Titti skrev:Om du anser att läget är oförändrat och att du faktiskt har AS tycker jag att du på alla sätt skall försöka förhindra en ny utredning, om du tror att den skall göras för att slå undan benen på dig.

Det här stycket förstår jag inte överhuvudtaget..

Någon som kan upplysa mig?

Thunderchild skrev:
Suck.. Ja.. Bedömer dom att jag inte har AS längre så anser dom att jag är frisk, och då har jag heller ingen diagnos längre..

Klarare??

Naturligtvis är det inte AF som sätter eller tar bort diagnoser. Den bedömningen görs av läkare och FK och verkar dessvärre vara helt godtycklig i många fall..

Om de mot förmodan skulle bedöma att du inte har AS längre så finns bara ett av två alternativ:

1. Du hade aldrig AS från början.

2. Du hamnar i guiness rekordbok och blir försökskanin för forskare för du är den första att mirakulöst ha botat dig själv från AS.

Med det framför sig så har jag svårt att tro att de skulle bedöma dig som "frisk" helt plötsligt.
Men jag förstår din oro allt för väl.

Thunderchild skrev:

Titti skrev:Om du anser att läget är oförändrat och att du faktiskt har AS tycker jag att du på alla sätt skall försöka förhindra en ny utredning, om du tror att den skall göras för att slå undan benen på dig.

Det här stycket förstår jag inte överhuvudtaget..

Någon som kan upplysa mig?

Jag tror att det hon menar är att undvika en utredning om parterna i utredningen bara är ute efter att "avdiagnostisera" dig. Är de däremot helt opartiska ser jag inget problem med det.

"Mitt" utredningsteam sa att jag själv kan få begära att få gjort en ny utredning om ngt. år om jag vill. Inget annat. Tydligen skiljer det mkt. beroende p åvar man bor o. vilken person man får tag i. Tänk att en enda person kan stjälpa en med lite otur. Hittills har jag haft tur om man nu kan kalla det tur. Snarare rättighet enligt lagen. Det enda jag själv tog reda på var tandvårdsintyg via forumet.

(Jag är inte insatt i systemet och orkar inte sätta mig in i tråden heller, men...)
...har hört såpass mycket som att
1. FK har förtroendeläkare som inte på något sätt är bundna till de bedömningar som ens utredande eller behandlande läkare har gjort, och har ett spelrum för personligt godtycke som många av dem tyvärr också utnyttjar;
2. de har dessutom bara en rådgivande funktion: de som fattar beslut om ifall man "är" frisk, funktionshindrad eller sjuk är de vanliga tjänstemännen på FK (och de är alltså i sin fulla rätt att avfärda förtroendeläkaren också om de vill).
Kanske en sådan bedömning TC menar?

tahlia skrev:

Thunderchild skrev:

Titti skrev:Om du anser att läget är oförändrat och att du faktiskt har AS tycker jag att du på alla sätt skall försöka förhindra en ny utredning, om du tror att den skall göras för att slå undan benen på dig.

Det här stycket förstår jag inte överhuvudtaget..

Någon som kan upplysa mig?

Jag tror att det hon menar är att undvika en utredning om parterna i utredningen bara är ute efter att "avdiagnostisera" dig. Är de däremot helt opartiska ser jag inget problem med det.

Jo, det var precis så jag menade. Om du inte litar på att de gör en opartisk utredning och om du tror att det verkliga skälet är att de vill komma åt dig på osakliga grunder så tycker jag inte du skall medverka frivilligt eller försöka komma ur det.

Att gå igenom en utredning är rätt jobbigt och inget man gör för nöjes skull. Och med tanke på hur många vuxna som inte är utredda och som skulle behöva bli det så tycker jag det är resursslöseri att utreda dig en gång till - om det inte är så att du känner dig tveksam inför diagnosen.

Är det Försäkringskassans förtroendeläkare som vill utreda igen? Varför? De är inte bundna till vanliga läkares bedömningar av arbetsförmågan utan ska göra sina bedömningar utifrån det underlag som finns. Har de tittat på din utredning och hittat tveksamheter i den? Eller har du bara blivit osams med dem?

tahlia skrev:

Thunderchild skrev:
Suck.. Ja.. Bedömer dom att jag inte har AS längre så anser dom att jag är frisk, och då har jag heller ingen diagnos längre..

Klarare??

Naturligtvis är det inte AF som sätter eller tar bort diagnoser. Den bedömningen görs av läkare och FK och verkar dessvärre vara helt godtycklig i många fall..

Om de mot förmodan skulle bedöma att du inte har AS längre så finns bara ett av två alternativ:

1. Du hade aldrig AS från början.

2. Du hamnar i guiness rekordbok och blir försökskanin för forskare för du är den första att mirakulöst ha botat dig själv från AS.

Med det framför sig så har jag svårt att tro att de skulle bedöma dig som "frisk" helt plötsligt.
Men jag förstår din oro allt för väl.

Det verkar som om du har totalt förtroende för auktoriteter som Läkare och psykologer.

AS är ju en sammansatt diagnos som består av en hel massa olika problem. Diagnos får du om du anses lida av dina problem.. Annars får du ingen diagnos..

Allt ligger på en flytande skala. Det finns inget så enkelt som att man alltid har eller inte har AS. Det är alltid en bedömningssak.

Att olika läkare kommer till olika slutsatser är nog mera regel än undantag såvida man inte har något så tydligt som en röntgenbild på ett benbrott..

Faktum kvarstår ju, ingen blir "frisk" från AS. Enda chansen att en opartisk utredningn skulle visa att man INTE har det är att den första utredningen innehöll en jäkla massa brister och man inte hade AS från början.

Jag förstår iofs att det kan bli mycket jobbigt om man är ett stort gränsfall. För min del är det så solklart så det går inte att missa, vilket gör mina erfarenheter annorlunda än dina.

Titti skrev:

tahlia skrev:

Thunderchild skrev:[quote="Titti"]
Om du anser att läget är oförändrat och att du faktiskt har AS tycker jag att du på alla sätt skall försöka förhindra en ny utredning, om du tror att den skall göras för att slå undan benen på dig.

Det här stycket förstår jag inte överhuvudtaget..

Någon som kan upplysa mig?

Jag tror att det hon menar är att undvika en utredning om parterna i utredningen bara är ute efter att "avdiagnostisera" dig. Är de däremot helt opartiska ser jag inget problem med det.

Jo, det var precis så jag menade. Om du inte litar på att de gör en opartisk utredning och om du tror att det verkliga skälet är att de vill komma åt dig på osakliga grunder så tycker jag inte du skall medverka frivilligt eller försöka komma ur det.
[/quote]

Efter ca 2 år så blir man föremål för en ny utredning om man har sjukersättning. Med en hårdare FK och en ny Läkare så kan vad som helst hända.

Så ni menar att när dom beslutar sig för denna utredning så ska jag bara be att få slippa??

Har någon lyckats med det? Är det egentligen en rimlig tanke överhuvudtaget?

"-Nja.. Nu är det så att jag är lite tveksam mot en ny utredning och helst skulle slippa.. -Jaså du känner så.. Men då ska vi naturligtvis inte bråka med dig. varsågod.. Här får du intyg på att du är sjuk i 2 år till.."

Kan man använda det i brottsutredningar oxå?

"Nja.. Ni förstår.. Jag tycker det vore lite jobbigt att vara förmål för denna mordutredning så jag skulle hellre slippa.. -Jamen självklart.. Då åtalar vi bara nån annan istället.."

Zombie skrev:(Jag är inte insatt i systemet och orkar inte sätta mig in i tråden heller, men...)
...har hört såpass mycket som att
1. FK har förtroendeläkare som inte på något sätt är bundna till de bedömningar som ens utredande eller behandlande läkare har gjort, och har ett spelrum för personligt godtycke som många av dem tyvärr också utnyttjar;
2. de har dessutom bara en rådgivande funktion: de som fattar beslut om ifall man "är" frisk, funktionshindrad eller sjuk är de vanliga tjänstemännen på FK (och de är alltså i sin fulla rätt att avfärda förtroendeläkaren också om de vill).
Kanske en sådan bedömning TC menar?

Så har jag oxå uppfattat det och pga. detta höll jag på att bli helt utan sjukpenning då jag blev heltidssjuskriven från jobbet. Jag fick avslag 2ggr. Läkaren fick skriva extra brev o. bifoga med läkintyget o. det ansågs luddigt. Så fick han göra det ännu en gång, så gick det. *puh* Men, en del som borde ah rätt til lsj.penning, får det inte
Systemet är helt sjukt för bedömn.läk. + handläggare/tjänstekvinnan på FK. hade aldrig träffat mig. Tydligen har hon de befogenheter du beskriver Zombie, vilket jag aldrig tidigare kunnat tro.

Dock tror jag Thunderchild menar ngt. annat, men det kan han ju själv svara på.

Thunderchild skrev:Efter ca 2 år så blir man föremål för en ny utredning om man har sjukersättning. Med en hårdare FK och en ny Läkare så kan vad som helst hända.

Så ni menar att när dom beslutar sig för denna utredning så ska jag bara be att få slippa??

Nej det går nog inte. Skulle vart rätt lustigt..
Jag tror det är som du skrev innan frågeställningen, mening med utredning kan ju vara att få reda på vad som inte har gjorts för att det ska bli bättre. Målet (från deras sida) bör ju vara att alla småfolk som är utanför systemet, ska komma in igen.
Alla som är sjukpensionerade med AS som diagnos, har ju ej samma historieproblematik o förmåga till att återgå till ett vanligt arbete, vad som kunde göras för flera år sedan kanske inte går idag, och (troligare) oftare tvärtom.
Som jag ser det så är sjukskrivning(pension) en fälla, för många som är det.

Thunderchild skrev:Efter ca 2 år så blir man föremål för en ny utredning om man har sjukersättning. Med en hårdare FK och en ny Läkare så kan vad som helst hända.

Så ni menar att när dom beslutar sig för denna utredning så ska jag bara be att få slippa??

Har någon lyckats med det? Är det egentligen en rimlig tanke överhuvudtaget?

Efter två år skall sjukersättningen prövas igen om man har tillfällig sådan. Men det finns inget som säger att de absolut skall göra en ny utredning av huruvida du har AS eller ej. Däremot skall de fundera över din arbetsförmåga, om den är ändrad.

Jag tror det är där du skall lägga jobbet på att diskutera med dem. Förutsätt att du har AS, det är medfött och livslångt - nu är frågan hur din eventuella arbetsförmåga ser ut utifrån det.

sommar skrev:

Zombie skrev:(Jag är inte insatt i systemet och orkar inte sätta mig in i tråden heller, men...)
...har hört såpass mycket som att
1. FK har förtroendeläkare som inte på något sätt är bundna till de bedömningar som ens utredande eller behandlande läkare har gjort, och har ett spelrum för personligt godtycke som många av dem tyvärr också utnyttjar;
2. de har dessutom bara en rådgivande funktion: de som fattar beslut om ifall man "är" frisk, funktionshindrad eller sjuk är de vanliga tjänstemännen på FK (och de är alltså i sin fulla rätt att avfärda förtroendeläkaren också om de vill).
Kanske en sådan bedömning TC menar?

Så har jag oxå uppfattat det och pga. detta höll jag på att bli helt utan sjukpenning då jag blev heltidssjuskriven från jobbet. Jag fick avslag 2ggr. Läkaren fick skriva extra brev o. bifoga med läkintyget o. det ansågs luddigt. Så fick han göra det ännu en gång, så gick det. *puh* Men, en del som borde ah rätt til lsj.penning, får det inte
Systemet är helt sjukt för bedömn.läk. + handläggare/tjänstekvinnan på FK. hade aldrig träffat mig. Tydligen har hon de befogenheter du beskriver Zombie, vilket jag aldrig tidigare kunnat tro.

Dock tror jag Thunderchild menar ngt. annat, men det kan han ju själv svara på.

Zombie sammanfattar problemet rätt bra..

AS är ju som sagt en hög av personlighetsdrag som varierar från individ till individ. Det är graden av ditt handikapp som avgör om du får en diagnos, inte enbart poängen i olika tester.

Kan du tex jobba med stor framgång på heltid inom något som anknyter och framhäver dina starka sidor så behöver du ju ingen diagnos.

Hamnar du helt fel och aldrig lyckas använda dig av dina starka sidor så är du plötsligt mycket mera handikappad och kan behöva en diagnos.

Personer som får AS-diagnos i unga år löper viss risk att bli av med den eftersom man lär sig saker medans man blir äldre som gör att handikappet blir mindre. Detta har nämnts i en annan tråd..

Även vuxna kan i vissa fall lära sig hantera saker för att fungera bättre. Själv har jag efter psykologsamtal lärt mig lite bättre hur NT fungerar och hur jag bättre skall hantera vissa situationer.

Förutom detta så är förstås alla utredningar och bedömningar helt godtyckliga och olika Läkare kan lägga vikt vid helt olika saker..

1.utan sjukbidrag så kan man ej betala hyran på gruppboendet..

2.utan sjukbidrag så kan man ej handla matt och kläder mm..

3.utan sjukbidrag så kan man ej leva sitt liv som man vill ha det.

Skulle någon ta detta i från mig så skulle jag hälsa på dem med revolvern
i handen..

Rättar mig själv efter Tittis inlägg på förra sidan

Zombie skrev:(Jag är inte insatt i systemet och orkar inte sätta mig in i tråden heller, men...)
...har hört såpass mycket som att
1. FK har förtroendeläkare som inte på något sätt är bundna till de bedömningar som ens utredande eller behandlande läkare har gjort, och har ett spelrum för personligt godtycke som många av dem tyvärr också utnyttjar;
2. de har dessutom bara en rådgivande funktion: de som fattar beslut om ifall man "är" frisk, funktionshindrad eller sjuk är de vanliga tjänstemännen på FK (och de är alltså i sin fulla rätt att avfärda förtroendeläkaren också om de vill).
Kanske en sådan bedömning TC menar?

Det är inte ens tillstånd FK bedömer, utan ens arbetsförmåga. Därav (i teorin) att de gör sin egen utredning ovanpå den som "vården" har gjort. Sedan kan det då visa sig att i den hårda verkligheten går det inte att dela upp så prydligt, men det gör de iallafall.

OK, Jag skulle helhjärtat satsa på min musik och ge Eric Prydz på nöten för stölden han gjorde med "sin" låt Call On Me.

Jag skulle också satsa på min framtida karriär som Arkitekt och rita skyskapor, anpassade efter allmänna mått.

Sen skulle jag bli röst-skådespelare och ge 4kids på nöten för censuren på "Sonic X".

Ja har en låt på min Myspace som heter "It's Up To You" och det är VERKLIGEN konsekvenserna av en avdiagnostisering, att DET ÄR UPP TILL DIG själv nu att försörja dig etc.

Ville bara säga det.

EXIT, STAGE LEFT.

sugrövmanövern skrev:Skulle aldrig i livet orka den vändan igen, speciellt inte sysselsättningstvånget 95-98, finns inte en chans. Denna gång kommer jag, om hotet om indragna bidrag verkställs att döda folk (handläggare, deras barn etc, förgifta varor på coop) och sedan efter det döda mig själv.

Ursäkta, men vad har handläggarens barn, eller människorna som handlar på coop gjort dig, egentligen?

ford skrev:

sugrövmanövern skrev:Skulle aldrig i livet orka den vändan igen, speciellt inte sysselsättningstvånget 95-98, finns inte en chans. Denna gång kommer jag, om hotet om indragna bidrag verkställs att döda folk (handläggare, deras barn etc, förgifta varor på coop) och sedan efter det döda mig själv.

Ursäkta, men vad har handläggarens barn, eller människorna som handlar på coop gjort dig, egentligen?

Handläggaren har tagit ett beslut som förstör mitt liv. Denne skall således ha sitt liv förstört. Det kan åka med någon icke inblandad handläggare av bara farten. De som handlar på coop, de åker med av bara farten. När ilskan manifesteras visas ingen nåd. Oskyldiga gallras inte ut då.

Tänk om någon skulle vara jävligt förbannad på någon i din familj och döda dig, för att hämnas?

Nu tvivlar jag på att du verkligen skulle få för dig att göra ett sånt här vansinnesdåd, när det väl kom till kritan. Men tänk på vad du vräker ur dig, så att folk inte tar det på allvar och ser till att få dig inspärrad.

Hej!

Thunderchild, när jag skulle ompröva mitt sjukbidrag efter 1,5 år eller vad det nu var, fick jag prata med en läkare på vårdcentralen. Denna läkare babblade på en massa om anpassat jobb etc. och frågade vad jag ville göra. Men det slutade med att jag fick ett sjukintyg att visa upp för FK tillsammans med en blankett jag fått av dem och fyllt i, och så fick jag mitt sjukbidrag förlängt.

Så någon ny utredning gjorde de inte, jag bara pratade med en läkare som svävade i det blå och började babbla om anpassade jobb utan stress, var finns de jobben kan man undra.

Hälsningar

Lilla Gumman

Jag skulle dö. Inte dramatiskt eller så. Bara faktiskt. I det här klimatet skulle jag troligen svälta ihjäl först, men om vintern kom kanske kölden skulle ta mig före. Jag har iofs flera funktionshinder och sjukdomar utöver AS, varav några väldigt fysiska, så jag kanske inte räknas. Jag är nog på det hela taget ganska livsoduglig.

ford skrev:Tänk om någon skulle vara jävligt förbannad på någon i din familj och döda dig, för att hämnas?

Nu tvivlar jag på att du verkligen skulle få för dig att göra ett sånt här vansinnesdåd, när det väl kom till kritan. Men tänk på vad du vräker ur dig, så att folk inte tar det på allvar och ser till att få dig inspärrad.

Hon har väl för i helvete rätt att vara lite arg!

Ja jag vet en person som har blivit dömd till böter för ett liknande yttrande men man måste ju få lov att vara aggressiv i tanken!

Om bidragen togs bort skulle jag anställa Weasley som piga.

En viktig poäng, som jag inte tror någon har berört riktigt, är att om alla bidrag togs bort, så skulle knappast allting annat vara oförändrat. Det skulle rimligen i praktiken endast ske i samband med att man samtidigt gjorde väldigt stora förändringar av politik och samhälle i övrigt. Det skulle förmodligen inte finnas kvar så mycket arbetsmarknadslagar och avtal som idag, så det skulle förmodligen vara lättare att hitta dagjobb, så att de som mår bättre vissa dagar kan hitta ett tillfälligt jobb just den dagen, om än till dålig lön. Skatterna skulle förmodligen vara väldigt låga och kanske skulle man inte ens behöva betala skatt för låga inkomster så begreppet svartjobb försvinner. Kanske skulle det vara mycket lättare och mindre administration att driva någon slags firma eller annan verksamhet.

Nu menar jag inte att ett sådant samhälle skulle vara att föredra, utan vill bara peka på att ett samhälle utan bidrag förmodligen skulle se väldigt annorlunda ut även i många andra avseenden.