Folkvisor och ballader, texter och ursprung [avdelad tråd]

Berätta om dina specialintressen och lär dig om andras.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

Folkvisor, texter och ursprung

Inläggav Alien » 2013-06-15 15:09:59

Denna ballad sjunges på samma melodi som Du gamla du fria (dvs balladen var först, Dybeck knyckte melodin därifrån):

Kärestans död eller Så rider jag mig öfver tolfmilan skog

Så rider jag mig öfver tolfmilan skog
Me´n de andra så söteligen sofvo
- Trallalera, trallalera,
Me´n de andra så söteligen sofvo.

Så rider jag mig litet längre fram
Der fick jag höra klockorna de ringa,

God dag god dag mina ringare-män
För hvem ringen I denna ringning.

Wi ringa alltför en Ungerswens mö,
Som skall uti jorden att sofva.

Så rider jag mig litet längre fram
Der stodo de gräfvare och grofwo,

God dag, god dag mina gräfvare män,
För hvem gräfven I denna grafwen.

Wi gräfva den för en Ungerswens mö
Som skall uti jorden att hvila.

Så rider jag mig till min swärfaders gård
Som förr har warit rosenderöder.

Först frågar jag efter Kärestan min
Och sén efter Swärfar och Swärmo.

Så kommer jag mig litet längre in
Der stodo twå, henne och swepte.

Jag krusar och jag kammar mitt fagergula hår
Och wille följa henne till grafwen.

Och fröknar och Mamseller de togo i en ring
De sad´jag skull´få wälja ut en annan

En sådan en flocka såsom hon war,
Finns ej i sju konungariken.
- Trallalera, trallalera,
Finns ej i sju konungariken.
http://migrated.ifokus.se/uploads/b66/b ... ns-dod.txt

Det är en s k riddarvisa och finns upptecknad i Sveriges Medeltida Ballader i hela 234 varianter, varav 85 finlandssvenska.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 33525
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Folkvisor, texter och ursprung

Inläggav Bjäbbmonstret » 2013-06-15 16:41:59

Kahlokatt skrev:Jag undrar om någon mer känner till en barnsång som har sjungits länge i min mammas släkt, men som ingen annan verkar känna till. Mamma sjöng den för mig när jag var liten och hon lärde sig den av sin mamma, som i sin tur lärde sig den av sin farmor, tror jag. Min mormor är född i 1927, så låten måste ha bra många år på nacken, men SÅ gammal kan den väl inte vara, med tanke på att språket ändå är rätt modernt (mamma och pappa ist för mor och far, t.ex.):

Två små rara gossar de leka med varandra
Den ena heter Lasse och Pelle den andra
Lasse han är fem och Pelle bara fyra år
Båda har så ljust och vackert lockigt hår

Båda äro kelgrisar hos sin lilla mamma
Och skrika just som grisar när hon skall dem kamma
Lasse skriker "aj, aj, aj" och Pelle "oj, oj, oj"
Pappa tittar på och tycker det är skoj

Lasse skall bli bonde precis som pappas pappa
Och Pelle, han skall bygga en hiskelig trappa
Ända upp till solen, så den kan tagas ned
När mamma eldat slut på nästan all sin ved

Jag har aldrig sett den i någon sångbok och den finns inte på Internet.


Ingen aning men jag skulle gissa på Felix Körling eller någon liknande. Det här är ju barnvisor skrivna för barn. Kring sekelskiftet 1900 kanske?
Bjäbbmonstret
 
Inlägg: 10368
Anslöt: 2007-11-15
Ort: Mälardalen

Folkvisor, texter och ursprung

Inläggav Alien » 2013-06-15 17:00:54

Andra barnvisemakare jag kommer på är Alice Tegnér och Gullan Bornemark. Visan måste iaf vara skriven innan verbens pluralformer avskaffades.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 33525
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Folkvisor, texter och ursprung

Inläggav Alien » 2013-09-19 11:00:54

En känd ballad, som finns i flera versioner, är Lord Randall. Dessa ballader kallas ofta "border ballads", eftersom de samlades in i gränsområdet (mellan England och Skottland). Temat med den unge mannen som förgiftas av sin "true love" finns på flera språk. Den tidigaste kända upptecknade versionen (från 1629) är italiensk (från Verona9, men balladen är troligen äldre än så.



"O WHERE ha you been, Lord Randal, my son?
And where ha you been, my handsome young man?"
"I ha been at the greenwood; mother, mak my bed soon,
For I'm wearied wi hunting, and fain wad lie down."

"An what met ye there, Lord Randal, my son?
And wha met you there, my handsome young man?"
"O I met wi my true-love; mother, mak my bed soon,
For I'm wearied wi huntin, an fain wad lie down."

"And what did she give you, Lord Randal, my son?
And what did she give you, my handsome young man?"
"Eels fried in a pan; mother, mak my bed soon,
For I'm wearied wi huntin, and fain wad lie down."

"And wha gat your leavins, Lord Randal, my son?
And wha gat your leavins, my handsom young man?"
"My hawks and my hounds; mother, mak my bed soon,
For I'm wearied wi hunting, and fain wad lie down."

"And what becam of them, Lord Randal, my son?
And what becam of them, my handsome young man?"
"They stretched their legs out an died; mother, mak my bed soon,
For I'm wearied wi huntin, and fain wad lie down."

"O I fear you are poisoned, Lord Randal, my son!
I fear you are poisoned, my handsome young man!"
"O yes, I am poisoned; mother, mak my bed soon,
For I'm sick at the heart, and I fain wad lie down."

"What d'ye leave to your mother, Lord Randal, my son?
What d'ye leave to your mother, my handsome young man?"
"Four and twenty milk kye; mother, mak my bed soon,
For I'm sick at the heart, and I fain wad lie down."

"What d'ye leave to your sister, Lord Randal, my son?
What d'ye leave to your sister, my handsome young man?"
"My gold and my silver; mother, mak my bed soon,
For I'm sick at the heart, an I fain wad lie down."

"What d'ye leave to your brother, Lord Randal, my son?
What d'ye leave to your brother, my handsome young man?"
"My houses and my lands; mother, mak my bed soon,
For I'm sick at the heart, and I fain wad lie down."

"What d'ye leave to your true-love, Lord Randal, my son?
What d'ye leave to your true-love, my handsome young man?"
"I leave her hell and fire; mother, mak my bed soon,
For I'm sick at the heart, and I fain wad lie down."


Bod Dylan var inspirerad av denna ballad när han skrev A hard rain's a-gonna fall:

http://www.dailymotion.com/video/xq1q9k ... 1964_music
Oh, where have you been, my blue-eyed son?
And where have you been my darling young one?
I've stumbled on the side of twelve misty mountains
I've walked and I've crawled on six crooked highways
I've stepped in the middle of seven sad forests
I've been out in front of a dozen dead oceans
I've been ten thousand miles in the mouth of a graveyard
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, and it's a hard
It's a hard rain's a-gonna fall.

Oh, what did you see, my blue eyed son?
And what did you see, my darling young one?
I saw a newborn baby with wild wolves all around it
I saw a highway of diamonds with nobody on it
I saw a black branch with blood that kept drippin'
I saw a room full of men with their hammers a-bleedin'
I saw a white ladder all covered with water
I saw ten thousand talkers whose tongues were all broken
I saw guns and sharp swords in the hands of young children
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, and it's a hard
It's a hard rain's a-gonna fall.

And what did you hear, my blue-eyed son?
And what did you hear, my darling young one?
I heard the sound of a thunder that roared out a warnin'
I heard the roar of a wave that could drown the whole world
I heard one hundred drummers whose hands were a-blazin'
I heard ten thousand whisperin' and nobody listenin'
I heard one person starve, I heard many people laughin'
Heard the song of a poet who died in the gutter
Heard the sound of a clown who cried in the alley
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, it's a hard
And it's a hard rain's a-gonna fall.

Oh, what did you meet my blue-eyed son?
Who did you meet, my darling young one?
I met a young child beside a dead pony
I met a white man who walked a black dog
I met a young woman whose body was burning
I met a young girl, she gave me a rainbow
I met one man who was wounded in love
I met another man who was wounded in hatred
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, it's a hard
And it's a hard rain's a-gonna fall.

And what'll you do now, my blue-eyed son?
And what'll you do now my darling young one?
I'm a-goin' back out 'fore the rain starts a-fallin'
I'll walk to the depths of the deepest black forest
Where the people are a many and their hands are all empty
Where the pellets of poison are flooding their waters
Where the home in the valley meets the damp dirty prison
And the executioner's face is always well hidden
Where hunger is ugly, where souls are forgotten
Where black is the color, where none is the number
And I'll tell and speak it and think it and breathe it
And reflect from the mountain so all souls can see it
And I'll stand on the ocean until I start sinkin'
But I'll know my song well before I start singing
And it's a hard, it's a hard, it's a hard, and it's a hard
It's a hard rain's a-gonna fall.
Alien
Moderator
 
Inlägg: 33525
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Folkvisor och ballader, texter och ursprung [avdelad tråd]

Inläggav Alien » 2015-08-08 1:19:32

Ett vanligt motiv är ett naturväsen som rövar bort/förtrollar en ung jungfru (el ibland en ung man som Herr Olof). Det slutar inte lyckligt, men det brukar det inte göra i folkvisor/ballader.
I folktron var bergtagning en föreställning om att övernaturliga väsen – i Sverige främst trollen, men även andra som vittra i Norrland ("vittertagen") – kunde lura med sig människor till sina boningar i berget eller under jorden, varpå dessa när de släpptes fria hade fått ett starkt förändrat sinnelag. Bergtagningar var därför ett sätt att förklara psykiska sjukdomar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bergtagning

Som i medeltidsballaden Den bergtagna (hela 22 verser):

1.
Och Jungfrun hon skulle sig åt Ottesången gå
- Tiden görs mig lång -
Så gick hon den vägen, åt höga berget låg;
- Men jag vet att sorgen är tung. -

2.
Hon klappade på Bergadör'n med fingrarna små
"Statt upp du höga Bergakung drag låsen ifrå

3.
Och upp steg Bergakungen, drog låsen ifrå
Så har han den bruden i silkessängen blå

4.
Så var hon i berget i åtta runda år
Fick sönerna sju och en dotter så båld

5.
Jungfrun hon gångar sig för Bergakungen stå
"Ack give att jag finge till moder min hemgå

http://www2.math.su.se/~joeb/kvad/SMBte ... tagen.html



Baserat på denna ballad skapade Ivar Hallström (musik) och Frans Hedberg (text) operan Den bergtagna år 1874. Balladen sjungs i operan.


En annan variant av sång om bergtagning är den norska Liti Kjersti og Haugebonden:
Liti Kjersti ho va seg så fagert eit viv,
- Det rigner og det blæs -
ho ri nord i bergom på gangaren kvit.
- For djupt onde' hello,
langt nordi fjello
der leikar det.

Men som ho no kom seg åt bergo dei blå
Då høyrer ho frå haugo det spelar og læt.

Ho stanar sin gangar bak bergo dei blå
og Haugebonden burt te Liti Kjersti han går.

"Å høyr du Liti Kjersti det seier eg deg
Vil du til haugo heim fylgje med med?"

"Nei eg kan kje til haugo heim fylgje med deg
For moder sit heime og ventar på meg."

"Tenk alli på store, tenk alli på små.
Alt det du ynskjer av meg sko du få."

Liti Kjersti ho rei seg åt bergo dei blå
Og Haugebonden etter på gangaren grå.

Så rei dei kring haugar tri store tri små
Og heim att til moder ho alli meir kom.


Alien
Moderator
 
Inlägg: 33525
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Folkvisor och ballader, texter och ursprung [avdelad tråd]

Inläggav Alien » 2018-12-05 3:02:11

Handlar inte visorna om olycklig kärlek så handlar de om ond bråd död. Som Per Tyrssons döttrar (el Herr Töres döttrar). Det är en s k legendvisa, dvs har sitt ursprung i en kristen legend. Här sjunger Falconer:



Per Tyrssons döttrar i Vänge
kaller var deras skog
de sovo en sömn för länge
medan skogen han lövas

Först vaknade den yngsta
kaller...
så väckte hon upp de andra
medan...

Så satte de sig på sängastock.
Så flätade de varandras lock.

Så togo de på sina silkesklär.
Så gingo de sig åt kyrkanom.

Men när som de kommo till Vänge lid
så möta dem tre vallare

- Å antingen viljen I bli vallareviv
eller viljen I mista ert unga liv?

- Å inte vilja vi bli vallareviv.
Långt hellre vi mista vårt unga liv

De högg deras huven mot björkestock.
Där runno tre klara källor opp.

Kropparna grävde de ner i dy.
Kläderna buro de fram till by.

Men när som de kommo till Vänge gård,
ute för dem fru Karin står

- Å viljen I köpa silkessärkar
dem sexton jungfrur stickat å virkat

- Lös upp era knyten å låt mej se,
kanhända jag känner dem alla tre

Fru Karin sig för bröstet slår
och upp till Per Tyrsson i porten hon går

- Där håller tre vallare på vår gård.
De hava gjort av med döttrarna vår.

Per Tyrsson han tar sitt svärd i hand.
Så högg han ihjäl de äldsta två.

Den tredje låter han leva
för att få honom fråga:

- Vad heter eder fader?
Vad heter eder moder?

- Vår fader Per Tyrsson i Vänge
Vår moder fru Karin i Skränge

Per Tyrsson han går sig åt smedjan
Han slår sig järn om midjan

- Vad skola vi göra för syndamen?
- Vi ska bygga en kyrka av kalk å sten.

- Den kyrkan skall heta Kärna
den bygga vi upp så gärna


Denna visa var inspiration till Ingmar Bergmans film Jungfrukällan.

Spoiler: visa
Förstår inte riktigt svängningen i slutet, att vallarna skulle vara Per Tyrssons och hans frus söner. Borde inte sönerna känna igen sitt eget hem? Borde inte föräldrarna känna igen sina egna söner? Varför har de lämnat sitt rika hem för att bli vallare?
Alien
Moderator
 
Inlägg: 33525
Anslöt: 2007-08-13
Ort: Mellansverige

Återgå till Intressanta intressen



Logga in