Etymologi

Här diskuterar vi språkfrågor på ett brett plan.

 Moderatorer: Alien, marxisten, atoms

Etymologi

Inläggav Dagobert » 2011-11-11 12:13:32

Dyster borde hänga samman med Dystymi tyckte jag (amatör) men hittar inget samband.

För bekvämlighets skull länk till Svenska Akademiens ordbok - SAOB
Adress till en boksida: Högerklicka på den --> Egenskaper --> Kopiera URL.

(Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling.)
Dagobert
 
Inlägg: 11871
Anslöt: 2010-11-30

Re: Etymologi

Inläggav Palindromus » 2011-11-11 17:09:46

Varför skulle det göra det? Det senare är ju grekiska.
Palindromus
 
Inlägg: 380
Anslöt: 2009-09-09

Re: Etymologi

Inläggav Dagobert » 2011-11-11 17:19:38

De låter lika och ter sig lika, det var därför jag kollade. En dystymiker är nog rätt dyster.
Men det var tydligen fel.
Dagobert
 
Inlägg: 11871
Anslöt: 2010-11-30

Re: Etymologi

Inläggav Savanten Svante » 2011-11-11 17:21:18

Dys - icke. Som i dysfunktionell familj, tex.
Thymi, hmmmm var inte det känna, känsla, känslor nånting?
Savanten Svante
Frivilligt inaktiverad
 
Inlägg: 10031
Anslöt: 2007-03-13
Ort: Utility muffin research kitchen

Re: Etymologi

Inläggav Palindromus » 2011-11-11 17:25:32

Nej, jag vet inte. Du funderar alltså på om det skulle kunna vara t.ex. en kortform av en grekisk sammansättning som "uppstått i folkmun" och efter hand blivit ett vedertaget "vanligt" svenskt ord?! Låter långsökt i mina öron, men vad vet jag?
Palindromus
 
Inlägg: 380
Anslöt: 2009-09-09

Re: Etymologi

Inläggav Palindromus » 2011-11-11 17:39:04

Av θυμός vrede på nygrekiska, men själ på klassisk grekiska verkar det som. (Om betoningen sätts på första stavelsen tror jag att det betyder timjan istället.)
Palindromus
 
Inlägg: 380
Anslöt: 2009-09-09

Re: Etymologi

Inläggav Palindromus » 2011-11-11 17:40:51

Men varför heter det yster då? Dyster och yster är ju nästan motsatsord, eller är det en "efterhandskonstruktion"?
Palindromus
 
Inlägg: 380
Anslöt: 2009-09-09

Re: Etymologi

Inläggav Dagobert » 2011-11-11 18:00:18

Palindromus skrev:Men varför heter det yster då? Dyster och yster är ju nästan motsatsord, eller är det en "efterhandskonstruktion"?

Ingen aning, men det låter ju bestickande. Är dyster teleskopord av dysyster kanske? :-)Happy

Jag hittade ingen Etymologi-tråd, bara Folketymologi, så jag startade en. Öppen för andra ord.
Det här med dyster/dystymi var bara en kul iakttagelse tyckte jag. Kunde ha uppstått på samma sätt som hysterisk för min del. Jaja.
Dagobert
 
Inlägg: 11871
Anslöt: 2010-11-30

Re: Etymologi

Inläggav Palindromus » 2011-11-11 18:14:51

Dagobert skrev:
Palindromus skrev:Men varför heter det yster då? Dyster och yster är ju nästan motsatsord, eller är det en "efterhandskonstruktion"?

Ingen aning, men det låter ju bestickande. Är dyster teleskopord av dysyster kanske? :-)Happy

Jag hittade ingen Etymologi-tråd, bara Folketymologi, så jag startade en. Öppen för andra ord.
Det här med dyster/dystymi var bara en kul iakttagelse tyckte jag. Kunde ha uppstått på samma sätt som hysterisk för min del. Jaja.
Ja, det var ju ganska kul. Har med grekisk filosifi att göra. http://en.wikipedia.org/wiki/Hysteria
Palindromus
 
Inlägg: 380
Anslöt: 2009-09-09

Re: Etymologi

Inläggav Dagobert » 2011-11-11 18:22:14

Palindromus skrev:Ja,det var ju ganska kul. Har med grekisk filosifi att göra. http://en.wikipedia.org/wiki/Hysteria

Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Hysteri :
Hysteri (grekiska hysteria, "livmoder"). [...] "Hysteri" var fram till 1900-talet läkarvetenskapens benämning på en typ av psykiska störningar, som ansågs vara kvinnliga störningar och därav benämningen "hysterikor" för drabbade kvinnor.
Dagobert
 
Inlägg: 11871
Anslöt: 2010-11-30

Re: Etymologi

Inläggav Ibsen » 2012-08-06 0:01:28

Palindromus skrev:Av θυμός vrede på nygrekiska, men själ på klassisk grekiska verkar det som. (Om betoningen sätts på första stavelsen tror jag att det betyder timjan istället.)
Timjan På Grekiska Är: θυμάρι
Ibsen
Ny medlem
 
Inlägg: 4
Anslöt: 2012-08-05

Re: Etymologi

Inläggav Iridia » 2012-08-26 22:10:16

Funderingar kring det här med den geologiska Krita-perioden som lasseivägen tog upp...

Cretacious på engelska. (Chalk om själva kalken.)

Cretacious associerar jag till Crustaceans (aha, de har en skorpa?!), d v s skaldjur, vars exoskelett ihop med koraller väl utgör basen för själva kritan?

Men det sambandet är säkert en slump? (Zombie, hjälp!)

Och är krita någonstans på vägen till kalksten?
Senast redigerad av Iridia 2012-08-26 22:12:41, redigerad totalt 1 gång.
Iridia
 
Inlägg: 4618
Anslöt: 2011-09-22

Re: Etymologi

Inläggav nallen » 2012-08-26 22:12:13

Jag är rätt säker på att sambandet ser ut så, fastän du var rätt svårtolkad ovan.
nallen
 
Inlägg: 17305
Anslöt: 2006-08-27
Ort: Vid flodkröken

Etymologi

Inläggav Dagobert » 2019-12-05 13:38:18

Undrar om svenskans stekare kommer av engelskans brat, i betydelsen bortskämd slyngel o.d.

Enligt wiktionary har engelskans brat flera betydelser, dels slyngel o.d., dels förkortning av tyska bratwurst som betyder stekkorv. Braten = steka.
:-)Happy
Dagobert
 
Inlägg: 11871
Anslöt: 2010-11-30

Etymologi

Inläggav Furienna » 2021-02-15 11:17:59

Men det verkar som att "dyster" är ett gammalt germanskt ord enligt Hellquist.

dyster, Stiernhielm, ej allmänt på
1700-t. = da., från lty., ty. düster = fsax.
thiustre, ags. þýstre, av germ. *þeustria-
el. *þeuhstria-, i senare fallet möjl. besl.
med sv. dial. tåka o. töcken (se d. o,.);
dunkelt.
Furienna
 
Inlägg: 2117
Anslöt: 2010-05-02
Ort: Örnsköldsvik

Etymologi

Inläggav Huggorm » 2021-02-15 15:00:12

Furienna skrev:Men det verkar som att "dyster" är ett gammalt germanskt ord enligt Hellquist.

dyster, Stiernhielm, ej allmänt på
1700-t. = da., från lty., ty. düster = fsax.
thiustre, ags. þýstre, av germ. *þeustria-
el. *þeuhstria-, i senare fallet möjl. besl.
med sv. dial. tåka o. töcken (se d. o,.);
dunkelt.
Låter rimligt, dyster känns som ett gammalt inhemskt, germanskt ord snarare än något grekiskt. Det vi har av grekiskt vokabulär har väl snarare med vetenskap, anatomi och liknande att göra?
Huggorm
 
Inlägg: 20425
Anslöt: 2011-12-12
Ort: Thule

Etymologi

Inläggav Vildsvin » 2021-02-16 10:42:09

Iridia skrev:Funderingar kring det här med den geologiska Krita-perioden som lasseivägen tog upp...

Cretacious på engelska. (Chalk om själva kalken.)

Cretacious associerar jag till Crustaceans (aha, de har en skorpa?!), d v s skaldjur, vars exoskelett ihop med koraller väl utgör basen för själva kritan?

Men det sambandet är säkert en slump? (Zombie, hjälp!)

Och är krita någonstans på vägen till kalksten?

"Kalk" är ett låneord från latinska "calx" förmodligen från grekiska "khalix", liten sten, såvida grekerna inte lånade ordet från romarna. Germanska ord för "kalk" är svenska "bleke" (bränd kalk används till blekning) och engelska "lime" (bränd kalk är limmet i cement).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bleke

Kanske syftar "krita" på produktionsorten Kreta eller så kommer det av latinska "terra creta" (separerad jord, man renar ju kalklera innan man pressar samman kalkpulvret till kritor). Tidsåldern "krita" är då den bildades i Sydengland, Frankrike och Belgien.

"Crustacea" (kräftdjur) har visserligen en del kalk i sina skal men inte alls lika mycket som musslor. Kräftdjurens skal består mest av kitin (kolhydrater som liknar cellulosa) och sklerotin (besläktat med däggdjurens keratin i hår och klor).

"Crustacea" är från latinets "crusta" (hårt skal), i indoeuropeisk tid betydde "krustós" "hårdnat". Verbet "krews" (dvs hårdna, frysa till is) har gett upphov till "kristall". Förstavelsen "kret-" betecknade hårda saker och är upphovet till adjektivet "kortus".

Eftersom det indoeuropeiska k-ljudet i urgermanska blev ett h-ljud, t-ljudet ett d-ljud och o-ljudet blev ett a-ljud blev "kortus" till "harduz". En förklaring till de märkliga ljudförändringarna är att skandinavierna talat ett okänt, kanske finsk-ugriskt språk, så urgermanska kan vara urindoeupeiska med brytning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grimms_lag
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Germani ... hypothesis

Omkring 200 e.Kr. började germaner betona ordens första stavelse, vilket ofta ledde till att den sista stavelsen efter ett par århundraden glömdes bort så "harduz" blev "hard".


Dagobert skrev:Undrar om svenskans stekare kommer av engelskans brat, i betydelsen bortskämd slyngel o.d.

Enligt wiktionary har engelskans brat flera betydelser, dels slyngel o.d., dels förkortning av tyska bratwurst som betyder stekkorv. Braten = steka.
:-)Happy

Med tanke på att "stekare" började användas i 1980-talets Stockholm är det nog solarium som avses. Stockholmsordet "grilljanne" betecknade unga män som hängde på Jones Grill, men den bytte namn 1893, så få ungdomar på 1980-talet kände till det.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Grilljanne

Kopplingen till "brat" tycker jag är långsökt.

Huggorm skrev:
Furienna skrev:Men det verkar som att "dyster" är ett gammalt germanskt ord enligt Hellquist.

dyster, Stiernhielm, ej allmänt på
1700-t. = da., från lty., ty. düster = fsax.
thiustre, ags. þýstre, av germ. *þeustria-
el. *þeuhstria-, i senare fallet möjl. besl.
med sv. dial. tåka o. töcken (se d. o,.);
dunkelt.
Låter rimligt, dyster känns som ett gammalt inhemskt, germanskt ord snarare än något grekiskt. Det vi har av grekiskt vokabulär har väl snarare med vetenskap, anatomi och liknande att göra?

Då det indoeuropeiska d-ljudet blivit ett t-ljud och s-ljud tenderar att via z-ljud utvecklas till r-ljud så motsvarar grekiska "dys-" urgermanska "tez-", i nord- och västgermanska språk "ter-".
https://en.wiktionary.org/wiki/%CE%B4%CF%85%CF%83-
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rhotacism

Ett fåtal ter-ord finns, dock inte i rikssvenska, men däremot engelska "tear" (apart). Att vokalerna skiljer sig åt mellan "dys-" och "ter-" kan se märkligt ut, men vokalväxling var ett vanligt sätt att böja ord i indoeuropeisk tid (tear-tore gör fortfarande det). Substantivet "tear" och verbet från det är obesläktat.


I standardtyska har "ter-" blivit "zer-" och den förstavelsen är vanlig på verb för att markera att handlingen fullbordats till förstörelse.
Vildsvin
 
Inlägg: 1494
Anslöt: 2011-01-03

Etymologi

Inläggav Huggorm » 2021-02-16 11:04:10

Vildsvin skrev:"Crustacea" är från latinets "crusta" (hårt skal), i indoeuropeisk tid betydde "krustós" "hårdnat".
Och det kanske från början kom av det ljud och den krasande känsla som är när man krossar något hårt?
Huggorm
 
Inlägg: 20425
Anslöt: 2011-12-12
Ort: Thule

Etymologi

Inläggav Furienna » 2021-02-16 22:59:10

Vildsvin skrev:
Iridia skrev:Funderingar kring det här med den geologiska Krita-perioden som lasseivägen tog upp...

Cretacious på engelska. (Chalk om själva kalken.)

Cretacious associerar jag till Crustaceans (aha, de har en skorpa?!), d v s skaldjur, vars exoskelett ihop med koraller väl utgör basen för själva kritan?

Men det sambandet är säkert en slump? (Zombie, hjälp!)

Och är krita någonstans på vägen till kalksten?

"Kalk" är ett låneord från latinska "calx" förmodligen från grekiska "khalix", liten sten, såvida grekerna inte lånade ordet från romarna. Germanska ord för "kalk" är svenska "bleke" (bränd kalk används till blekning) och engelska "lime" (bränd kalk är limmet i cement).
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Bleke

Kanske syftar "krita" på produktionsorten Kreta eller så kommer det av latinska "terra creta" (separerad jord, man renar ju kalklera innan man pressar samman kalkpulvret till kritor). Tidsåldern "krita" är då den bildades i Sydengland, Frankrike och Belgien.

"Crustacea" (kräftdjur) har visserligen en del kalk i sina skal men inte alls lika mycket som musslor. Kräftdjurens skal består mest av kitin (kolhydrater som liknar cellulosa) och sklerotin (besläktat med däggdjurens keratin i hår och klor).

"Crustacea" är från latinets "crusta" (hårt skal), i indoeuropeisk tid betydde "krustós" "hårdnat". Verbet "krews" (dvs hårdna, frysa till is) har gett upphov till "kristall". Förstavelsen "kret-" betecknade hårda saker och är upphovet till adjektivet "kortus".

Eftersom det indoeuropeiska k-ljudet i urgermanska blev ett h-ljud, t-ljudet ett d-ljud och o-ljudet blev ett a-ljud blev "kortus" till "harduz". En förklaring till de märkliga ljudförändringarna är att skandinavierna talat ett okänt, kanske finsk-ugriskt språk, så urgermanska kan vara urindoeupeiska med brytning.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Grimms_lag
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Germani ... hypothesis

Omkring 200 e.Kr. började germaner betona ordens första stavelse, vilket ofta ledde till att den sista stavelsen efter ett par århundraden glömdes bort så "harduz" blev "hard".


Dagobert skrev:Undrar om svenskans stekare kommer av engelskans brat, i betydelsen bortskämd slyngel o.d.

Enligt wiktionary har engelskans brat flera betydelser, dels slyngel o.d., dels förkortning av tyska bratwurst som betyder stekkorv. Braten = steka.
:-)Happy

Med tanke på att "stekare" började användas i 1980-talets Stockholm är det nog solarium som avses. Stockholmsordet "grilljanne" betecknade unga män som hängde på Jones Grill, men den bytte namn 1893, så få ungdomar på 1980-talet kände till det.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Grilljanne

Kopplingen till "brat" tycker jag är långsökt.

Huggorm skrev:
Furienna skrev:Men det verkar som att "dyster" är ett gammalt germanskt ord enligt Hellquist.

Låter rimligt, dyster känns som ett gammalt inhemskt, germanskt ord snarare än något grekiskt. Det vi har av grekiskt vokabulär har väl snarare med vetenskap, anatomi och liknande att göra?

Då det indoeuropeiska d-ljudet blivit ett t-ljud och s-ljud tenderar att via z-ljud utvecklas till r-ljud så motsvarar grekiska "dys-" urgermanska "tez-", i nord- och västgermanska språk "ter-".
https://en.wiktionary.org/wiki/%CE%B4%CF%85%CF%83-
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rhotacism

Ett fåtal ter-ord finns, dock inte i rikssvenska, men däremot engelska "tear" (apart). Att vokalerna skiljer sig åt mellan "dys-" och "ter-" kan se märkligt ut, men vokalväxling var ett vanligt sätt att böja ord i indoeuropeisk tid (tear-tore gör fortfarande det). Substantivet "tear" och verbet från det är obesläktat.


I standardtyska har "ter-" blivit "zer-" och den förstavelsen är vanlig på verb för att markera att handlingen fullbordats till förstörelse.

Åh, vad glad jag blir av att läsa ett sådant här härligt språknörds-inlägg! :-)005
Furienna
 
Inlägg: 2117
Anslöt: 2010-05-02
Ort: Örnsköldsvik

Etymologi

Inläggav Vildsvin » 2021-02-17 3:09:31

Tack, hade också missat denna tråd.

"Crusta" är förmodligen ljudhärmande ja.
Vildsvin
 
Inlägg: 1494
Anslöt: 2011-01-03

Återgå till Språket



Logga in