Det blir en väldig kontrast mellan mitt korrekta, något akademiska språk och handstilen som ser ut som ett barns. Tur att vi har datorer...

Personligen skriver jag som en kratta, jag skriver aldrig någonting för hand förutom min egen namnteckning. Jag har alltid haft extremt svårt för att skriva för hand, dels då jag har en muskelförsvagning i högerarmen (är högerhänt, har försökt lära mig och skriva med vänster).

Jag har alltid fått höra att jag skriver värre än en läkare. Och det gör jag verkligen, jag kan väl oftast läsa det, dock ser det inte direkt ut som bokstäver, utan som någon väldigt skum skrivstil som bara består av några linjer.

Nä, tacka datorn. Jag fick dom faktiskt alltid skriva på datorn under mellan och högstadiet, i högstadiet hade jag tom. en egen lånedator, en bärbar.
Tacka gudarna för det, för lärarna kunde verkligen inte läsa det jag skrev, fick många gånger sitta som tolk åt dem.

Hemska tanke om någon skulle vilja jämföra något man skriver under typ ett kontrakt eller så med signaturen på körkortet....

Jag hade sades det inga svårigheter att gå över till höger hand i skolan jag är så pass gammal att det inte var snack om att FÅ vara vänsterhänt. Jag beslöt emellertid att behålla förmågan att skriva med båda händerna. Jag säger som många på det här forumet tur att det finns datorer med ordbehandlingsprogram. jag skriver närmast oläsligt med båda händerna och kan hjälpligt texta komihåglappar till affären annars har jag svårt att läsa mina egna kråkfötter. Jag fick anmärkningar i skolan för min usla handstil och hade då far att vid ngt tillfälle skriva ett sjukintyg för hand :Sen blev det tyst. Han skulle kunnat immitera vilken läkare som helst på ett receptblock och det kunde jag också göra nu. Kanske är det därför man gått över till e-recept eftersom såväl läkaren som faramacepten då måste logga in på datorn. Jag brukar underteckna viktiga dokument med förnamn vänster hand efternamn höger hand men det är tur att man inte alltid kollar namnteckningarna på pass körkort osv för inte är det alltid så likt precis.

Om jag skärper mig skriver jag hyfsat snyggt och läsligt, men ofta så blir det en slarvigare vardagsvariant. Handstilen kan växla beroende på hur jag mår, men det går nog ändå att se att det är samma person som skrivit texten. Binder ihop bokstäverna på ungefär liknande sätt, men skriver mindre och mer svårläsligt när jag är nere och lite större och tydligare när jag mår bra. Har alltid gillat att skriva för hand, och tycker det är rätt intressant med grafologi (om man inte tar det på alltför stor allvar).