Hej. Jag har blitt dignostiserad med asp/adhd som bland-diagnos. No fence, men då jag för eget intresse/info plöjt massor av texter kring aspergers, så känner jag inte ett jävla dyft igen mig. Den där torra "överlogiska" biten, att inte förstå ironi, att bara gå på torra fakta och ha stora svårigheter i socialt umgänge, det är en lista på vad jag INTE är. Nu tänker jag att den där ganska mjuka, associativa och svajjiga sidan hos mig snarare är ADHD, att hjärnan hela tiden går på högvarv och tolkar, vrider och vänder på allt i en slags "hypernivå" hela tiden. Det hela är ganska allvarligt, då jag i samråd med olika samhällsaktörer (f-kassan, af och psykiatrin ska få ett jobb som är anpassat för mig, men frågan är om jag inte hade klarat mig tillbaka i min öppna, reguljära bransch om man omvärderade min diagnos. Vad jag har förstått är den vårdtekniska biten den att man krasst uttryckt kan medicinera adhd, men inte aspergers.

Alla aspergare är inte av den torra överlogiska typen. Och de flesta med AS har också ADHD/ADD. Just att vända och vrida och tolka är också vanligt bland aspergare.

Om du har ADHD så lider du av koncentraitonssvårigheter, har du fått medicin för det?

Oavsett diagnos kan du väl själv söka de jobb du vill ha, du behöver inte berätta din/a diagnos/er för arbetsgivaren. Eller du kan berätta om din ADHD men inte din AS (för att du tvivlar på den).

Jag har både autism och ADHD och jag förstår skämt (kan dock ha svårt med ironi), är inte det minsta överlogisk och går i princip aldrig enbart på fakta. Jag är snarare väldigt känslostyrd.

No fence? Inget staket?

Ingen hälare?
Ingen fäktning?
Ingen slingring?

Annars är min tes att det ofta är och istället för eller.
Gränserna kanske inte är så höga mellan de olika diagnoserna som man har bestämt att det ska vara.Om man blir bättre av medicinering så blir man bättre av medicinering.