HJÄLP (Min 12-årige son har nyligen fått diagnosen AS)

Alla frågor om Asperger i relation till barn och/eller föräldrarollen.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

HJÄLP (Min 12-årige son har nyligen fått diagnosen AS)

Inläggav Lottsi » 2011-03-24 8:42:13

Ja här har ni mig en 32 årig mamma till en son på 12 snart 13 år som i Tisdags fick diagnosen Asperger med inslag av ADHD om jag fatta läkaren rätt...

Läkaren berätta först för mig vad dom kommit fram till och sen började hon prata medicinering 8 olika läkemedel räknade hon upp men sen sa hon att det behövde jag inte ta ställning till just då... Sen prata hon om LSS och vårdbidrag.. Jag som inte ens hunnit smälta diagnosen på mitt barn fatta nada av vad hon prata om...

Sen tar dom in min son på rummet och säger att ja utredningen visar att du har Asperger och koncentrationssvårigheter.. Hon sa att det fanns mediciner som skulle hjälpa honom med det. Sen sa hon så nu skall du få hjälp så det inte blir så mycket konflikter mer...

Fick med mig 2 adresser till sidor på nätet för oss att läsa sen fick vi gå hem... Där gick jag ifrån med en förbannad 12 åring som uppfattat vad doktorn sa att han va psykisk sjuk, att han va sjuk i huvudet och behövde medicin...

Jag hade jätte svårt att förklara för min son att det inte va så dom menat. Men jag kan inte ett dugg om Asperger och kan inte förklara för min son vad det innebär och vad det betyder...

E det inte meningen att man skall få hjälp med detta? E det inte dom som skall förklara för barnet vad Asperger e och vad det innebär???

Jag vet inte vad jag skall göra nu eller hur jag skall hantera detta med min son...

Nån mer som upplevt detta vid diagnos sättningen??


Moderator: Flyttade tråden till Barn och föräldraskap samt kompletterade rubriken.
Lottsi
Ny medlem
 
Inlägg: 1
Anslöt: 2011-03-24

Inläggav tahlia » 2011-03-24 10:02:05

Det känns som om personalen som hade hand om dig och din son tappat bort den medmänskliga sidan av läkaryrket någonstans längs vägen och fastnat i ett rent vetenskapligt sätt att ta sig an patienterna.

Jag förstår att din son uppfattade saken som han gjorde och häpnar lite smått över bristen på takt och känsla hos en personal som ska vara utbildad på ett område som förslagsvis borde ha en hel del med sådant att göra.

När min dotter fick sin diagnos så blev vi föräldrar informerade utan henne närvarande. Jag fick själv tala om för henne vad de sagt och vad det innebar. Av läkaren fick jag en liten faktabok om Aspergers utformad för barn ifall tjejen ville läsa om det själv.
För mig var situationen redan från början enklare än din dock eftersom jag själv hade fått diagnos ett par år tidigare och eftersom jag varit öppen med mina barn om den och vad den innebar.

Vad gäller att förklara för barnet vad Asperger innebär så tror jag, personligen, att det är bättre att föräldrarna gör det hemma i en trygg miljö än att personalen rabblar fakta på plats. Däremot torde personalen "utbilda" föräldern rent faktamässigt så denne har en chans att sätta sig in i saker.

Att försöka tala berätta för dig vad AS innebär för att underlätta för dig i dina försök att förklara för sonen blir svårt. AS innebär en rad olika saker beroende på vem av oss du frågar. De svårigheter (och även de styrkor) man har till följd av AS finns i ungefär lika många varianter som det finns människor med diagnos.
Så det enda jag kan föreslå dig där är att du söker och slukar all information du kan hitta - jämför det du hittar med din son och hans beteende och svårigheter/styrkor (och kom ihåg att symptom varierar mellan individer) - och slutligen bör du ha en bild av vad AS innebär för just din son.

Hoppas jag varit till någon som helst hjälp.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav tahlia » 2011-03-24 10:05:44

Tillägg:

Vill passa på att välkomna dig till den stora skala föräldrar som fått utbilda oss om mediciner, hjälpmedel, skollagar, kommuners skyldigheter och diverse diagnoser i syfte att underlätta tillvaron för våra barn.
Jag tänker alltså inte ljuga för dig, det kan komma en hel del gupp längs vägen.

Jag vill också starkt råda dig till att läsa på om medicinerna som föreslås till din son, gärna skaffa dig en andra och tredje åsikt i frågan från olika läkare och gärna ställa ett otal frågor till du vet exakt vad varje medicin är till för, hur den fungerar och vad den innebär. Det är dags att utbilda dig. Du kommer att vara expert snabbare än du tror. :)
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav matterik » 2011-03-24 10:42:13

Medicineringen är frivillig vad jag förstår. Det finns något som heter civil olydnad. Han kan praktisera det om han inte gillar att ta medicin.

Civil olydnad är en metod för aktivism som går ut på att öppet och utan våld bryta mot lag eller vägra följa vissa myndighetsbeslut samt vara beredd att ta konsekvenserna av handlingen. Civil olydnad är politisk, religiös eller annan verksamhet för samhällsförändring. Den amerikanska förebilden för begreppet civil olydnad, civil disobedience, anses ha myntats av den amerikanske författaren och skattevägraren Henry David Thoreau.


http://sv.wikipedia.org/wiki/Civil_olydnad
matterik
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 2085
Anslöt: 2010-01-17

Inläggav Xolanda » 2011-03-24 18:01:50

tahlia skrev:Jag tänker alltså inte ljuga för dig, det kan komma en hel del gupp längs vägen.

Vissa av guppen kan till och med vara berg. Men de som då kan lära sig klättra har möjlighet att få se den mest fantastiska utsikt. *Uppmuntran*
:wink:
Xolanda
 
Inlägg: 40
Anslöt: 2011-01-31
Ort: Umeå

Inläggav lar66 » 2011-03-25 16:19:17

LSS kan vara bra; pengar kan behövas ex till en vettig bok om AS eller en liten resa som kan vara roligt/stimulerande för barnet.

Men vare sig jag eller min son har mediciner för AS.

Det känns som att det kastas fram lösningar lite väl snabbt. Visst kan medicin vara bra i vissa lägen, men ofta har de minst en jobbig biverkning. Läs noga i FASS.

Jag tar ibland visserligen en halv (svag) insomningstablett, men det har helt andra orsaker än min AS-diagnos.
lar66
 
Inlägg: 385
Anslöt: 2007-02-10
Ort: Stockholm

Inläggav Bjäbbmonstret » 2011-03-25 17:08:29

Hej Lottsi och välkommen hit!

Killen har alltså ADHD och koncentrationssvårigheter? Då är det väl till att börja det de föreslår mediciner för och inte AS om jag fattat det rätt?

Tycker också att det var ett väldigt opsykologiskt sätt att beskriva det för ditt barn. Inte konstigt om han slår bakut och blir arg.

Frågan är vart din son befinner sig. Vad han själv anser är problemet? Hjälpen om det ska fungera måste väl i första hand utgå från det, i andra hand utifrån vad du/ni som föräldrar behöver hjälp med för att det ska fungera i vardagen.
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10421
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Inläggav Sheyen » 2011-03-25 20:16:03

Bjäbbmonstret skrev:Killen har alltså ADHD och koncentrationssvårigheter? Då är det väl till att börja det de föreslår mediciner för och inte AS om jag fattat det rätt?

Det finns inga mediciner för AS.
Sheyen
 
Inlägg: 10082
Anslöt: 2010-10-24
Ort: Din Mamma

Inläggav milve » 2011-03-26 0:58:38

Men det finns KAT - kitt som passar både för stora och små.
milve
Inaktiv
 
Inlägg: 785
Anslöt: 2007-11-13

Inläggav Bjäbbmonstret » 2011-03-26 1:44:26

Sheyen skrev:
Bjäbbmonstret skrev:Killen har alltså ADHD och koncentrationssvårigheter? Då är det väl till att börja det de föreslår mediciner för och inte AS om jag fattat det rätt?

Det finns inga mediciner för AS.


Nej jag vet. Det var det jag menade.
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10421
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Re: HJÄLP [edit: Min son har nyligen fått diagnosen AS]

Inläggav sherlocka » 2011-04-11 11:53:25

Adlibris säljer en underbar liten nybörjar bok som Gunilla Gerhland skrivit. Hon har diagnosen själv och har skrivit den till barn/undomar som precis fått diagnosen själva. Där finns många andra bra böcker också.
Min 16 åriga son fick sin diagnos för 5 år sen och min 9 åriga dotter förra året. Min dotter förstår inte riktigt än men min son har tagit det ganska bra, men jag har också alltid försökt vara öppen och positiv till den och det är viktigt att dem förstår att dem inte är "freaks", att dem bara är lite annorlunda.
Jag lärde mig väldigt snabbt att all info fick jag ta reda på själv och då min son också har selektiv mutism, så har det gått så långt att jag lärt mig mer om det än BUP och det har också gjort saker mer komplicerade.
Forum som detta blir ett bra stöd, här kan du få råd och info, sen är det upp till dig att läsa och samla på dig info för att bli trygg i dig själv ang diagnoserna.
Lycka till och du är inte ensam!
:wink:
sherlocka
Ny medlem
 
Inlägg: 18
Anslöt: 2010-06-08
Ort: Södertälje

Återgå till Barn och föräldraskap



Logga in