Grenverk och spindelväv

Här postar du övriga inlägg relaterade till Asperger.

 Moderatorer: atoms, Alien, marxisten

Grenverk och spindelväv

Inläggav jonsch » 2008-09-16 18:45:30

Den här tråden är menad att både väva samman vissa debatter som varit heta på sistone, och att tydliggöra hur enskilda trådar grenar ut sig. Första inlägget är tänkt att dra fram grenar så att de blir frestande lätta att väva ihop.



Utgrening
Det finns de ibland oss som lärt sig något om sig själva genom att läsa sin diagnos och genom att läsa forskningsresultat. Det finns de ibland oss som fått praktisk, ekonomisk eller annan hjälp, tack vare att det finns professionella som lärt sig något om dem genom att läsa deras diagnos och kanske genom att läsa forskningsresultat. Jättebra. Kramar och gratulationer till alla inblandade men det kan finnas en baksida. Låt mig nysta litet.

Vissa av oss är bra på självanalys men är så pass trassliga härvor av lurigheter i livet att de har nytta ändå av att läsa sin diagnos och genom att läsa forskningsresultat.

Andra har nytta av det skrivna därför att de är dåliga på självanalys. Poängen med att konstatera det är att de som är dåliga på självanalys men i övrigt är lika exempelvis mig, har nytta forskningsresultat som blir livsfarliga om de används för ett utlåtande om exempelvis mig.

Jag vill tre saker i livet. Jag vill utnyttja all min förmåga att göra något bra för lyckan i världen. Jag vill ha vänner som jag respekterar och som respekterar mig. Jag vill ha en kvinna att leva tillsammans med, som jag respekterar och som respekterar mig. Dessutom har jag inte hört talas om en enda levande eller död själ på denna planet som jag håller för bättre skickad att förstå vad som är bra för lyckan i världen, än vad jag är. Alltså är jag livrädd för att få en stämpel i pannan som inför världens alla kloka, världens alla potentiella vänner och världens alla kvinnor talar om att jonsch har litet brister när det kommer till förståelse för sig själv och världen.

Ponera att personerna A t.o.m. Ö har AS-diagnos och fungerar exakt som jag i allt som har med diagnosen att göra men att personerna A t.o.m. Ö har dålig självförståelse och därför har nytta av att läsa i sin diagnos och i forskningsrapporter. Ponera vidare att personerna A t.o.m. Ö tycker det är helt OK om forskarna klappar dem på huvet och talar om att personerna A t.o.m. Ö har vissa brister men i gengäld är väldigt bra på andra saker. Personerna A t.o.m. Ö förlorar därmed all chans att bli tagna på allvar av (självutnämnda) Very Important Persons, som jag behöver respekt ifrån för att kunna göra det bra för världens lycka som jag vill göra men för personerna A t.o.m. Ö är det alltså helt OK. Dessutom förlorar de nästan all chans att bli högt respekterade vänner till folk som jag gärna tar till vänner. De därför aktuella förlorar nästan all chans att bli pojkvänner till de kvinnor som jag skulle kunna hitta min bland. För personerna A t.o.m. Ö är det alltså helt OK. För mig däremot betyder detta att jag kan gå och skjuta mig eftersom den offentliga huvudklappen hamnar på mitt huvud också.

Mitt enda hopp, så länge folk som liknar mig blir klappade på huvudet enligt ovan, är att "kunskapsnivån" i samhället ska vara så låg att jag kan slippa associeras till mina mer ödmjuka och undergivna likar. Hur mycket jag än älskar forskning så måste jag alltså hindra spridningen av dess resultat om jag vill överleva - tills alla stora forskare slutar klappa någon på huvudet.

Visst ska vi väl kunna förena och stå bakom varandras respektive mål, utan att såga av grenen för någon?
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
jonsch
 
Inlägg: 4897
Anslöt: 2006-10-12
Ort: Hilbertrummet

Inläggav tahlia » 2008-09-16 22:47:22

Jag tänker lite som dig.... och även lite åt andra håll i spindelväven.

Jag undrade under en längre tid, hur det kom sig att jag kände en sådan enorm aversion mot allt vad forskning om "mitt" funktionshinder heter. Aversionen känner jag fortfarande, men idag tror jag att jag listat ut varför.

Det första jag känner är att jag inte är, eller vill vara, någon jäkla labbråtta. Det andra jag känner är att forskningen i mångt och mycket gör en hel del skada och väldigt lite nytta för mig personligen.

Senast idag fick jag höra från en lärare till min AS-tjej att hon minsann hade jobbat med andra barn med AS och att hon, genom material från då främst forskning, minsann visste att "den och den" problematiken hade min dotter.
Problemet var bara att min dotter inte alls har "den och den" problematiken, utan har dragit upp ett gäng andra aspergerrelaterade kvarnstenar ur dammen när hon föddes.
Men eftersom forskningen oftast bara koncentrerar sig på en viss del i det hela, och den sedan läses av människor, såväl "civila" som tanter som skolpersonal, så blir det enormt fel för mig.

Den här läraren frågade nämligen också om hon skulle skriva ned det hon sa på möten och i telefonen och skicka till mig för "jag vet ju att det här med konversationer, främst längre sådana, på telefon eller öga mot öga kan vara mycket svårt för en person med ditt funktionshinder".

Arghhhh!!!!

Och jag instämmer med dig. Många har nytta av att läsa sina kriterier och sina bekymmer svart på vitt. Tyvärr krockar deras behov med min frihet i samhället, och det är mycket påfrestande.

Du har min fulla sympati i din tankegång.
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav tahlia » 2008-09-16 22:55:56

[Och skulle jag nu totalt ha missuppfattat ditt inlägg så hojta till, så ska jag krypa tillbaka under stenen.]
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav jonsch » 2008-09-16 23:06:45

tahlia skrev:Och skulle jag nu totalt ha missuppfattat ditt inlägg så hojta till, så ska jag krypa tillbaka under stenen.

Bli du kvar framme i ljuset! Desto mer som jag just funderade på att skriva en tipstråd om hur man skapar en en-inläggs-tråd. 8)
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
jonsch
 
Inlägg: 4897
Anslöt: 2006-10-12
Ort: Hilbertrummet

Re: Grenverk och spindelväv

Inläggav JohnNorum » 2008-09-17 2:33:26

Fantastisk trådstart. Några tankar:

Tänk om A..Ö är oliktänkande människor? En del trivs med klappen, och bryr sig inte om att du drabbas av den. Andra tar emot klappen under vånda, och vågar inte säga emot. Åter andra tänker inte så mycket, utan tycker att en klapp är av Gud given och kan absolut inte ifrågasättas. Vilka av dessa grämer dig mest?

Vidare frågor:
Är A..Ö som de är, för att de blir klappade på? Eller blir de klappade på, för att de är som de är? (Jag vet, du säger inget annat än att de är precis som du).

Du kallar dem på ett ställe dina "ödmjuka och undergivna likar". Är de det? Eller kallar du dem så för att du själv är ödmjuk, omtänksam och inte vill skapa en konflikt?

Du skriver att A..Ö fungerar precis som du. Men tänk om de inte gör det? Tänk om de saknar viljan och drivkraften att göra något för lyckan, skaffa vänner och en underbar kvinna? Du har modet att våga och kanske lyckas :) (eller misslyckas :( ), men det hjälper inte dig för klappandet har redan lagt käppar i hjulen för dig. A..Ö har redan gett upp och bryr sig inte. De kanske själva har skapat sina egna klappar, utan att fråga dig om din åsikt eller betänka hur du påverkas?

Du verkar efterfråga en kunskapsutveckling som är diskret snarare än kontinuerlig - totalt dold kunskap, fram tills dess att man vet exakt hur man ska använda kunskapen för att åtgärda bristerna och maximera användandet av de extra bra egenskaperna. Och du menar att de som efterfrågar klappar kommer att ha det sämre under denna oroliga tid, men därefter får alla det bättre? Och att alternativet är att du inte låter dig klappas alls, utan lever som en homosexuell i en garderob till det stora kunskapssprånget tar plats?

jonsch skrev:Visst ska vi väl kunna förena och stå bakom varandras respektive mål, utan att såga av grenen för någon?

Får jag göra dig besviken? Det finns en stor risk att många bland A..Ö vill fortsätta bli klappade resten av livet. De kommer att starta forum, organisationer, söka spons från läkemedelsbolag och uppvakta politker, för att driva igenom sin agenda. Dig kommer de inte bry sig mycket om, för du räknas inte som en av dem.
Senast redigerad av JohnNorum 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
JohnNorum
 
Inlägg: 313
Anslöt: 2008-08-21

Inläggav Zombie » 2008-09-17 3:07:24

Jo, det finns många dimensioner som skär varandra i det här. Jag tycker det var bra att tråden växte från ett inlägg till fem och tycker den borde kunna växa mer. (Särskilt om man nyanserar pesongalleriet, som JohnNorum började göra.)

Men litet orolig blir jag. När jag har tagit upp diagnosens janusansikte i andra trådar (exempelvis räddar livet på vissa, används för att ta barn, jobb och utbildning från andra - eller först det ena, sedan det andra, mot samma person), har jag förvånats över det klena gensvaret. De flesta (och har aspergare oftare än andra en intelligenssvacka just där??) verkar antingen inte kunna ta in, eller inte veta hur man ska diskutera eller göra något vettigt av, saker med flera och motsägande delar.
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
Zombie
 
Inlägg: 18093
Anslöt: 2007-12-26

Re: Grenverk och spindelväv

Inläggav tahlia » 2008-09-17 10:17:55

jonsch skrev:Visst ska vi väl kunna förena och stå bakom varandras respektive mål, utan att såga av grenen för någon?



Även jag är rädd att detta kan bli svårt.
Du går under till följd av A..Ö och deras behov, önskningar och beteende. Om de, å sin sida, skulle värderas efter dig (och mig?) skulle de gå under. En "mellanväg" kan jag inte se, inte i dagens läge, men det finns säkerligen människor med större begåvning och intellekt än jag som skulle kunna finna en.

För att spinna lite vidare på min utsvävning i totala intet (tack jonsch för att jag fick behålla ansiktet en liten stund till) så har jag några tankar om forskningen inom "vårt" område.
Jag är inte dummare än att jag förstår att den mesta forskningen bedrivs i en vilja att göra gott. Tyvärr används de inte på sådant sätt. Många är de som finner stöd för sina fördomar i forskningens värld.
Med det i minne undrar jag hur man ska kunna hjälpa någon, utan att stjälpa någon annan.....
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav jonsch » 2008-09-17 11:58:34

Jo, vi ska visst kunna hjälpa varandra utan att såga av någon annans gren. Det ligger i framtiden men allt som krävs är att alla slutar att klappa någon på huvudet. Man måste sluta om sprida påståenden om att (vissa grupper av) folk med vissa diagnoser är speciellt bra eller speciellt dålig på det ena eller på det andra.men här kommer det in typ känslor i logiken.

Visst kan npf-forskning vara till nytta, visst kan dess resultat behöva spridas. Professionella stödpersoner behöver kunskap om speciella egenskaper som kan finnas hos folk med vissa diagnoser men lika viktigt är att de inte ser sig själva som mer lyckade skapelser och då måste forskarna, som givit dem deras kunskap, föregå med gott exempel.

Det som kan skada mig, tahlia m.fl. är attityder hos i första hand folk som inte är proffs på stöd till npf-diagnosticerade. Det som behövs är attitydfri kunskap hos proffs på stöd till npf-diagnosticerade. Om den kunskapen är attitydfri och om därmed varje diagnosticerad individ ges full frihet att utvecklas varthän den kan, lika fritt som om den inte haft diagnos, så sprids väl heller inga attityder till ickeproffs?

Jag kan hjälpa ett barn utan att klappa det på huvudet och jag är överlägsen barnet på de flesta sätt även om det kanske ska komma att växa upp till någon som om 15 år är överlägsen mig på de flesta sätt. Om jag klarar det så kan i första hand forskare och i andra hand stödjeproffs lyckas med samma attitydlöshet. Det ber jag inte ödmjukt om medhåll om, det vet jag.
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
jonsch
 
Inlägg: 4897
Anslöt: 2006-10-12
Ort: Hilbertrummet

Inläggav jonsch » 2008-09-17 12:04:34

JohnNorum, jag kommenterar ditt inlägg längre fram idag.
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
jonsch
 
Inlägg: 4897
Anslöt: 2006-10-12
Ort: Hilbertrummet

Inläggav Alien » 2008-09-17 12:57:38

Med reservation för att jag har missuppfatta hela el delar av inlägget:

Är det forskningen som är skadlig och "klappar folk på huvudet"? Är det inte snarare "hjälparna" inom vården som fått förenklad kunskap?

Det är ju ett problem att inse hur olika aspergare är. Samtidigt måste kunskap förenklas och generaliseras för att öht gå fram.

Jag kände mig inte "klappad på huvudet" av min diagnos, snarare utesluten och förminskad till mina brister. Men det är kanske samma sak i praktiken.

Sen förstår jag inte hur någon ska kunna hindra spridningen av forskningsresultat. Det låter som censur och en censur som inte skulle kunna gå att genomföras.

Jag tror det finns många "subkliniska" aspergare som aldrig fått (el behövt) någon diagnos. Men de som syns i vården är de som behöver mest hjälp; därigenom får de automatiskt en skev bild.

Jag tycker problemet är att dessa VIP som inte kan acceptera el känna respekt för människor med AS el drar alla aspergare över en kam. Men för att påverka dessa VIP behövs väl mer kunskap och forskning, inte mindre?
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 35077
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Inläggav JohnNorum » 2008-09-17 13:42:15

Alien, jag gillar dina inlägg - sakliga, och tankeväckande! Mina tolkningar:

Alien skrev:Är det forskningen som är skadlig och "klappar folk på huvudet"? Är det inte snarare "hjälparna" inom vården som fått förenklad kunskap?

Några möjliga svar:
* Forskningen är inte ännu färdig, och kan därför ha otillräcklig kunskap om klapparnas utformning och omfattning.
* Forskningen är idag för mycket (felaktigt) inriktad på klappar.
* "Hjälparna" har svårt att ta till sig forskning som ännu är dynamisk och ständigt uppdateras och ändras. Många missförstånd ger många fler negativa än positiva effekter av klappar.

Alien skrev:Det är ju ett problem att inse hur olika aspergare är. Samtidigt måste kunskap förenklas och generaliseras för att öht gå fram.

Sant.

Alien skrev:Jag kände mig inte "klappad på huvudet" av min diagnos, snarare utesluten och förminskad till mina brister. Men det är kanske samma sak i praktiken.

Jag tolkar jonsch ungefär så.

Alien skrev:Sen förstår jag inte hur någon ska kunna hindra spridningen av forskningsresultat. Det låter som censur och en censur som inte skulle kunna gå att genomföras.

Sant. Ren censur, av spännande nya infallsvinklar, är varken bra eller (förhoppningsvis) möjlig.

Man kan dock "hindra" på olika sätt. En journalist kan välja att rapportera om en NPF-diagnos till allmänheten som något positivt och spännande, med klara fördelar för arbetsgivare och flick/pojk-vänner. Eller som bara ett tråkigt handikapp som enbart skapar problem för omgivningen.

Författare av läroböcker, tjänstemän på Skolverket och Lärarhögskolorna, rekryteringsfirmor, osv osv, kan styra till en del hur information paketeras och presenteras. En slags "mini-censur".

Alien skrev:Jag tycker problemet är att dessa VIP som inte kan acceptera el känna respekt för människor med AS el drar alla aspergare över en kam. Men för att påverka dessa VIP behövs väl mer kunskap och forskning, inte mindre?

Helt sant. Mer forskning är vad som behövs. Den komplicerade frågan är, ska man låta nya teorier "sippra ut" direkt, så att de kan börja testas på riktigt, innan de är helt beprövade, så att fler människor kan få hjälp direkt? Detta minskar en del lidande jämfört med att "dölja" kunskapen tills den är verifierad. Å andra sidan kan dessa utsipprade teorier visa sig felaktiga, och då skapas det onödiga missförstånd och onödiga klappar.

Alien skrev:Jag tror det finns många "subkliniska" aspergare som aldrig fått (el behövt) någon diagnos. Men de som syns i vården är de som behöver mest hjälp; därigenom får de automatiskt en skev bild.

Här anser jag att du har tangerat pudelns kärna. Många av de "subkliniska" vill hellre vänta, tills alla missförstånd är utredda, och det finns en tydlig bild av AS inklusive alla dess fördelar. Men den bilden kommer aldrig klart att framträda, om alla subkliniska inte först framträder. Bilden blir bara skevare och skevare, och subkliniska skyr diagnosen som en pest alltmer vad tiden lider.
Senast redigerad av JohnNorum 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
JohnNorum
 
Inlägg: 313
Anslöt: 2008-08-21

Inläggav jonsch » 2008-09-17 14:07:31

Alien, jag har klippt och klistrat litet i ditt inlägg, hoppas du inte tycker att jag klippt sönder dina poänger.
Alien skrev:Med reservation för att jag har missuppfatta hela el delar av inlägget:

Är det forskningen som är skadlig och "klappar folk på huvudet"?

...

Jag kände mig inte "klappad på huvudet" av min diagnos, snarare utesluten och förminskad till mina brister.

Jag också men i min står det dessutom något i stil med "jonsch fungerar bra i en väl strukturerad miljö". Klapp klapp.

Alien skrev:Sen förstår jag inte hur någon ska kunna hindra spridningen av forskningsresultat. Det låter som censur och en censur som inte skulle kunna gå att genomföras.

Jag tycker problemet är att dessa VIP som inte kan acceptera el känna respekt för människor med AS el drar alla aspergare över en kam. Men för att påverka dessa VIP behövs väl mer kunskap och forskning, inte mindre?

Jovisst, mer och bättre forskning behövs för dem som har nytta av den (inte jag, som sagt), det är bara den där enda grejen med attityden. Så länge den genomsyrar forskningsrapporter så måste jag hindra dess spridning om jag vill förbättra miin överlevnadsmöjlighet. Skitdumt, när det väl alltså finns en lösning som hjälper alla: Attitydradering.

Alien skrev:Är det forskningen som är skadlig och "klappar folk på huvudet"? Är det inte snarare "hjälparna" inom vården som fått förenklad kunskap?

Det är ju ett problem att inse hur olika aspergare är. Samtidigt måste kunskap förenklas och generaliseras för att öht gå fram.

...

Jag tror det finns många "subkliniska" aspergare som aldrig fått (el behövt) någon diagnos. Men de som syns i vården är de som behöver mest hjälp; därigenom får de automatiskt en skev bild.

Det sista antar jag är sant men måste kunskap förenklas och generaliseras för att gå fram till "hjälparna"? Om de saknar förmåga att ta in den sanna, kompletta kunskapen (vilket de förhoppningsvis inte saknar) så är väl enda lösingen att undanhålla dem allt diagnosspecifikt? Enda lösningen är väl då att ge dem endast allmänmänsklig kunskap i empati och respekt? M.a.o. ska de väl då knappast ha/behöva någon utbildning alls? Förenklade kunskaper är ju som sagt lögnaktiga och riskerar att stjälpa mer än hjälpa.

Å andra sidan tror jag att de flesta kan ta till sig meningsfull kunskap i all dess komplexitet. Jag tror att hela felet hos dem flesta ligger i attityden, den som jag exemplifierade med "citatet" ur min diagnos. Om tillfredsställande attitydlöshet skrev jag i sista stycket ett par inlägg upp.
Senast redigerad av jonsch 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
jonsch
 
Inlägg: 4897
Anslöt: 2006-10-12
Ort: Hilbertrummet

Inläggav Alien » 2008-09-17 15:10:42

JohnNorum skrev:Alien, jag gillar dina inlägg - sakliga, och tankeväckande!

Tack, "saklig" låter bättre än "kylig och känslolös". :wink:

JohnNorum skrev:
Alien skrev:Jag tror det finns många "subkliniska" aspergare som aldrig fått (el behövt) någon diagnos. Men de som syns i vården är de som behöver mest hjälp; därigenom får de automatiskt en skev bild.

Här anser jag att du har tangerat pudelns kärna. Många av de "subkliniska" vill hellre vänta, tills alla missförstånd är utredda, och det finns en tydlig bild av AS inklusive alla dess fördelar. Men den bilden kommer aldrig klart att framträda, om alla subkliniska inte först framträder. Bilden blir bara skevare och skevare, och subkliniska skyr diagnosen som en pest alltmer vad tiden lider.


Ja, detta är verkligen ett moment 22. Ju mer negativt som skrivs om AS, desto mer ovilliga blir folk att berätta om sin diagnos, i synnerhet de som fungerar någorlunda i arbetslivet. Vet inte hur man kommer tillrätta med det. Den som har AS och inte behöver frukta att bli diskriminerad/missuppfattad, kan berätta det. Men var finnes denna verkligt goda cigarr? Kanske om man fått jobb på Left is Right; där ses ju AS som en positiv egenskap arbetsmässigt. Men fortfarande uppfattas det ju som negativt rent socialt. Särskilt på senare tid när tonvikten läggs på "social kompetens" och "förändringsbenägenhet".
Senast redigerad av Alien 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 35077
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Inläggav MiaM » 2008-09-17 19:14:53

Jag ser en paralell här mellan hur psykiatri+forskning ser/sett på asperger/autism/NPF och hur psykiatri+forskning sett på andra minoritetsgrupper. Psykiatrin har tyvärr en tradition som "syndabockvetenskap", där man klassat folk på olika sätt för att rangordna vilka som är bra och dåliga människor.

Detta finns fortfarande kvar i form av att det finns ett antal slaskdiagnoser rörande identitet och sexualitet som beskriver hur en person är, men där det dels varken finns någon behandling att ge eller något skäl att ge behandling, och i övrigt inte något vetenskapligt gångbart argument för diagnosernas existens. De finns kvar för att de tillkommit i en tidsepok då 'samhället' ville klassa just de 'diagnosgrupperna' som sämre människor, och nu sitter diagnoserna kvar. Personer sökte hjälp hos psykiatrin för att de mådde dåligt av att ha egenskaper som samhället på den tiden klassade som dåliga, och psykiatrin drog den felaktiga slutsatsen att det var egenskaperna och inte samhällets reaktioner som gjorde att personerna mådde dåligt. De hade aldrig kunnat tillkomma idag, men det är lättare för en diagnos att sitta kvar än att tillkomma.

När det gäller asperger så bör vi - för varje enskilt problem nån med AS kan ha - ställa frågan om problemet verkligen ligger i att ha AS eller att samhället förutsätter att man är på ett visst sätt, d.v.s. neurotypisk.

De flesta människor har inga problem att gå i trappor. Ändå är samhället till stor del anpassat så att även de som har ett hyffsat stort behov av att undvika trappor kan ta sig fram. Varför ska man då acceptera att hyffsat stora hotell inte har bolltäcken ens som tillval? (Nu fabulerar jag bara, jag har själv inte behov av bolltäcke och har därför ingen koll på bolltäckesutbudet).


Det enda sättet att skapa objektiv forskning är att välja ut ett statistiskt säkerställt slumpvist urval av befolkningen och köra en as-utredning på dem samt samla in övrig relevant information (typ "hur bra har det gått i livet för dig?"). Det man också kan göra är att komplettera med ett extra stort urval personer inom vissa grupper, t.ex. skulle jag nog satsa på att undersöka folk som har typiska "specialintresse"-jobb och/eller folk som är med i typiska "specialintresse"-föreningar eller andra "specialintresse"-sammanhang, och också folk ur grupper som har andra mer eller mindre autistiska egenskaper (t.ex. inom militären där man har dille på att strukturera och förtydliga allt. Vilka andra områden har nåt i stil med den officiellt fastställda förkortningen "grdman" för "grodman"? :wink: ).

Problemet är vem som ska bedriva forskningen, eller kanske mer vem som ska stå för kalaset.

Inom vissa andra områden är det helt uppenbart för en enskild individ att den tillhör ett visst "fack" personer. Om man t.ex. sexuellt går igång på personer av samma kön som en själv och inte går igång på personer av motsatt kön så är det rätt uppenbart att man är homo, åtminstone i dagens samhälle med den kunskap som allmänheten får. Däremot är det idag rätt tveksamt om folk med aspergers syndrom som fungerar hyggligt i samhället och inte behövt/behöver någon hjälpinsats verkligen inser att de faktiskt tillhör asperger/autismspektrumgruppen. Om man backar tillbaka i tiden eller flyttar sig till någon annan plats på jorden så är det på samma sätt inte självklart att den som är homo inser att det faktiskt finns fler människor som har samma egenskap och att man därmed har något gemensamt med andra människor.

Om folk som tillhör AS/autismspektrun-gruppen inte inser att de tillhör gruppen, så lär de givetvis inte göra ett dugg för att driva på att något görs för att förbättra för gruppen.

Här kan en informationsinsats antagligen göra nytta. Banka in i skallen på alla "nördar" att de antagligen har aspergers eller något annat inom autismspektrumet. Motståndet kan dock vara stort, jag har sett en del diskussioner i forum som man lätt förknippar med uttrycket "specialintresse". Det gäller att gå fram försiktigt så att folk inte känner sig trampade på tårna och "psyksjukstämplade"...
Senast redigerad av MiaM 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
MiaM
 
Inlägg: 178
Anslöt: 2008-08-15

Inläggav pH » 2008-09-17 19:27:20

*skitoxå* Här kommer ett intressant och viktigt ämne som öppnar för nyanser och paradoxer och att varje lösning kan innebära både vister och kostnader. Spännande. Och så har jag slösat bort den här veckans fokus på att simma runt i ankdammen kring en tämligen uttjatad och onyanserad Gillbergdiskussion. Retligt. Osäker på om jag lyckas samla mig och återkomma kring detta, men jag vill i alla fall påpeka att ämnet är bra valt och vettigt beskrivet. Kudos.
Senast redigerad av pH 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
pH
 
Inlägg: 1355
Anslöt: 2006-11-30

Inläggav MiaM » 2008-09-17 19:38:52

pH skrev:Och så har jag slösat bort den här veckans fokus på att simma runt i ankdammen kring en tämligen uttjatad och onyanserad Gillbergdiskussion.


Jag som just är påväg att börja läsa Gillbergtråden :wink:
Senast redigerad av MiaM 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
MiaM
 
Inlägg: 178
Anslöt: 2008-08-15

Inläggav tahlia » 2008-09-19 14:11:00

jonsch skrev:Å andra sidan tror jag att de flesta kan ta till sig meningsfull kunskap i all dess komplexitet. Jag tror att hela felet hos dem flesta ligger i attityden, den som jag exemplifierade med "citatet" ur min diagnos. Om tillfredsställande attitydlöshet skrev jag i sista stycket ett par inlägg upp.


Jag börjar mer ramla in även på den här linjen. För kunskapen om att alla människor med AS är långt ifrån likadana, finns redan. Då främst bland "hjälparna". De vet att vissa med AS klarar jobb, familj och ett någotsånär socialt liv, andra klarar en eller två delar av det och några klarar ingen av delarna.
Ändå blir man, oavsett i vilken kategori man hamnar, ofta behandlad som ett mindre vetande vårdobjekt. Det absurda i detta är väl egentligen det faktum att det egentligen inte finns någon direkt vård att få för AS. Vården träder oftast in om man är riktigt illa drabbad eller när en depression eller en ångest infinner sig, vilket ofta följer utbrändheten.

Jag uppskattar inte heller tillägg i mina journaler som liknar det exempel jonsch tog upp.

Attityden är absolut det största problemet. Man mer eller mindre förutsätter att personen som har diagnosen behöver någon som kan hålla handen eller någon som muntra upp dem med en lista på "starka sidor". Problemet med dessa listor är att de sällan stämmer överrens med vad aspien anser vara positiva egenskaper.
Man förutsätter också att personen med AS har betydande problem och inget hellre vill än att vara som "alla andra" och få ta del av den "stora gemenskapen".
Det blir till att se ned på oss, och helt ärligt förstår jag inte hur de motiverar att se ned på någon, oavsett vad för sorts funktionshinder man än har.
Senast redigerad av tahlia 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
tahlia
 
Inlägg: 10779
Anslöt: 2007-06-28
Ort: The Skog

Inläggav weasley » 2008-09-19 16:57:34

Shit vilken bra tråd!

Ska grunna lite på det som skrivits. Återkommer!
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
weasley
 
Inlägg: 10032
Anslöt: 2007-04-18
Ort: eth0

Inläggav MiaM » 2008-09-19 17:08:00

tahlia skrev:Man förutsätter också att personen med AS har betydande problem och inget hellre vill än att vara som "alla andra" och få ta del av den "stora gemenskapen".


Det här verkar vara det enda synsätt som fungerar för så kallat "vanliga" människor. Med vanliga menar jag inte bara NT v.s. aspie utan även t.ex. hetero v.s. homo, till och med män v.s. kvinnor, eller vad det nu kan vara.

Om man tittar på t.ex. kvinnokampen eller homorättighetskampen så har det visat sig att den strategi som fungerar bäst är att säga "vi är nästan precis som ni". Alla möjliga och omöjliga varianter av sätt att kämpa har garanterat provats och det visar sig alltså att "vi är nästan som ni" är den som funkar.

Det här ger såklart en baksida i varje kamp. Kvinnokampen har resulterat i hyffsat lika löner inom respektive jobb men fortfarande stora skillnader mellan typiska kvinnojobb och typiska mansjobb. Homokampen har resulterat i t.ex. lagar som ger skydd mot diskriminering, rätt till liknande juridiska rättigheter som olikkönade par har, men samtidigt också t.ex. interna motsättningar i form av bråk mellan s.k. "normal" och "onormala" homosar.

Det är otroligt uppfriskande att se att "npf-världen" inte alls är sådär insnöad på "vi är som alla andra".

Jag skulle själv vilja argumentera för att en hel del av de så kallade "alla andra" (de utan diagnos, med ett "fungerande liv", som automatiskt antas vara NT) faktiskt är mer eller mindre "som oss".
Senast redigerad av MiaM 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
MiaM
 
Inlägg: 178
Anslöt: 2008-08-15

Inläggav weasley » 2008-09-22 1:46:41

Mitt bidrag, sammankokat under några dagars optimering och kompilering:

Varför, ack varför, kan människor inte bara få vara och lämna andra ifred att vara som de vill!
Senast redigerad av weasley 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
weasley
 
Inlägg: 10032
Anslöt: 2007-04-18
Ort: eth0

Inläggav Zombie » 2008-09-22 1:52:31

weasley skrev:Mitt bidrag, sammankokat under några dagars optimering och kompilering:

Varför, ack varför, kan människor inte bara få vara och lämna andra ifred att vara som de vill!

Se på weasley - det går på några dagar bara man vill! Andra räcker inte hela livet för! Varför kan inte alla bara vara som vi och ta sig de där dagarna så löser det sig? ;)

(ursäkta weasley - kunde inte låta bli att hålla upp prismat)
Senast redigerad av Zombie 2011-05-04 15:56:19, redigerad totalt 1 gång.
Zombie
 
Inlägg: 18093
Anslöt: 2007-12-26

Inläggav rdos » 2008-09-22 12:28:03

MiaM skrev:Det är otroligt uppfriskande att se att "npf-världen" inte alls är sådär insnöad på "vi är som alla andra".


Samtidigt kan det vara ett problem eftersom NTs har så svårt att acceptera att någon inte skulle vilja vara som dem.

MiaM skrev:Jag skulle själv vilja argumentera för att en hel del av de så kallade "alla andra" (de utan diagnos, med ett "fungerande liv", som automatiskt antas vara NT) faktiskt är mer eller mindre "som oss".


Instämmer nog i detta. Det är denna grupp man behöver framhålla för att komma förbi kategoriseringen i vi-dem. Speciellt kända personer i denna grupp.

Det måste helt enkelt bli mer acceptabelt att inte vara som alla andra. Speciellt för barn.
rdos
 
Inlägg: 14159
Anslöt: 2005-10-14
Ort: Eslöv

Återgå till Övriga Aspergerfrågor



Logga in