Min nuvarande livssituation är skit. Bara skit. Är 18 år och är endast hemma. Hoppat av gymnasiet för ett år sedan för att det sociala var för mycket och efter det haft lite praktik, men även det var jobbigt, fikarasterna var de västa. Och jag undrar om bara för att komma ifrån hemmet folkhögskola skulle kunna vara något.

Mina första tankar var på Fellingsbro folkhögskola då den verkar vara ganska seriös, men jag vet inte heller. Har heller ingen diagnos på papper, förutom vissa AS-indikationer. På WAIS-testet jag gjorde var jag extremt ojämn, men dom sa att det räckte för att komma in, att man behöver lite kött på benen och inte alltid behöver en officiell diagnos. Tanken jag fick är då att det kanske kommer bli väldigt kärvt ekonomiskt iom. att jag inte är berättigad till aktivitetsersättning osv.

Så vad har ni för erfarenhet av folkhögskolor med aspie/hfa-klasser? Och har ni någon respons på det jag skrivit?

Jag är i behov att struktera upp mitt liv och tror ni dom på folkhögskolan kan hjälpa mig med det? Jag vill möta likasinnade också, och det är ju väldigt svårt då jag inte känner några. Vet fan inte vad jag ska göra med någonting alls så därför behöver jag er hjälp!

Moderator:

Flyttade tråden från Aspergare och vården.

Jag var på en provapå-vecka i en aspergerklass på en folkhögskola i Helsingborg. Tyckte själva skolan och arbetssättet där verkade bra. Mycket lugn och ro och individuell anpassning. Däremot var det en del annat jag inte gillade. Tyckte man blev sedd lite som ett barn av vissa. Många (inte alla) av dem som gick där verkade också ha mycket mer svårigheter än mig och var mer märkbart annorlunda. Det kändes lite väl fjäskigt och pjoskigt ibland om man säger så.

Peace skrev:Jag var på en provapå-vecka i en aspergerklass på en folkhögskola i Helsingborg. Tyckte själva skolan och arbetssättet där verkade bra. Mycket lugn och ro och individuell anpassning. Däremot var det en del annat jag inte gillade. Tyckte man blev sedd lite som ett barn av vissa. Många (inte alla) av dem som gick där verkade också ha mycket mer svårigheter än mig och var mer märkbart annorlunda. Det kändes lite väl fjäskigt och pjoskigt ibland om man säger så.

Kan hålla med om det du skriver där. Gick själv i den klassen för något år sedan och man blev behandlad som ett barn väldigt ofta. Mycket på grund av att det är så olika "nivåer" på de som de tar in. Alla har inte heller Asperger utan det finns även de som har större svårigheter. Vi brukade säga till de ansvariga att byta namnet på klassen till allmäna diagnoslinjen. Jag och min pojkvän, som också gick i klassen, har inte alla de svårigheterna och det blev en massa tjaffs för vi ville ju ändå få något slags utbildning. Men då vissa hade svårare och vi kunde klara oss själva, blev det vi som blev lidande.

Har varit tillbaka en gång sedan jag slutade och de har tydligen tagit åt sig lite av våra klagomål så numera är det mycket mer individuellt och anpassat. I varje fall det man kunde se. Men lugn och ro kan jag inte riktigt hålla med om (fast sedan orsakade jag och min pojkvän mycket av tumultet haha) då om man bor på internatet är det så lyhört att man skulle höra sin granne tappa en nål på golvet. Inte så kul när vissa pratar VÄLDIGT högt och klampar VÄLDIGT mycket i trappen :/

Men överlag skulle jag rekommendera Sundsgården faktiskt. Perfekt läge om man vill ha det lugnt och skönt.

hejpodej skrev:Kan hålla med om det du skriver där. Gick själv i den klassen för något år sedan och man blev behandlad som ett barn väldigt ofta. Mycket på grund av att det är så olika "nivåer" på de som de tar in. Alla har inte heller Asperger utan det finns även de som har större svårigheter. Vi brukade säga till de ansvariga att byta namnet på klassen till allmäna diagnoslinjen. Jag och min pojkvän, som också gick i klassen, har inte alla de svårigheterna och det blev en massa tjaffs för vi ville ju ändå få något slags utbildning. Men då vissa hade svårare och vi kunde klara oss själva, blev det vi som blev lidande.

Allmänna diagnoslinjen hade nog varit ett mer passande namn, ja. Det var nån med tourettes där bl,a och andra som verkade ha andra svårigheter än just AS.

hejpodej skrev:då om man bor på internatet är det så lyhört att man skulle höra sin granne tappa en nål på golvet. Inte så kul när vissa pratar VÄLDIGT högt och klampar VÄLDIGT mycket i trappen :/

Det stördes jag också väldigt mycket av. Allt hörs verkligen. Dessutom var det folk uppe och kollade på TV med hög volym till ganska sent och mitt rum var precis vid det rummet. Sjukt störigt.

Vilket/vilka år gick du där? Jag var där på provapå-vecka förra våren (maj tror jag).

Får man fråga vad den folkhögskolan i Helsingborg heter?

Peace skrev:Det stördes jag också väldigt mycket av. Allt hörs verkligen. Dessutom var det folk uppe och kollade på TV med hög volym till ganska sent och mitt rum var precis vid det rummet. Sjukt störigt.

Vilket/vilka år gick du där? Jag var där på provapå-vecka förra våren (maj tror jag).

Det kan jag förstå. Mitt rum var på ovanvåningen men det lät minst lika mycket där. Kunde verkligen inte förstå hur folk kunde bo på nedervåningen. Vi gav upp med att skälla ut folk till slut och sedan vande man sig vid det eller nåt. Är glad att jag inte bor där längre även om det var sjukt mysigt att bara ramla ner till stranden på våren.

Hehe då har du eh, sett mig. Pratade inte direkt med några av er på prova på. Kan ju även säga att jag var en av dem som antagligen verkade vara ganska "normal" i klassen. Gick där i två år mest för att jag var tvungen för att läsa upp gymnasiet och för att jag inte hade något bättre för mig. Dessutom träffade jag min pojkvän där så det var ju inte bara dåligt

zero_me skrev:Får man fråga vad den folkhögskolan i Helsingborg heter?

Sundsgården

hejpodej skrev:Hehe då har du eh, sett mig. Pratade inte direkt med några av er på prova på. Kan ju även säga att jag var en av dem som antagligen verkade vara ganska "normal" i klassen. Gick där i två år mest för att jag var tvungen för att läsa upp gymnasiet och för att jag inte hade något bättre för mig. Dessutom träffade jag min pojkvän där så det var ju inte bara dåligt

Åh hur ser du ut? Du borde sett mig iaf, jag var den enda tjejen i provapå.

Har ingen erfarenhet själv men har flera kompisar som gått på Södra Vätterbygdens Folkhögskola i Jönköping som säger att det är en bra skola.

Jag kan rekommendera vanlig folkhögskola annars. Gick själv på en sån och det var kanon, alla fick vara sig själva och om man hade svårt för vissa saker så fick man hjälp med det. Jag utvecklades ENORMT mycket socialt under den perioden plus att jag fick bättre självförtroende.

Jag är också övertygad om att allmänna linjer utan aspergerinriktning är ett bättre alternativ för högfungerande aspergare.
Aspergerlinjerna är nog bäst för de med grava problem.