Eftersom varje människa och situation är tillräckligt unik för att ha specifika egenskaper. Så blir det lättare att förstå och förklara om du säger vad som specifikt är problem.

Instämmer.
För att kunna sätta sig in i situationen måste man ha bakgrunden.
Vad är problemet? Varför är din partner odiagnosticerad?
Är själv man med AS och gift med en NT-kvinna.

Som dom andra säger så är det svårt att veta vad det är du tycker är svårt om du inte säger vad det är men man kan ju köra med dom vanliga tipsen att du kan ju försöka prata med honom och det skulle nog bli lättare om han fick en diagnos så ni är säkra på vad det är och ni kan få mer hjälp utifrån.

Särbo är också ett tips som brukar funka för mig för när man bor med någon så brukar det bli "för trångt" och man går och stör sig på den andra personen, men som sagt så är det kanske inte det som är problemet för er.

pusselbiten skrev:Jag lever med en kille sedan 3 år,han har odiagnostiserad asperger.
Det är svårt och komplicerat.
Jag håller på att bli tokig.
Någon som är i samma situation eller har varit?

Ni måste vara tydliga med varann och prata om problemen.
Hitta strategier.

Hintar och antydningar är ingen bra grej, vi aspies missar ofta sånt.