vallesmamma skrev:Jag känner igen mig i att bli orolig och uppstressad. Nu när sonen ska få sin första olycka är jag oroad över hur han ska klara nedförsbackarna. Det är en cykel med stödhjul som vi ska köpa och vi ska ha ett handtag så att man kan styra honom.

Freudiansk felsägning?

Jag är bra i rena kaos-situationer som bara uppkommer... Helt katastrofmässigt liksom. Tror det beror på att allt känns som krigszon hela tiden, så när nån allvarlig olycka eller så inträffar så tänker jag "Wow! Det här är ju jag van vid!" Vet ej om jag hårddrog nu, men ungefär så upplever jag det.

Svårt med förändringar när det gäller kläder och även många andra saker. Tex köper inte ofta nya kläder, har haft samma jacka i 3 år

lajnus92 skrev:Svårt med förändringar när det gäller kläder och även många andra saker. Tex köper inte ofta nya kläder, har haft samma jacka i 3 år

Samma jacka i tre år är väl inget konstigt? Kom igen när du haft samma i 30...

För stora ändringar ger mig ångest och oro. I vissa perioder är jag mer känslig än i andra, men normalt kan bara en sådan sak som vilken restaurang vi skall äta på bli avgörande, även om jag inte bryr mig egentligen vilken, så gillar jag inte ändringen när jag ställt in mig på den ena. Bättre då att de säger "vi får se" så jag är förberedd på att det inte är 100% bestämt.

Jag har 3 vinterrrockar: den för svinkallt väder har jag haft i 13 år nu, den för mellankallt i 8 och den för varm vinter i 5 år...

Jag gillar inte förändringar men är rätt bra på att anpassa mig till det nya när jag väl gett det en chans. Tvingas man till det har man ju inte mycket till val. Men jag vill att saker ska vara som de är och som de har varit tidigare. Jag väljer vägar genom stan som jag känner till och provar ogärna andra nya. När jag använt de gamla konsekvent under några års tid så upptäcker jag av en slump en dag att jag faktiskt hela tiden tagit en omväg. Då provar jag motvilligt den nya kortare vägen och kör in mig på den ist.

Jag är särskilt ömtålig för förändringar i planer.
Händer något oväntat kan jag totalvägra att fortsätta med till exempel aktiviteten.
Jag får ångest, skälver och blir innesluten.
Om jag är hemma händer det att jag får ett utbrott av ren frustration.

Moderator:

Slog ihop fyra trådar om samma ämne.