Det sägs att vi har stor ungdomsarbetslöshet i Sverige, värre än i övriga Europa.

Men hur stor är den egentligen? Beror det inte på hur många som räknas in som arbetssökande? T ex att gymnasieelever och högskolestuderande som söker extrajobb/sommarjobb räknas också in i arbetslöshetsstatistiken.

UNT Ledare 2015-02-01 skrev: Men massarbetslösheten för unga fanns inte då och den finns inte nu när arbetslösheten sjunkit till 20 procent. De 15-24-åringar som inte har gått ut gymnasiet och som varit utan jobb i mer än tre månader uppgår till cirka tre procent av samtliga. En stor majoritet studerar alltså, eller går mellan olika jobb.

http://www.unt.se/ledare/fa-unga-i-utan ... 76652.aspx

Politikerna greps av panik över de höga siffrorna och vidtog åtgärder.

Men det betyder att de åtgärder som alliansregeringen vidtog var felaktiga. Hård pressade av en opposition som ständigt talade om ungdomsarbetslösheten valde man att sänka arbetsgivaravgiften för unga och att halvera restaurangmomsen. En generell åtgärd för alla och ett riktat branschstöd var vad man förmådde för att åtgärda ett samhällsproblem som inte existerade. Utfallet blev förstås dåligt.

Det är kanske inte så underligt om ungdomar som inte gått (ut) gymnasiet är arbetslösa. Om man räknar bort 15-19-åringarna utan i stället riktar in sig på ungdomar 20-24 år är siffrorna för Sverige inte så mycket högre än andra länders. Tittar man på ungdomar 25-29 år så har Sverige lägre arbetslöshet än Danmark.

Tyskland och Österrike har lägst ungdomsarbetslöshet.

SCB skrev:I arbetskraftsundersökningarna klassificeras i samtliga länder lärlingar som får lön som sysselsatta. Medan Sverige traditionellt har haft mycket få lärlingar, har man i länder som Tyskland och Österrike en stark tradition av lärlings­system. I Tyskland och Österrike är nästan en fjärde­del av alla studerande i åldersgruppen 15‑24 år lärlingar. Det kan jämföras med under en procent i Sverige. Annorlunda uttryckt innebär detta att 68,5 procent av de sysselsatta som studerade i Tyskland, och 56,0 procent i Österrike, var sysselsatta för att de gick en lärlings­utbildning.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/A ... jamforbar/

Och i Sverige söker många högeskolestuderande sommarjobb.

En annan faktor inom utbildningssystemet, som kan bidra till att förklara skillnader i arbetslöshets­nivå mellan länder, är hur många månader om året ungdomar får studie­medel. I exempelvis Sverige och Finland utbetalas studie­medel normalt under 9 månader per år. Detta bidrar till att dessa länder har ett tydligare säsongs­mönster än exempelvis Danmark, där studie­medel betalas ut under hela året. Incita­menten att söka sommar­jobb är sannolikt högre om studie­medel inte betalas ut på sommaren.

Jag är en av dem.
Eller ja.. Snart är jag säkert för gammal för att räknas till den kategorin.

Ja, både de som saknar gymnasieutbildning och de som har en funktionsnedsättning ingår ju också i gruppen ungdomar. Det är dem som åtgärderna ska satsas på, inte på unga generellt.

Har varit arbetslös sen jag slutade gymnasiet för snart 5 år sen.
Slussats runt i olika praktiker och arbetsträningar.

Tyvärr fick jag börja om på 0 när jag flyttade till Nybro.
Hoppas att jag inte behöver vänta 5 år till på jobb.
Jag orkar inte..

En del av arbetslösheten är nog falsk men det finns fortfarande många arbetslösa ungdomar. Men många är inte anställningsbara idag, åtminstone inte inom teknikbranschen som jag är i. Jag har stött på många unga som i bästa fall kan det dom lärt sig på gymnasiet men sällan någonting utanför det. De har levt i lägenhet hela livet och på fritiden suttit vid datorn eller spelat boll. De har aldrig gjort något praktiskt i hela sitt liv och kan inte göra något med sina händer.

Många tror att det blir fler jobb för ungdomar om bara fler äldre går i pension. Men det stämmer inte enligt denne ekonom:

DN Ekonomi 2015-02-13 skrev:Det går inte att ”pensionera bort” ungdomsarbetslösheten. Mycket viktigare är att minska antalet unga utan fullständiga gymnasiebetyg.

Det menar Anders Forslund, professor i nationalekonomi, i en rapport för studieförbundet SNS.
---
Anders Forslund har gått igenom den aktuella forskningen och visar i rapporten att den tanken är fel. Den bygger på att mängden arbete i ett samhälle är mer eller mindre konstant. I själva verket ökar mängden arbete när arbetskraften – den andel av befolkningen som vill och kan arbeta – ökar.

Under 1970- och 80-talen skedde en kraftig ökning av antalet kvinnor i arbetslivet. Enligt rapporten är det den största och snabbaste förändringen av arbetskraftens storlek som skett på 50 år. Ändå ökade inte arbetslösheten.

Inte heller påverkas arbetslöshet av fler invandrare i ett land. Professor Forslund pekar på flera exempel där ett land eller en region fått ett kraftigt inflöde av invandrare, utan att det påverkat vare sig arbetslöshet eller lönenivåer.

http://www.dn.se/ekonomi/myt-att-pensio ... unga-jobb/

Så jag repeterar:
1. Det är inte "gamlingarnas" fel att unga inte får jobb
2. Det är inte invandrarnas fel att unga inte får jobb
3. Det finns nämligen inte en konstant summa arbete

Många har tyvärr den förenklade bilden. Om någon annan har/får ett jobb så blir det ett jobb mindre.

Att ge folk trygghet och gratis utbildning så att man tjänar skattekronor går ju dock emot ideologin att alla skall skylla sig själva och sedan skall de få en välriktad FK-AF spark.

Men jag höll nästan på att glöma skolpolitiken som drivs med målet att hålla partierna kvar i riksdagen..

Alien skrev:

DN Ekonomi skrev:Mycket viktigare är att minska antalet unga utan fullständiga gymnasiebetyg.

Låter som tvättäkta bullshit (för att hålla ner siffrorna för arbetslösheten), för det första är det massor med ungdomar med fullständiga gymnasiebetyg som inte får jobb därför att arbetsgivarna kräver erfarenhet i många väldigt onödiga sammanhang och de jobb där det inte krävs betyg för så ställer de ändå överkrav.

Det som behövs är helt andra typer av utbildningar där ungdomarna blir anställningsbara (och även eftertraktade) direkt från skolan. Den nuvarande skolutbildningen är minst sagt värdelös.

Sen skulle det inte skada om arbetsgivare vågade chansa lite mer på oerfarna (tycker faktiskt att hamburgerkedjorna gör ett bra jobb där, däremot verkar call centers ofta lura ungdomarna med en närmast obefintlig lön byggt på provision för att de ska tvingas sälja till varje pris till kunder som inte är intresserade).

Miche skrev:

Alien skrev:

DN Ekonomi skrev:Mycket viktigare är att minska antalet unga utan fullständiga gymnasiebetyg.

Låter som tvättäkta bullshit (för att hålla ner siffrorna för arbetslösheten), för det första är det massor med ungdomar med fullständiga gymnasiebetyg som inte får jobb därför att arbetsgivarna kräver erfarenhet i många väldigt onödiga sammanhang och de jobb där det inte krävs betyg för så ställer de ändå överkrav.

Det som behövs är helt andra typer av utbildningar där ungdomarna blir anställningsbara (och även eftertraktade) direkt från skolan. Den nuvarande skolutbildningen är minst sagt värdelös.

Jag tror inte man kan säga att den nuvarande utbildningen är värdelös, mycket handlar också om hur det ser ut i dagens klassrum, dålig respekt för auktoriteter som lärare och vuxna, problem med disciplin och studiero, samt bristande motivation hos en del elever, ett problem jag tror är svårare att komma åt.

Miche skrev:Sen skulle det inte skada om arbetsgivare vågade chansa lite mer på oerfarna (tycker faktiskt att hamburgerkedjorna gör ett bra jobb där, däremot verkar call centers ofta lura ungdomarna med en närmast obefintlig lön byggt på provision för att de ska tvingas sälja till varje pris till kunder som inte är intresserade).

Ja det är synd att inte arbetsgivarna bjuder till mer men det beror väl mycket på att många företag och organisationer är så slimmade idag så man har inte tid att ta in och lära upp oerfarna, tror det är en mycket bättre väg att gå i många fall där det går att göra så, att ta in oerfarna och lära upp dem, än att vissa ungdomar ska fortsätta gå i skolan och utbilda sig. Har hört historier om hur det kunde vara tidigare, att man i vissa yrken i princip kunde plocka folk på gatan och lära upp dem eftersom.

Wine skrev:Jag tror inte man kan säga att den nuvarande utbildningen är värdelös, mycket handlar också om hur det ser ut i dagens klassrum, dålig respekt för auktoriteter som lärare och vuxna, problem med disciplin och studiero, samt bristande motivation hos en del elever, ett problem jag tror är svårare att komma åt.

Det är inte svårt att komma åt, det krävs lite engagemang från skolledningen, om varje elev som har någon form av problem behandlas inom skolhälsan istället för att enskilda lärare ska kämpa med eleverna så löser man det problemet (det fungerade alldeles utmärkt på mina barns grundskola som tidigare var en probelmskola vilket man kom tillrätta med efter den reformen, samtliga i skolan från elever till lärare och personal tjänade fysiskt och psykiskt tjänar på det).

Wine skrev:Ja det är synd att inte arbetsgivarna bjuder till mer

Det krävs troligen en del ekonomiska incitament så som lärlingsplatser (vilket var enormt stort innan korkade skolreformer).

Tyvärr "förstör" dagens skola ungdomarna så de tar inget ansvar och det gör dem omöjliga att anställa. Förslaget om fullständiga gymnasiebetyg räcker inte för att lösa det problemet, det som behövs är en reform om skolhälsan (som alltså redan idag går att genomföra, maken till ansvarstagande elever har jag inte sett någon annanstans).

Miche skrev:det som behövs är en reform om skolhälsan (som alltså redan idag går att genomföra, maken till ansvarstagande elever har jag inte sett någon annanstans).

Vad skulle man reformera i skolhälsan? På vilket sätt påverkar den ansvarstagandet?

plåtmonster skrev:

Miche skrev:det som behövs är en reform om skolhälsan (som alltså redan idag går att genomföra, maken till ansvarstagande elever har jag inte sett någon annanstans).

Vad skulle man reformera i skolhälsan? På vilket sätt påverkar den ansvarstagandet?

När alla elever känner sig sedda så slutar de att smita ifrån ansvar. Det blev effekten på mina barns skola när rektorn började med att personalen tog upp alla elever med någon form av problem, oavsett om problemet var att de mobbade, att de var mobbade, hade problem hemma eller med skolk eller kunskapsbrister.

Problemhanteringen blev mycket mer effektiv jämfört med när enskilda ur personalen skulle försöka hjälpa någon elev (vilket är det vanliga arbetssättet, ofta ger personalen upp och blir utarbetade eller sjuka).

Kevlarsoul skrev:Har varit arbetslös sen jag slutade gymnasiet för snart 5 år sen.
Slussats runt i olika praktiker och arbetsträningar.

Tyvärr fick jag börja om på 0 när jag flyttade till Nybro.
Hoppas att jag inte behöver vänta 5 år till på jobb.
Jag orkar inte..

ja, tänk om man varit förprogrammerad till att veta vad man vill jobba med, så det hade varit "så bara" att gå högskola och allt det där...

Är i princip i samma sits som du, fast här bestämde sig de lokala socialdemokraterna för att utdela tillfälliga anställningar för att putsa upp arbetslöshetssiffrorna inför valet, det fick jag ta del av och har nu ett halvår kvar sen blir det nog inte mer... väljer att se det som uppskjuten arbetslöshet.

Man brukar tala om "lögn, förbannad lögn och statistik". Fast statistiken i sig är ju inte lögn men tolkningen av den kan vara missvisande.

Det har ju legat både i politikernas och medias intresse att larma om "den höga ungdomsarbetslösheten". Alarmerande nyheter har större läsvärde än långa analyser. Och politikerna kan alltid skylla problemen på motståndarna.

DN Ledare 2015-06-10 skrev:Socialdemokrater och andra rödgröna hävdade i valrörelsen 2010 såväl som 2014 att ungdomsarbetslösheten var skyhög. Allianspartierna sa detsamma 2006. Fast även om problemets storlek har varierat med konjunktur, har dess karaktär varit relativt konstant.

http://www.dn.se/ledare/signerat/gunnar ... statistik/

Man kan ju undra varför heltidsstuderande i gymnasiet och på högskolan måste räknas in i statistiken. De är möjligen arbetssökande (extra/sommarjobb) men inte arbetslösa. Det är EU som ligger bakom.

Först 2007 anpassade Alliansrege­ringen Sverige till EU:s statistik. De tidigare socialdemokratiska rege­ringarna hade alltid vägrat att räkna in studerande. Arbetsmarknad och utbildningssystem skiljer sig åt mellan olika länder. Lärlingarna i Tyskland och Danmark går in i kolumnen syssel­satta om de får lön. Här skrotades lärlingssystemet i stort sett på 60-talet, och Alliansens försök att återuppliva det gick knackigt.

Varför funkar inte lärlingssystemet i Sverige, kan man undra. Men intressantare än den officiella arbetslöshetsstatistiken för ungdomar är i stället antalet NEET (Not in Employment, Education nor Training), de som varken är anställda, studerar el har lärlingsplatser/praktik. NEET = en ny förkortning att lära sig!

DN Debatt 2015-06-10 skrev:Ett mått som sannolikt bättre fångar omfattningen av ungas arbetsmarknadsrelaterade problem är storleken på gruppen av unga som varken studerar eller arbetar (som andel av antalet unga i åldersintervallet). Gruppen redovisas under namnet NEET, Not in Employment, Education nor Training, av både OECD och Eurostat. Men även detta mått har problem. Exempelvis kommer, till exempel backpackers att räknas in i NEET och en del av dem som studerar gör det kanske för att det är svårt att få jobb. Jämfört med arbetslöshetsmåttet fångar NEET-måttet dock sannolikt upp huvuddelen av de unga som kan förväntas få problem. Om man bara ska använda ett mått tror vi därför att NEET är bättre än arbetslöshet.

http://www.dn.se/debatt/det-finns-ingen ... marknaden/

Detta framgår i en rapport av två forskare, Anders Forslund och Mattias Engdahl (En förlorad generation?).

Vår analys visar att etableringsprocessen ser betydligt sämre ut för några delvis överlappande grupper: unga utan fullständiga gymnasiebetyg, unga med utländsk bakgrund och unga med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga. För samtliga dessa grupper går det sämre än för genomsnittet i alla delar vi undersöker. Mest prekärt ser läget ut för gruppen med funktionsnedsättningar där utfallen är mycket sämre än för genomsnittet, både i skolan och på arbetsmarknaden. Gruppen blir dessutom allt större och, till skillnad från de utan gymnasiebetyg och de med utländsk bakgrund, så går det sämre och sämre över tid.

Det är alltså onödigt med generella insatser för ungdomar. De flesta klarar övergången till arbetslivet ändå. Insatserna bör fokuseras på de grupper som har det svårast. Och det är alltså de utan gymnasiebetyg, de som har utländsk bakgrund och de med funktionsnedsättning. Och värst är det för funktionsnedsatta, dit vi hör.

Här finns Forslunds och Engdahls ESO-rapport: En förlorad generation?
En ESO-rapport om ungas etablering
på arbetsmarknaden

Arbetslöshetsstatistik är väldigt populärt att trixa med. Har alltid varit.

Nu blir jag klart nyfiken på NEET procenten för de olika Europeiska länderna..
Om någon har dessa?

Alien skrev:Varför funkar inte lärlingssystemet i Sverige, kan man undra.

Det beror väl till stor del på att sosseriet och LO ser lärlingsverksamheten mer eller mindre som ett vanligt jobb och kräver att de ska ha lön under utbildningen Jag vet inte om det varit på tapeten att lärlingsåren ska ge LAS-tid också, men det skulle inte förvåna mig det minsta.

Ja, så fort det är tal om att kopiera Tysklands framgångsrika lärlingssystem börjar S och LO tjuta för att man inte får full lön som lärling. Det måste svida för dom att man inte får det när man studerar heller.

Huggorm skrev: Det måste svida för dom att man inte får det när man studerar heller.

Bara vad du tror.

nallen skrev:

Alien skrev:Varför funkar inte lärlingssystemet i Sverige, kan man undra.

Det beror väl till stor del på att sosseriet och LO ser lärlingsverksamheten mer eller mindre som ett vanligt jobb och kräver att de ska ha lön under utbildningen Jag vet inte om det varit på tapeten att lärlingsåren ska ge LAS-tid också, men det skulle inte förvåna mig det minsta.

Men även i Tyskland betalar arbetsgivarna lön till lärlingarna:

Arbetet 15 Nov 2013 skrev:I föregångslandet Tyskland behöver staten inte subventionera arbetsgivarna för att de ska ta emot ungdomar.

Den ”duala yrkesutbildningen” som det kallas i Tyskland har sina rötter i 1800-talets ståndssamhälle och hantverkarnas sätt att utbilda lärlingar till gesäller och mästare. Dagens modell, där arbetsplatsförlagt lärande varvas med teori­undervisning i särskilda yrkesskolor, byggdes ut under 1970-talet.

Utbildningen är lagfäst och lärlingen och arbetsgivaren skriver alltid kontrakt. Fortsatt jobb efter utbildningen förutsätter att de förhandlar. Samt att lärlingen klarat av de nationella prov som industri-, handels- och hantverkskamrarna tagit fram för respektive yrke. Arbetsgivarna betalar lön – utan statliga bidrag – medan det offentliga finansierar den del av utbildningen som äger rum i skolan.

http://arbetet.se/2013/11/15/i-tyskland ... pptrampad/

Men det blir inte full lön, de får ju en lägre lön som svenska fackföreningar anser att man inte kan leva på. Och det kan man säkert inte heller, om man skall ha egen lägenhet, bil osv. Men det är ju fråga om en begränsad tid i ungdomen

Huggorm skrev:...
Men det är ju fråga om en begränsad tid i ungdomen

Precis, man kan inte få allt på en gång, det är nog bara bra att man lär sig att stå tillbaka lite och ha tålamod.

I Tyskland lär man också ha en trettonde lönemånad per år.
Tydligen går det utmärkt.

Även här står om hur svenska studerande ungdomars önskan om extraarbete/sommarjobb gör att arbetslöshetsstatistiken blir missvisande:

Europaportalen 19 maj 2017 skrev:Att Sverige har många heltidsstuderande som söker jobb och som därmed riskerar att klassa som arbetslösa var känt långt innan regeringen 2014 satte upp målet att Sverige år 2020 ska ha EU-ländernas lägsta arbetslöshet.

– Det här visste vi om när vi satte upp målet. I Sverige är det fler heltidsstuderande som söker arbete än vad det är i en hel del andra länder och det gör att vi, såsom statistiken mäts, missgynnas jämfört med andra länder, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Europaportalen på fredagen. EU följer de regler för arbetslöshetsstatistik som satts upp av FN-organet ILO.

https://www.europaportalen.se/2017/05/s ... rande-i-eu

"Helhetsstuderande arbetslösa" låter som en självmotsägelse tycker jag. I vissa länder (som Sverige och Finland) måste tydligen heltidsstuderande arbeta. Ja, studielånet gäller ju inte under sommaren.

Ett sätt att minska behovet för heltidsstuderande att söka jobb är att betala ut studiemedel årets alla månader. Ett annat sätt, vilket förklarar varför Tyskland och Österrike har lägre arbetslöshet än andra, är att företag erbjuder ungdomar betalda lärlingsplatser där arbete värvas med utbildning. Då ingår de inte i arbetslöshetsstatistiken utan registreras som arbetande eftersom de har lön under sin utbildning. Huruvida Sverige ska följa dessa exempel är inte självklart.

– Vi kommer inte att vidta åtgärder för att trixa med statistiken, säger Magdalena Andersson.

Men betalda lärlingsplatser och studiemedel hela året är väl inte trixande utan bara olika sätt att se på saker och ting?

– Vi kommer självklart att vidta åtgärder för att underlätta både för studenter och andra ungdomar att komma in i arbetskraften. Nu har vi den lägsta ungdomsarbetslösheten på 13 år. Själv tycker jag att lärlingsutbildningar är väldigt intressant just för att det knyter utbildningen närmare till arbetslivet och företagen, säger Andersson.

Om man kollar på tabellen med orange (utan heltidsstuderande) så ser man att Sverige kommer som nr 6 i EU. Bara Storbritannien, Tyskland, Danmark, Malta och Tjeckien har lägre arbetslöshet.