Hej alla AS!
En fråga:
Tycker du om djur?
Dvs att klappa en katt eller krama en hund osv?
Är det samma som med fysisk kontakt mellan människor (tex kramar) eller är det annorlunda?
Själv hatar jag när okända personer rör vid mig och får panik i situationer där jag känner mig fasthållen, men jag älskar att kramas med min hund, och om hon ligger på mina ben så att jag "sitter fast" får jag inte panik.
Sonen däremot är som mig när det gäller människor, men han gillar inte djur heller.
Är det vanligt bland Aspberger att ogilla djur?




ooOoo

Jag gillar hundar, framförallt. andra djur är jag relativt likgiltig inför.

jag gillar att hundarna lyssnar av mig och de vet näst intill alltid när det är OK med kontakt och när det inte är det, till skillnad mot människor.

hur det är generellt med aspergers och djur vet jag inte.

Fenren skrev:Jag gillar hundar

+1

Djur är okomplicerade och har päls, skal, fjäll eller fjädrar. Många är söta och behagliga att ta i och är det husdjur så är de beroende av en så att man har mer kontroll.

Människor å andra sidan är komplicerade, saknar päls, kan kännas och dofta på alla möjliga sätt (ha fuktig hud, lukta rök eller parfym t ex) kräver ömsesidighet och brukar vilja kramas tillbaka, ibland utan att man ens känner varandra! Jag kan gärna krama mina närmaste ibland men verkligen inte någon jag just mött! Sen kramar jag hellre folk som är tjocka än smala (det blir så benigt och omysigt liksom).

Djur bits, låter och springer iväg. Därför är jag botaniker.

Om det inte går att äta, så är det inte ett djur jag bryr mig om. Således tycker jag om hundar.

Lakrits skrev:Djur bits, låter och springer iväg. Därför är jag botaniker.

Jag trivs bra med djur och kan kommunicera med dem. Är uppväxt med djur.

Skälv har jag varit foder värd ått Försvarsmakten och den hunden klarade deras test så jag fick lämna honom där jag var. Den 14 Sep så blir jag foder värd i gen ått försvarsmakten.

Nu är jag ju ingen riktig aspergare, men har autismliknande tillstånd. Jag har alltid gått bättre ihop med djur än människor. Jag har lätt att lära mig förstå deras språk och de förstår mig.

Jag har haft fiskar, klogrodor, marsvin, sköldpaddor, kaniner, katter, hundar och hästar. Ju mer intelligent djuret är desto mer utbyte tycker jag att jag har av att umgås med det, så katter, hundar och hästar ligger mig varmast om hjärtat.

Djur håller aldrig fast mig, så därför finns det inte samma problem med dem som det kan göra med människor. En oväntad kram från en människa (speciellt om jag är upptagen med något annat) kan vara väldigt frustrerande för mig. Annars har jag inga problem med kroppskontakt egentligen vare sig med människor eller djur. Bara det är på mina villkor.

Älskar kor har jobbat på bondgård, att jobba med kor gör mig harmonisk, därefter grisar, får , höns.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Temple_Grandin

Lakrits skrev:Djur bits, låter och springer iväg. Därför är jag botaniker.

Om det inte går att äta, så är det inte ett djur jag bryr mig om. Således tycker jag om hundar.

Du kan få härsa hö med mig, jag kör hästen eller traktorn har gjort det som 12- åring.
Det får bli lite fobiträning

mikael skrev:

Lakrits skrev:Djur bits, låter och springer iväg. Därför är jag botaniker.

Om det inte går att äta, så är det inte ett djur jag bryr mig om. Således tycker jag om hundar.

Du kan få härsa hö med mig, jag kör hästen eller traktorn har gjort det som 12- åring.
Det får bli lite fobiträning

Lakrits: Agronom och botaniker, arbetat som dräng på fem olika gårdar (fyra med animalieproduktion), f.d. lantbrukskonsulent i Stockholms län, f.d. rådgivare vid Växtskyddscentralen i Skara, forskat inom växtsjukdomar.

Nej tack, jag har inget behov av att träffa dig eller någon annan.

Fatzer skrev:Skälv har jag varit foder värd ått Försvarsmakten och den hunden klarade deras test så jag fick lämna honom där jag var. Den 14 Sep så blir jag foder värd i gen ått försvarsmakten.

Underligt namn på en hund...

Välkommen till forumet, jag hoppas att du kommer att trivas.

Lakrits skrev:

mikael skrev:

Lakrits skrev:Djur bits, låter och springer iväg. Därför är jag botaniker.

Om det inte går att äta, så är det inte ett djur jag bryr mig om. Således tycker jag om hundar.

Du kan få härsa hö med mig, jag kör hästen eller traktorn har gjort det som 12- åring.
Det får bli lite fobiträning

Lakrits: Agronom och botaniker, arbetat som dräng på fem olika gårdar (fyra med animalieproduktion), f.d. lantbrukskonsulent i Stockholms län, f.d. rådgivare vid Växtskyddscentralen i Skara, forskat inom växtsjukdomar.

Nej tack, jag har inget behov av att träffa dig eller någon annan.

Vad är skillnaden mellan växter och djur?
När i evolutionen skildes dom åt?
Har undrat på det här.
googlat men inte blivit klokare.

Djur och små bar är mycket bättre, dom är inte oärliga.

mikael skrev:Vad är skillnaden mellan växter och djur?
När i evolutionen skildes dom åt?

Jag minns inte när de skildes åt, det var för länge sedan jag föreläste om sådant. Men skillnaden kan jag ge penseldrag om.

Beroende på hur man definierar en organism, så ser skillnaderna lite annorlunda ut, så jag kommer att ta det på cellnivå.

Både djur och växter (fotosyntetiserande växter) har sin huvudsakliga arvsmassa inuti en cellkärna, till skillnad från ärkebakterier, bakterier och virus. De delar också nästan alla typer av organeller och grundläggande cellstruktur, men använder olika grundämnen och makromolekyler för byggnadsarbetet.

Djur har fettsyrebaserade cellmembran, som är mjuka och delvis genomsläppliga. Vätske- och gasutbyte sker vi särskilda portar eller direkt genom membranets semipermeabla porer. Innanför membranet finns cellplasman med organellerna, t.ex. mitokondrierna som står för cellens energihushållning.

Växternas cellmembran har i det yttre området ersatts av en cellulosastruktur. Den gör cellen hård och svår att forma om, och den gör också att en stor del av vätske- och gasutbytet med omgivningen måste ske genom särskilda organ, s.k. klyvöppningar, och genom att växten samlar överflödig vätska i egna vattentankar, s.k. vakuoler. Innanför cellulosaskalet finns cytoplasman, men mitokondrierna är utbytta av kloroplaster, vari klorofyll och andra fotoaktiva makromolekyler finns. Klorofyll liknar hemoglobin, men istället för Fe2+-joner, så sitter där Mg2+-joner.

Djur har ofta ett slags signalsystem med kemoelektriskt aktiva cellstrukturer (t.ex. nerver). Växternas signalsystem bygger på rent kemiska signalsubstanser och receptorer som tar emot informationen. En skada får både djur och växt att reagera, men på olika sätt. Djurens immunförsvar skiljer sig också från växternas på så sätt att växter inte har särskilda celler som svarar på skada eller sjukdom, utan använder kemikalier för att bekämpa problemet och omforma cellbildningen i området.

I övrigt är växter och djur väldigt lika. De behöver näring, som de tar upp på olika sätt beroende på art. De behöver vatten och ljus för att må bra, även om våglängden på det ljus som efterfrågas varierar mellan arter.

Jag gillar djur, särskilt hundar för där är umgänget ömsesidigt. Krama hundar och de lägger huvudet i knät på dig när du är ledsen.

Lakrits skrev:

mikael skrev:Vad är skillnaden mellan växter och djur?
När i evolutionen skildes dom åt?

Jag minns inte när de skildes åt, det var för länge sedan jag föreläste om sådant. Men skillnaden kan jag ge penseldrag om.

Beroende på hur man definierar en organism, så ser skillnaderna lite annorlunda ut, så jag kommer att ta det på cellnivå.

Både djur och växter (fotosyntetiserande växter) har sin huvudsakliga arvsmassa inuti en cellkärna, till skillnad från ärkebakterier, bakterier och virus. De delar också nästan alla typer av organeller och grundläggande cellstruktur, men använder olika grundämnen och makromolekyler för byggnadsarbetet.

Djur har fettsyrebaserade cellmembran, som är mjuka och delvis genomsläppliga. Vätske- och gasutbyte sker vi särskilda portar eller direkt genom membranets semipermeabla porer. Innanför membranet finns cellplasman med organellerna, t.ex. mitokondrierna som står för cellens energihushållning.

Växternas cellmembran har i det yttre området ersatts av en cellulosastruktur. Den gör cellen hård och svår att forma om, och den gör också att en stor del av vätske- och gasutbytet med omgivningen måste ske genom särskilda organ, s.k. klyvöppningar, och genom att växten samlar överflödig vätska i egna vattentankar, s.k. vakuoler. Innanför cellulosaskalet finns cytoplasman, men mitokondrierna är utbytta av kloroplaster, vari klorofyll och andra fotoaktiva makromolekyler finns. Klorofyll liknar hemoglobin, men istället för Fe2+-joner, så sitter där Mg2+-joner.

Djur har ofta ett slags signalsystem med kemoelektriskt aktiva cellstrukturer (t.ex. nerver). Växternas signalsystem bygger på rent kemiska signalsubstanser och receptorer som tar emot informationen. En skada får både djur och växt att reagera, men på olika sätt. Djurens immunförsvar skiljer sig också från växternas på så sätt att växter inte har särskilda celler som svarar på skada eller sjukdom, utan använder kemikalier för att bekämpa problemet och omforma cellbildningen i området.

I övrigt är växter och djur väldigt lika. De behöver näring, som de tar upp på olika sätt beroende på art. De behöver vatten och ljus för att må bra, även våglängden på det ljus som efterfrågas varierar mellan arter.

Vad är då urmodern?
En cell är väl levande encellig varelse?

"Urmodern" tros vara självreplikerande, proteinliknande molekyler, som uppstod i den tidens hav.

Tillägg: Det finns studier och försök på "ursoppan" och bildandet av makromolekyler m.h.a. elektriska urladdningar. Men av naturliga skäl är det svårt att dra några slutsatser om livets absoluta uppkomst på Jorden. Ingen har lyckats att få de molekyler som de har skapat att börja utvecklas mot någon annat slags livsform. Det tog mycket lång tid för det primitiva livet att utvecklas, flercelliga organismer verkar ha uppkommit mycket, mycket senare. Vi kommer nog inte att komma åt den här gåtan på många hundra år ännu.

Lakrits skrev:

mikael skrev:Vad är skillnaden mellan växter och djur?
När i evolutionen skildes dom åt?

Jag minns inte när de skildes åt, det var för länge sedan jag föreläste om sådant. Men skillnaden kan jag ge penseldrag om.

Beroende på hur man definierar en organism, så ser skillnaderna lite annorlunda ut, så jag kommer att ta det på cellnivå.

Både djur och växter (fotosyntetiserande växter) har sin huvudsakliga arvsmassa inuti en cellkärna, till skillnad från ärkebakterier, bakterier och virus. De delar också nästan alla typer av organeller och grundläggande cellstruktur, men använder olika grundämnen och makromolekyler för byggnadsarbetet.

Djur har fettsyrebaserade cellmembran, som är mjuka och delvis genomsläppliga. Vätske- och gasutbyte sker vi särskilda portar eller direkt genom membranets semipermeabla porer. Innanför membranet finns cellplasman med organellerna, t.ex. mitokondrierna som står för cellens energihushållning.

Växternas cellmembran har i det yttre området ersatts av en cellulosastruktur. Den gör cellen hård och svår att forma om, och den gör också att en stor del av vätske- och gasutbytet med omgivningen måste ske genom särskilda organ, s.k. klyvöppningar, och genom att växten samlar överflödig vätska i egna vattentankar, s.k. vakuoler. Innanför cellulosaskalet finns cytoplasman, men mitokondrierna är utbytta av kloroplaster, vari klorofyll och andra fotoaktiva makromolekyler finns. Klorofyll liknar hemoglobin, men istället för Fe2+-joner, så sitter där Mg2+-joner.

Djur har ofta ett slags signalsystem med kemoelektriskt aktiva cellstrukturer (t.ex. nerver). Växternas signalsystem bygger på rent kemiska signalsubstanser och receptorer som tar emot informationen. En skada får både djur och växt att reagera, men på olika sätt. Djurens immunförsvar skiljer sig också från växternas på så sätt att växter inte har särskilda celler som svarar på skada eller sjukdom, utan använder kemikalier för att bekämpa problemet och omforma cellbildningen i området.

I övrigt är växter och djur väldigt lika. De behöver näring, som de tar upp på olika sätt beroende på art. De behöver vatten och ljus för att må bra, även om våglängden på det ljus som efterfrågas varierar mellan arter.

...och syre pep den här amöban. Intressant inlägg! Allt på den här planeter hänger ihop. *Mäktigt*

Djur är alltid bättre, jag är aldrig spänd eller obekväm. Älskar hästar, kor (kor är livsssmarta, de förstår att man mår bäst av att ta det lugnt) och de flesta pälsdjur, men kommer utan tvekan bäst överens med hundar. Jag kan läsa dem, de bryr sig om att ge tydligt gensvar och vill ge, inte bara ta. Katter däremot... de är ljuvliga, men själviska och ger bara när de får något ut av det själva och säljer sig till den som har bäst mat (iaf enligt min moster som måste bjuda å finmat för att katten inte ska flytta in till grannen XD).

Och snart kommer det hem en alldeles ny till mig, en alldeles ny livskamrat.

Jag älskar djur, så okomplicerade, och dom tränger sig inte på, på samma sätt som människor, desutom känner man sig mer fri med ett djur, tex en människa under en konversation ska envisas med ögonkontakt även då man själv inte vill ha de, men djur kommunicerar man inte med på samma sätt, och där har man till 90% aldrig ögonkontakt, dom är liksom nöjda att man leker med dom och ger dom mat ingen direkt kontakt behövs om dom inte vill bli kelade, men de är en annan femma.

en människas krav: måste kommunicera, va involverad, angagera sig m.m

ett djurs krav: mat och kel.

Djur är så okomplicerade, till skillnad ifrån människor. Det känns så underbart när man delar förtroende och vänskap med dem. Det är härligt att mysa, prata eller bara titta på dem.

Att krama en människa och ett djur är två helt skilda saker. Med människor är det obehagligt, och hela jag "låser" mig. Djur kramar man ju inte på riktigt, visst kramar jag hundar, men det är inte "äkta" kramar, jag håller ju inte fast hunden eller så..

Fenren skrev:
jag gillar att hundarna lyssnar av mig och de vet näst intill alltid när det är OK med kontakt och när det inte är det, till skillnad mot människor.

Ja, hundar är sanslösa på att läsa av människor och handla utefter detta. Det gör att jag gillar hundar. Iaf de hundar som är smarta och smidiga.

Har lite svårt för buffliga klumpiga hundar som hoppar, bråkar, välter prylar och är "överallt på en och samma gång".