Asperger och harmynthet

Vårdfrågor, medicinska aspekter samt forskning- och vetenskapsämnen.

 Moderatorer: atoms, Alien

Asperger och harmynthet

Inläggav Sockerdrickan » 2018-05-31 23:48:47

Så, för att göra en snart 30-årig historia lite "kort"

Jag föddes med läpp käk och gomspalt och hade p.g.a. det stora problem med talet. Det därefter ledde till social utfrysning. Jag minns själv nästan hela mitt liv år för år och kommer ihåg många av mina problem och har även haft tur och sparat journalen som förskolepersonalen skrev. Allt som står där påminner mycket om asperger. Det står bl.a. att jag har svårt för det sociala samspelet, leker helst själv, blir arg och upprörd när jag inte får som jag vill eller om andra inte leker på mitt sätt, våghalsig, vägrar se andra i ögonen och umgås helst med vuxna. Dock utreddes jag aldrig allt fokus var på min lätt käk och gomspalt och de vuxna trodde att allt berodde på just det. Dock har min mor berättat att hon hade misstankar på asperger då jag kunde hyperfokusera och då verkade helt döv (Lyssnade inte på mitt namn). Minns även själv att jag matvägrade, hade stora problem med hudkrämer p.g.a. konsistensen och började skrika om någon skulle smörja in mig med exempelvis solskyddsfaktor.

Hela mitt liv har jag pendlat mellan tanken "Är det asperger" eller "beror alla mina problem på tidigare problem med talet". Dom funderingarna har fått mig att bli osäker och jag har själv aldrig velat bli utredd. Det var inte förrän 2008 då jag verkligen började fundera på hur det skulle kunna vara. Men tänkte då att mitt sociala lir kan tränas och började läsa på hur man interagerar med andra.

Åren gick...

Nu är jag snart 30 och problemen kvarstår. Jag har mycket svårt för kallprat, aldrig haft många vänner, svårt att lyckas med både studier och jobb, stress och intryckskänslig och avskyr stora förändringar vilket gör att det är jättesvårt att avsluta och påbörja stora livsavgörande förändringar, blir lätt "besatt" av olika ämnen och teman. Allt har fallerat och jag har idag väldigt svårt att tro att alla mina problem bara beror på käkspalten även om den naturligtvis kan ha gjort det sociala mycket svårt för mig tidigare i livet. Tog slutligen tag i saken och började en utredning i mitten av maj. Blev idag klar med min utredning och får svar om drygt 2 veckor på vad det hela rör sig om. Under mitt läkarbesök idag lyste läkaren mig i ögonen varav jag ryggar tillbaks. Läkarens svar var då att "Ja. Det är rätt vanligt förekommande när man har en funktionsvariation". Efter besöket frågade jag henne "Tror du att det rör sig om något". Fick ett luddigt svar som jag hade svårt att tolka men hon sa, rakt på sak att "Men du kommer inte gå här ifrån tomhänt. Det kan du vara säker på". Psyk sa ungefär något liknande och släcker alltid lamporna när vi ses vilket har varit skönt.

Vill dela med mig av detta och höra vad andra har att säga om saken. Känner ni kanske igen er? Känner någon som varit med om något liknande? Artiklar eller liknande. Eller bara dela med er av ämnet. Tror jag behöver tala ut mig just för att det finns en liten rädsla där att dom inte ska ställa någon diagnos, och vad gör jag då? Vad kan det möjligtvis röra sig om då? Samtidigt, om jag får en diagnos, är det ledsamt att veta att käkspalten maskerat den.
Sockerdrickan
Ny medlem
 
Inlägg: 6
Anslöt: 2018-05-30

Återgå till Aspergare och vården



Logga in