
MEN, jättestort MEN, jag talar bara utifrån mina egna erfarenheter och inte utifrån någon sorts vedertagen sanning.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Deadly_Nightshade » 2015-04-27 8:24:36

tahlia:
Ja, kanske det. Själv tyckte jag det var konstigt att hon nämner sådana saker till mig.
Men var lugn: jag har inget hopp utan är inställd på att hon är ointresserad då all historisk data pekar på det - hon är väl bara trevlig helt enkelt... :-|
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Puzzle » 2015-04-27 10:34:31

Deadly_Nightshade skrev:Ja, kanske det. Själv tyckte jag det var konstigt att hon nämner sådana saker till mig.
Men var lugn: jag har inget hopp utan är inställd på att hon är ointresserad då all historisk data pekar på det - hon är väl bara trevlig helt enkelt... :-|

Synd att det låter som du har tappat hoppet.

Men som sagt, börja med att prata med henne och vänskapligt umgänge och se vart det leder.

"Historisk data" har jag märkt själv kan vara väldigt lömskt för särskilt med asperger är det lätt att man missar signaler så folk kan ha varit intresserade utan att man märkt det.
Puzzle
 
Inlägg: 4106
Anslöt: 2014-05-28
Ort: Shivering Isles

Re: Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav tahlia » 2015-04-27 10:43:59

Puzzle skrev:"Historisk data" har jag märkt själv kan vara väldigt lömskt för särskilt med asperger är det lätt att man missar signaler så folk kan ha varit intresserade utan att man märkt det.


Starkt medhåll. Har ett gäng sådana historier i bagaget.
Det är ju alltid ett risktagande att närma sig någon. Ibland blir man bränd men de där gångerna man inte blir det gör risken värd att ta, tycker åtminstone jag. :)
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Deadly_Nightshade » 2015-04-28 18:59:50

Puzzle skrev:
Deadly_Nightshade skrev:Ja, kanske det. Själv tyckte jag det var konstigt att hon nämner sådana saker till mig.
Men var lugn: jag har inget hopp utan är inställd på att hon är ointresserad då all historisk data pekar på det - hon är väl bara trevlig helt enkelt... :-|

Synd att det låter som du har tappat hoppet.

Men som sagt, börja med att prata med henne och vänskapligt umgänge och se vart det leder.

"Historisk data" har jag märkt själv kan vara väldigt lömskt för särskilt med asperger är det lätt att man missar signaler så folk kan ha varit intresserade utan att man märkt det.

Hoppet försvinner till och från, och ärligt talat så är det bättre utan det: hopp är bara en annan form av lidande som jag klarar mig utan. Har mått förvånandsvärt bra sista året och nu märker jag att jag blir mer och mer nedstämd när det här jävla hoppet arbetar sig tillbaka: det är bara dumt att hålla på och vilseleda sig själv.

Jag har inlett konversationer på facebook vid ett flertal tillfällen nu iaf, och vi har även spanat in butiker efter arbetstid. Men som sagt så tror jag ingenting utan jag fortsätter att behandla henne som jag alltid gjort.

Varför är det lömskt att gå efter sina erfarenheter? Det är ingen som har visat något som helst intresse för mig, någonsin, och då är jag ändå 30. Klart jag blir förvånad, misstänksam och vänder mig till andra människor för att få svar på en situation som jag inte begriper mig på. :/

tahlia skrev:Starkt medhåll. Har ett gäng sådana historier i bagaget.
Det är ju alltid ett risktagande att närma sig någon. Ibland blir man bränd men de där gångerna man inte blir det gör risken värd att ta, tycker åtminstone jag. :)

Extra svårt dessutom när man jobbar ihop och ett dumt misstag får katastrofala konsekvenser :(
Deadly_Nightshade
 
Inlägg: 881
Anslöt: 2009-07-03
Ort: Stockholm

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Puzzle » 2015-04-28 19:28:40

Deadly_Nightshade skrev:Hoppet försvinner till och från, och ärligt talat så är det bättre utan det: hopp är bara en annan form av lidande som jag klarar mig utan. Har mått förvånandsvärt bra sista året och nu märker jag att jag blir mer och mer nedstämd när det här jävla hoppet arbetar sig tillbaka: det är bara dumt att hålla på och vilseleda sig själv.

Jag har inlett konversationer på facebook vid ett flertal tillfällen nu iaf, och vi har även spanat in butiker efter arbetstid. Men som sagt så tror jag ingenting utan jag fortsätter att behandla henne som jag alltid gjort.

Varför är det lömskt att gå efter sina erfarenheter? Det är ingen som har visat något som helst intresse för mig, någonsin, och då är jag ändå 30. Klart jag blir förvånad, misstänksam och vänder mig till andra människor för att få svar på en situation som jag inte begriper mig på. :/


Vad jag menar är; är du helt säker på att ingen har visat intresse eller kan det vara så att du har missat signalerna? För mig händer det rätt ofta att jag missar sånt nämligen eller att man kommer på det långt i efterhand att den personen var kanske intresserad ändå.

Du låter ju dessutom nedstämd om inte till och med deprimerad så då är det ju tyvärr ofta så att man ser sig själv som ännu sämre och mindre uppskattad än vad man verkligen är.


Deadly_Nightshade skrev:Extra svårt dessutom när man jobbar ihop och ett dumt misstag får katastrofala konsekvenser :(

Skulle det verkligen vara en sån katastrof då? Vad är det värsta som kan hända? Skulle det inte möjligtvis vara "bättre" att få veta var hon står än att måsta gå runt och fundera på det?
Puzzle
 
Inlägg: 4106
Anslöt: 2014-05-28
Ort: Shivering Isles

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Kostymhippie » 2015-05-02 19:11:18

Skulle nog köra mer raka rör om jag var du.
Till att börja med, berätta om din AS och ta upp att du har svårt att tyda signaler från folk.
Sen är det läge att berätta om att du börjat fatta tycke för henne, poängtera tydligt att dina känslor är mer än vänskap. Be sen om ett ärligt svar om vad hon känner.
Det värsta som kan hända är att hon inte är intresserad.
Och så länge ingen av er gör ngt dumt finns det inget skäl att frukta konsekvenser för vare sig jobbet eller fortsatt vänskap.
Vi verkar funka på liknande sätt du och jag och blir jag avvisad på ett schysst sätt tar jag det med jämnmod och sen försvinner mitt intresse ganska snabbt eftersom den andra tydligt deklarerat ointresse.
Lycka till!
Kostymhippie
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 2573
Anslöt: 2011-10-12

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Flinta » 2015-05-02 19:22:52

Kostymhippie skrev:Det värsta som kan hända är att hon inte är intresserad.
Och så länge ingen av er gör ngt dumt finns det inget skäl att frukta konsekvenser för vare sig jobbet eller fortsatt vänskap.


Om du får ett nej, tänka på att d kan bli jobbigt för henne att jobba kvar, stanna kvar som arbetskollega, om hon inte kan hantera situationen. Risken finns att hon känner att hon behöver säga upp sig.
Flinta
 
Inlägg: 4567
Anslöt: 2007-07-21

Jag har börjat fatta tycke för min kollega

Inläggav Kostymhippie » 2015-05-02 21:21:17

Flinta skrev:
Kostymhippie skrev:Det värsta som kan hända är att hon inte är intresserad.
Och så länge ingen av er gör ngt dumt finns det inget skäl att frukta konsekvenser för vare sig jobbet eller fortsatt vänskap.


Om du får ett nej, tänka på att d kan bli jobbigt för henne att jobba kvar, stanna kvar som arbetskollega, om hon inte kan hantera situationen. Risken finns att hon känner att hon behöver säga upp sig.


Hennes problem i så fall, såvida inte TS fortsätter stöta eller blir sur och tvär emot henne.
Kostymhippie
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 2573
Anslöt: 2011-10-12

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in