Går det verkligen till så här?

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

Går det verkligen till så här?

Inläggav Jossie94 » 2020-01-21 21:34:18

Jag har ingen aning om vad detta beror på, men jag känner mig så himla trög. Varför fattar jag inte saker? Det mesta beror säkert på min diagnos, att jag inte kan se vissa saker och missar signaler mm. Men jag har ständigt känslan att jag måste förklara mig och blir ifrågasatt, samt att jag känner mig trög.

Min bild av saker som jag ser hur det funkar i samhället, eftersom jag har sett det dagligen. Så känns det som alla bara, det funkar inte så. Men som sagt så ser jag ju hur andra gör på samma sätt som jag, dvs om två andra fikar eller shoppar och jag gör detsamma, vad är då skillnaden? Hur kan man då tycka mitt sätt är konstigt? Då borde de andra som fikar och shoppar vara lika konstiga..

Jag syftar ju inte då på hur man fikar eller shoppar, enbart att båda parterna gör samma sak. Det är likaså om en person har en blå jacka och en annan har likadan blåa jacka, hur kan man då säga att den ena har den blåa jackan på rätt sätt och den andra inte?

Hur har folk ens tid att tänka på sådana här saker? Tex " Men gud vilken härmapa, hon har ju en likadan blå jacka som henne, gud vad pinsamt" Men hallå? Köper man en blå jacka från gina och hm så får man ju räkna med att folk har likadana jackor, eller som många youtubers, att de har samarbeten med olika kända företag och då har ju de flesta youtubers samma företag, tex NAKD, MADLADY, CHIQUELLE mm, alltså det finns nog få youtubers som inte har samarbeten med just dem. Så då menar folk att bara för att en utav dem som har en tröja från NAKD härmar en annan youtuber eller en privatperson? Eller bara någon som har en blå tröja från samma företag/samma märke som någon annan.



Moderator atoms - bytte rubrik.
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Jag känner mig trög...

Inläggav truthseeker » 2020-01-21 21:48:03

Förstår vad du menar med att känna sig trög. Jag verkar antagligen väldigt dum och trög. Fattar sällan vad folk menar eller vad jag själv menar. Om det jag säger är det jag menar. Jag är långsam med att ta in intryck osv. inte bara långsam att förstå. Tar in dom flesta intryck långsamt. Även saker jag ser kan ta en stund att förstå ibland. Det är tröttsamt och man orkar inte umgås med människor pga det. och ingen annan verkar ha det problemet. Jag vet att jag inte är dum egentligen. Men det hjälper ju inte
truthseeker
 
Inlägg: 918
Anslöt: 2016-07-02

Jag känner mig trög...

Inläggav Jossie94 » 2020-01-21 22:01:52

Men förstod du vad jag menade när jag tog upp de där exemplena? för när jag försöker förklara sådant så känns det som att de själva inte förstår vad jag menar och därför bara du kan inte tycka så...Så om jag tycker det är konstigt att folk beter sig konstigt i sociala situationer, så får jag inte tycka så, för enligt dessa personer är det ju jag som gjort fel och inte de andra? Det känns mer som att de tycker jag hittar på olika händelser, eller typ du tänker för mycket, man bara VAA? Kanske finns folk som är kapabla till vad som helst, men varför skulle man hitta på att man har vart mobbad, eller liknande?

Man kan ju inte bara säga, att nej men du missförstod nog bara det hela. Det är det sämsta du kan säga till någon. Det är samma sak gällande de som kanske har olika hjälpmedel för sin funktionsnedsättning, man säger ju inte till den personen som sitter i rullstol, Ställ dig upp och gå! Uppenbarligen kan den ju inte gå, den sitter ju i rullstol.. Likaså om någon har en sjukdom, man säger ju inet då att den ska ta bort sin sjukdom eller diagnos, det är inte bara att ta bort den..
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Jag känner mig trög...

Inläggav RSD555 » 2020-01-21 23:55:52

Den som sitter i rullstol får inte vara med i basketlaget
eller hoppa häck.

Om personen inte förstår att den sitter i rullstol så
upplever den det som mobbning. Varför får Knut vara
med i fotbollslaget men inte jag? Det är ju helt uppenbart
att jag blir mobbad!

Men det är inte mobbning, personen i rullstol har en
funktionsnedsättning.

Det betyder inte att man kräver att personen ska lämna
rullstolen. Inte heller att personen gjort något fel eller har
sig själv att skylla.
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1020
Anslöt: 2017-12-02

Jag känner mig trög...

Inläggav Hemmy » 2020-01-21 23:59:14

Jossie94 skrev:Jag har ingen aning om vad detta beror på, men jag känner mig så himla trög. Varför fattar jag inte saker? Det mesta beror säkert på min diagnos, att jag inte kan se vissa saker och missar signaler mm. Men jag har ständigt känslan att jag måste förklara mig och blir ifrågasatt, samt att jag känner mig trög.

Min bild av saker som jag ser hur det funkar i samhället, eftersom jag har sett det dagligen. Så känns det som alla bara, det funkar inte så. Men som sagt så ser jag ju hur andra gör på samma sätt som jag, dvs om två andra fikar eller shoppar och jag gör detsamma, vad är då skillnaden? Hur kan man då tycka mitt sätt är konstigt? Då borde de andra som fikar och shoppar vara lika konstiga..

Jag syftar ju inte då på hur man fikar eller shoppar, enbart att båda parterna gör samma sak. Det är likaså om en person har en blå jacka och en annan har likadan blåa jacka, hur kan man då säga att den ena har den blåa jackan på rätt sätt och den andra inte?

Hur har folk ens tid att tänka på sådana här saker? Tex " Men gud vilken härmapa, hon har ju en likadan blå jacka som henne, gud vad pinsamt" Men hallå? Köper man en blå jacka från gina och hm så får man ju räkna med att folk har likadana jackor, eller som många youtubers, att de har samarbeten med olika kända företag och då har ju de flesta youtubers samma företag, tex NAKD, MADLADY, CHIQUELLE mm, alltså det finns nog få youtubers som inte har samarbeten med just dem. Så då menar folk att bara för att en utav dem som har en tröja från NAKD härmar en annan youtuber eller en privatperson? Eller bara någon som har en blå tröja från samma företag/samma märke som någon annan.


Jag vet inte vad det är för personer du umgås med, men dom verker ju ha en otroligt massa åsikter om saker som gör dig osäker på vad som är rätt eller fel. Jag kan tycka att de måste ta massor av energi till att försöka förstå vad folk menar när man inte ser något fel med det själv. Nä jag tycker inte det är människor du borde bry dig om vad dom säger, vilket kan vara svårt om man utsätts väldigt ofta för det, då blir det ju svårt att få sin egen uppfattning.
Hemmy
 
Inlägg: 49
Anslöt: 2012-10-01
Ort: Uppsala

Jag känner mig trög...

Inläggav Fretshi » 2020-01-23 2:39:05

För att minska trötthet så har hyfsad kost (äta regelbundet). Träning och meditation hjälpt mig.
Fretshi
 
Inlägg: 1235
Anslöt: 2015-05-26

Jag känner mig trög...

Inläggav Liljan » 2020-01-25 8:10:48

RSD555 skrev:Den som sitter i rullstol får inte vara med i basketlaget
eller hoppa häck.

Om personen inte förstår att den sitter i rullstol så
upplever den det som mobbning. Varför får Knut vara
med i fotbollslaget men inte jag? Det är ju helt uppenbart
att jag blir mobbad!

Men det är inte mobbning, personen i rullstol har en
funktionsnedsättning.

Det betyder inte att man kräver att personen ska lämna
rullstolen. Inte heller att personen gjort något fel eller har
sig själv att skylla.

Det här är så otroligt bra sagt. Jag håller med dig helt och hållet.
Liljan
 
Inlägg: 992
Anslöt: 2013-01-17
Ort: Stockholm

Jag känner mig trög...

Inläggav RSD555 » 2020-01-25 9:50:46

Liljan skrev:
RSD555 skrev:Den som sitter i rullstol får inte vara med i basketlaget
eller hoppa häck.

Om personen inte förstår att den sitter i rullstol så
upplever den det som mobbning. Varför får Knut vara
med i fotbollslaget men inte jag? Det är ju helt uppenbart
att jag blir mobbad!

Men det är inte mobbning, personen i rullstol har en
funktionsnedsättning.

Det betyder inte att man kräver att personen ska lämna
rullstolen. Inte heller att personen gjort något fel eller har
sig själv att skylla.

Det här är så otroligt bra sagt. Jag håller med dig helt och hållet.


Ok, tack! Det du skrev om att man aldrig ska ifrågasätta
den som blivit mobbad var också väldigt bra sagt. Det är
ju det absolut viktigaste att komma ihåg.

Om den som blivit mobbad känner att alla varit elaka så
måste man först säga att den mobbade har rätt att känna
så. Senare när en viss tid gått måste man kanske
ifrågasätta om ALLA varit elaka. Det är inte bra för
den mobbade i längden att tänka att ALLA behandlat
en illa.

Jag känner fortfarande ibland att alla hatar mig. Inte
bara alla i klassen eller alla på skolan. 2018 var jag
en period övertygad om att alla här på aspergerforum
hatade och mobbade mig.

Jag tycker dom som blivit mobbade borde få rätt till
terapi eller någon annan hjälp att hantera det. Men
aspergare blir istället diskriminerade när det gäller
möjligheter att få träffa psykolog.

Mvh
RSD555
Förhandsgranskad
 
Inlägg: 1020
Anslöt: 2017-12-02

Går det verkligen till så här?

Inläggav Jossie94 » 2020-11-11 0:39:01

Om ni redan förstått detta så kan ni bara skriva att ni gjort det. Men om inte:

Detta är ett exempel på hur jag menar. Kortfattat.
Petra har sett att majoriteten har en fjällrävenjacka, en sån där blå dunjacka som fjortisar hade. Detta var alltså en trend i min generation 2011-2012. Kanske tidigare också. Petra har då utgått från att det är så det ska vara, man ska bete sig som de där tjejerna och ha en fjällrävenjacka, då passar man in.

Kort och gott så köper Petra en fjällrävenjacka, precis som resten av tjejerna i klassen. Inga konstigheter. Men Petra blir då utpekad som annorlunda. Men hon har ju en fjällrävenjacka? Hur ska då Petra förstå att problemet här är ngt annat än att hon har en fjällrävenjacka? Den är ju blå precis som de andras jackor. Då kanske det är att hon inte är lika poppis som Stina och Berit.

Alltså poängen är att just detta med rangordningen är inte självklart. Kanske man hade sett detta som utomstående men tror knappast att både Stina Berit eller Petra tänker på rangordningen. Eller tänker man seriöst på det?

För jag tänker ju som Petra i detta fallet, att jag har ju en likadan jacka som dem och då är man ju precis som de andra. Om nu detta är konstigt, så skulle man ju ha dragit alla över en kam isf för att tro mig, i min generation så har många sett just likadana ut. Samma kläder och ja allt är likadant.

Hur kan man då hitta fel på någon som är likadan? Då är det ju samma system som mobbning har. För den där tjejen har ju en tröja från Stadium och resten av Sverige, då är det ju konstigt om bara 1 enda person anses som annorlunda....Är det något man ska fatta eller som man missar här?


Jag kan dra hur många exempel som helst, logiken finns fortfarande inte där. Jag ser däremot en lucka som är för mig ett frågetecken.



Kortfattat så menar jag utifrån detta exempel att man har sett att majoriteten har gjort på rätt sätt och därför härmat de andra och då har folk reagerat negativt på att man har härmat dem och köpt en likadan jacka eller vad sjutton det kan vara. Har de redan bestämt sig för att den där personen är annorlunda? Hur bestämmer man sådant, pratar man om det eller är det bara att någon säger "Hon är annorlunda " och så hakar folk bara på ?

Är dessa personer då 3 år? :shock: :-)063

atoms -

Slog ihop två trådar som tar upp samma problematik.
------------
Nyttig läsning: Forumregler | Netikett
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Går det verkligen till såhär eller hur går det till?

Inläggav Micke » 2020-11-11 2:24:25

En nyckel här kan nog vara att se hur det fungerar hos andra däggdjur. Rangordningar, att tillhöra en flock eller att vara ställd utanför denna, och känslor som styr snarare än medveten logik.

Vi med asperger har i regel svårare för att bli accepterade i en flock då vi inte har det där flockbeteendet på samma sätt utan kör lite mer vårat eget race, särskilt när det gäller den sociala biten där vi ofta avviker och vilket ju är vad som håller samman människor och därmed en flock.

Släpper man in en udda individ i en flock då riskerar man flockens sammanhållning då denna ju bygger på flockbeteende och att alla drar åt samma håll. Men om man tror att den udda individen har mycket att bidra med, då kan det kanske vara värt risken ändå.

Som jag har skrivit ett flertal gånger här på forumet så tror jag att vissa utav oss levt lite fler liv än andra, och därför har vi olika mycket utav djurrikets beteenden kvar i oss. Och detta är ju då helt i sin ordning, och kanske ingen bra idé därför för oss med asperger/autism att försöka att fungera som alla andra i för hög grad, och att försöka lägga oss till med beteenden som vi lämnat bakom oss för kanske tusentals år sedan.

Så här tänker iaf jag. :-)Happy
Micke
 
Inlägg: 2937
Anslöt: 2005-10-12

Går det verkligen till så här?

Inläggav Jossie94 » 2020-11-11 3:36:14

Kan du svara mer konkret? :) Fattade det där med flockdjursgrejen men förväntade mig ja och nej svar eller Du kan göra si eller så. Typ som en kurator. Psykologer pratar mer utsvävande, jag är van med mer konkreta svar eller det är så jag fattar bäst. Jag är väl mer utav en visuell person som måste ha saker tydligt med bilder eller text för att förstå. Blandar man ihop saker så blir det lite osammanhängande. Haha jag kan göra likadant själv men jag tycker ju inte att saker är osammanhängande då, kanske någonting men oftast säger jag ju "Jag tycker om att spela fotboll" Fattar man inte det så tycker jag det blir väldigt konstigt. Är det att man inte fattar vad en fotboll är då?
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Går det verkligen till så här?

Inläggav Jossie94 » 2020-11-11 3:38:41

Detta var inget illa menat, jag måste bara vara ärlig.
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Går det verkligen till så här?

Inläggav Zia1985 » 2020-11-11 9:03:57

Du verkar tro att "normalt" sitter i yttre attribut. Men även om du lyckas återskapa ett, till ditt sammanhang identiskt yttre så tycks du ändå vara utpekad som "annorlunda".
Då kanske din teori om "normal" är fel?
Du verkar inte ha accepterat din diagnos för du verkar ha NOLL "sjukdomsinsikt".

Jossie94 skrev:Kan du svara mer konkret? :) Fattade det där med flockdjursgrejen men förväntade mig ja och nej svar eller Du kan göra si eller så.
Det här.

Det är nog anledningen till att människor pratar till dig som om du inte förstår (vilket kanske var en annan tråd, och detta kanske blev väldigt rörigt, men dina en miljon olika trådar verkar i princip handla om samma sak). För du verkar inte förstå. Du ser inte skogen för alla träd.

Du känns väldigt omogen, kanske är det det som gör att det är så svårt för dig att förstå och därmed acceptera din diagnos och situation. Under en föreläsning i en psykiatrikurs i termin 2 så pratade vår lärare om mognad, hur frontalloben inte är färdigutvecklad förrän vid ungefär 25 års ålder. Hon la dock till att för människor med NPF-diagnos så kan det ta upp till 10 år längre innan frontalloben är färdigutvecklad.

Så länge din existens går ut på att försöka passa in och "vara normal" så kommer du nog alltid misslyckas, det har du väl facit på vid det här laget? Dags att ändra strategi kanske?
(Fast trivs du med ditt liv och din situation, mår du bra, kör på som vanligt! Så klart..)
Zia1985
 
Inlägg: 1015
Anslöt: 2019-10-20
Ort: Stockholm

Går det verkligen till så här?

Inläggav Jossie94 » 2020-11-11 10:44:08

1. Vadå omogen? Jag säger bara vad jag tycker och då måste man ju kunna fråga saker utan att behöva vara omogen. Isf är ju alla omogna om man inte ens får skriva en åsikt eller ens fråga om någonting. Jag är ju här för att förstå min situation och då är jag omogen för det? Säg det då till alla andra som vill fråga om saker för jag är inte den ända..

2. Jag har inlärningssvårigheter. Jag hade iaf i högstadiet sedan har jag ju såklart blivit äldre och mognare. Det är isf ett område jag har svårigheter med isf. Och det är väl det där med min diagnos men det säger ju inte så mycket om min kunskap 100 procent. Jag är ju mycket bra på andra saker som inte har med diagnosen att göra.

Kortfattat så är alla mina trådar enbart frågor som ni tyvärr inte har kunnat ge så jätte bra svar på pga att jag inte har förstått dem och då får ni ju kanske vara tydligare? Vad bra att ni förstår men jag gör inte det och då får ni ju tänka att jag ändå är relativt ny med min diagnos jämfört med er. Jag pratar om er ålder och min ålder, så har ju ni haft era diagnoser längre tid så nu har väl mer erfarenheter då. Eller fick ni era diagnos nyligen? Jag utgick pga majoritetens ålder här att ni hade mer erfarenhet än mig då jag är 25 och ni är 35 plus? Det är ju klart att om man är 35 och uppåt att man har levt längre än någon som är 25...eller skulle jag ha tänkt att ni var som 10 åringar istället?
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Går det verkligen till så här?

Inläggav Micke » 2020-11-11 11:56:58

Jossie94 skrev:Kan du svara mer konkret? :) Fattade det där med flockdjursgrejen men förväntade mig ja och nej svar eller Du kan göra si eller så. Typ som en kurator. Psykologer pratar mer utsvävande, jag är van med mer konkreta svar eller det är så jag fattar bäst. Jag är väl mer utav en visuell person som måste ha saker tydligt med bilder eller text för att förstå. Blandar man ihop saker så blir det lite osammanhängande. Haha jag kan göra likadant själv men jag tycker ju inte att saker är osammanhängande då, kanske någonting men oftast säger jag ju "Jag tycker om att spela fotboll" Fattar man inte det så tycker jag det blir väldigt konstigt. Är det att man inte fattar vad en fotboll är då?


Det framgick inte av ditt inlägg att det var konkreta råd du var ute efter, utan det lät mer som att du ville få en bättre förståelse av saken. Jag förstår inte ens vad det är för konkreta råd du är ute efter.

Och sen anser ju inte jag att mitt inlägg var osammanhängande då allt handlade om beteenden som är kopplat till djurriket som jag ser det. Men jag uttrycker mig kortfattat om komplexa saker så jag förstår om det inte alltid blir så begripligt som jag själv tycker att det är.

Jag uppskattar din ärlighet och tar förstås inte illa upp utav andras syn på det jag skriver.
Micke
 
Inlägg: 2937
Anslöt: 2005-10-12

Går det verkligen till så här?

Inläggav LordNelson » 2020-11-11 19:00:59

Jag har förstått.
LordNelson
 
Inlägg: 3878
Anslöt: 2010-06-25

Går det verkligen till så här?

Inläggav ShakeItOut » 2020-11-11 21:03:26

Jossie94 skrev:1. Vadå omogen?
Kortfattat så är alla mina trådar enbart frågor som ni tyvärr inte har kunnat ge så jätte bra svar på pga att jag inte har förstått dem och då får ni ju kanske vara tydligare? Vad bra att ni förstår men jag gör inte det och då får ni ju tänka att jag ändå är relativt ny med min diagnos jämfört med er. Jag pratar om er ålder och min ålder, så har ju ni haft era diagnoser längre tid så nu har väl mer erfarenheter då. Eller fick ni era diagnos nyligen? Jag utgick pga majoritetens ålder här att ni hade mer erfarenhet än mig då jag är 25 och ni är 35 plus? Det är ju klart att om man är 35 och uppåt att man har levt längre än någon som är 25...eller skulle jag ha tänkt att ni var som 10 åringar istället?


:-)056 :evil:
ShakeItOut
 
Inlägg: 493
Anslöt: 2018-10-19

Går det verkligen till så här?

Inläggav sussi83 » 2020-11-11 21:17:29

Förstår att det yttre är viktigt för många, det kanske är det enda man känner att man kan påverka?
Det är inte ytligt, inte konstigt alls, inte nödvändigtvis pga dålig självkänsla, får en person positiva reaktioner så vill man fortsätta med det. Alla har någon längtan till samhörighet och uppskattning.
Kanske inga andra arenor som en känner att man får höra till?

Det finns tom en grupp som Svenny Kopp identifierat under sin forskning om kvinnor och autism. Och det är bla ätstörningar.
Att kvinnor ofta gör socialt samspel och utseende till sitt specialintresse, vissa får svår anorexi pga det.

Man måste förstå att att det för många är smärtsamt att ständigt få veta vad som inte duger, jag tror inte det är en tillfällighet att Svenny hittade tom extrem fixering vid utseende bland autistiska flickor och kvinnor.
Alla har inte möjlighet att utveckla andra områden.
sussi83
 
Inlägg: 2020
Anslöt: 2010-10-21
Ort: Betongen

Går det verkligen till så här?

Inläggav sussi83 » 2020-11-11 21:53:49

Micke skrev:Släpper man in en udda individ i en flock då riskerar man flockens sammanhållning då denna ju bygger på flockbeteende och att alla drar åt samma håll. Men om man tror att den udda individen har mycket att bidra med, då kan det kanske vara värt risken ändå.

Så här tänker iaf jag. :-)Happy

JAA!
Det är väl den egentliga orsaken till att man vill kunna delta i någon arena, talanger, kunskaper, utseende mm.
Och det funkar.

Är själv så dålig på skrifter så jag känner att bra att andra kan det bättre. :-)Happy
sussi83
 
Inlägg: 2020
Anslöt: 2010-10-21
Ort: Betongen

Går det verkligen till så här?

Inläggav Jossie94 » 2020-11-11 21:59:31

Ingen fara men det blev bara konstigt när du pratade om flockdjur. Jag har svårt att tänka på hur jag ska få in det i ett vardagligt sammanhang. Även om jag fattar till viss del så blir det ändå lite fel eftersom alla kanske inte förstår om man pratar om biologi när man förväntar sig svar från de exempel man ger. Jag frågade inte om flockdjur och det där, jag frågade om situationer i nutid gällande det sociala vilket jag trodde var uppenbart på min text. Jag tänkte att folk kanske kunde läsa mellan raderna. Jag säger ju att jag måste ha konkreta svar för jag har svårt mer att förstå saker om man pratar väldigt svävande och använder meningar och ord som finns i olika böcker. Lite mer avancerade ord. Tex vad är sotisifikerad? Jag är ju ingen svenska lärarinna heller så jag snackar ju inte på det språket med folk eftersom jag förstår att alla kanske inte har den kunskapen. Jag skulle säga att jag är som en lättläst bok för att jag vill att alla åldrar ska förstå mig.
Jossie94
 
Inlägg: 1011
Anslöt: 2019-06-25

Går det verkligen till så här?

Inläggav sussi83 » 2020-11-11 22:32:32

JOSSIE.
Jag tycker du ska utveckla något intresse, det är nog det bästa sättet när man är vuxen att lära känna folk.
Men det ska vara något som du genuint vill lägga tid på och tycker ger dig något med eller utan andras samtycke.
Det är större chans att folk accepterar dina brister om du kan visa på en annan sida med.
Det är en konkret sak man Kan göra.
Du får samtalsämnen på ett annat sätt och man kan börja med att prata på nätet kanske?

Det bästa är om du kan bli en inspiration för andra tom, då får du ett helt annat självförtroende i sociala sammanhang.
Men man behöver vara klar med vem man är också, att det kanske inte kommer leda till massor med vänner "och NT liv".
Men helt klart får man en plats att fylla så att känslan av att vara en 2nd citizen blir mindre kännbar.
Man får skörda lite positiva möten också.
sussi83
 
Inlägg: 2020
Anslöt: 2010-10-21
Ort: Betongen

Går det verkligen till så här?

Inläggav sussi83 » 2020-11-11 23:08:31

Jossie, tycker du att råden du fick om hur man kan formulera sig när man tar kontakt var bra?
De var konkreta.

Att man kan föreslå ett klockslag och en specifik aktivitet ifall man vill bjuda in någon till umgänge?
Så att personen har möjlighet att välja och ev säga nej på ett snyggt sätt.

Jag tycker själv att dessa råd är bra, så att man blir äldre behöver inte betyda att man kan lika mycket som de utan diagnos, men någon form av acceptans kanske man iaf fått och lärt sig utveckla sina starka sidor.

MVH, hopplöst fall. :lol:
sussi83
 
Inlägg: 2020
Anslöt: 2010-10-21
Ort: Betongen

Går det verkligen till så här?

Inläggav Micke » 2020-11-11 23:29:31

Jossie94 skrev:Ingen fara men det blev bara konstigt när du pratade om flockdjur. Jag har svårt att tänka på hur jag ska få in det i ett vardagligt sammanhang. Även om jag fattar till viss del så blir det ändå lite fel eftersom alla kanske inte förstår om man pratar om biologi när man förväntar sig svar från de exempel man ger. Jag frågade inte om flockdjur och det där, jag frågade om situationer i nutid gällande det sociala vilket jag trodde var uppenbart på min text. Jag tänkte att folk kanske kunde läsa mellan raderna. Jag säger ju att jag måste ha konkreta svar för jag har svårt mer att förstå saker om man pratar väldigt svävande och använder meningar och ord som finns i olika böcker. Lite mer avancerade ord. Tex vad är sotisifikerad? Jag är ju ingen svenska lärarinna heller så jag snackar ju inte på det språket med folk eftersom jag förstår att alla kanske inte har den kunskapen. Jag skulle säga att jag är som en lättläst bok för att jag vill att alla åldrar ska förstå mig.



Om du skriver så att alla åldrar skall förstå dig så är väl det bra, men du kan ju inte begära att alla andra skall ha samma strävan. Med det sagt så försöker jag faktiskt att skriva på ett sätt som skall vara så lättbegripligt som möjligt utan en massa svåra ord och onödiga utsvävningar. Men allt låter sig helt enkelt inte förklaras på ett lättbegripligt sätt för alla, speciellt inte om man försöker ge ett djupare perspektiv på något.

Och det var ett djupare perspektiv jag kände att jag kanske kunde bidra med den här gången, då du skrev att du inte såg logiken i hur människor betér sig i vissa lägen. Jag är övertygad om att allt är logiskt bara det att vi inte alltid förstår hur saker och ting hänger ihop.

Med en ökad förståelse så blir man mindre beroende utav att få en massa konkreta råd serverade till sig. Men det kanske är så att det känns helt främmande för dig att betrakta människan som ett flockdjur, eller som något som ens har det minsta gemensamt med de andra däggdjuren?
Micke
 
Inlägg: 2937
Anslöt: 2005-10-12

Går det verkligen till så här?

Inläggav ShakeItOut » 2020-11-11 23:51:37

" Alla andra är felet här för jag är ju så otroligt lätt att förstå fastän ingen förstår mig och då måste jag klaga på folk som är försöker hjälpa, gärna på deras ålder eller t.om på att de skriver helt vanliga ord som jag inte ens kan googla"

Jag tror inte ens längre. Jisses.
ShakeItOut
 
Inlägg: 493
Anslöt: 2018-10-19

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in