Asperger är inget annat än en pina

Om livet i relation till sig själv och samhällets förväntningar.

 Moderatorer: atoms, Alien

Inläggav earlydayminer » 2008-03-29 3:28:12

Varför är ni så stolta över era diagnoser?
Stolt? Nja, jag är oerhört försiktig. Detta forum är det enda stället jag kan känna en någolunda trygghet att prata om mina bekymmer. Annars gömmer jag det under mörker. Däremot är jag stolt över de personer som tagit sig ansvar att skapa en sådan här mötesplats för oss, vi, de så kallade "funktionshindrade".

Är det så att ni tycker om att vara handikappade?
Nej, för det mesta är det ganska tråkigt och det händer lätt att man överanalyserar och funderar på om det kommer någonting som raderar det i framtiden. Men om det tar bort min förmåga att lära mig nya saker med en sådan rapid hastighet, min musikförmåga, min förmåga att förstå mig på kluriga uppgifter och det lugna i mig så skulle jag hellre tycka om att vara "handikappad" och behålla mina förmågor.

Vill ni vara socialt inkompetenta med enorma svårigheter att ta kontakt med folk?
Nej, det är en negativ del med detta, men jag har haft min "fair share" av kontakt med människor så tills jag själv vill och känner att jag behöver återuppta uppgiften att lära sig mer om att "umgås normalt", utan underliga känslor/tankar och viljan att dra mig lite undan så är det okej för mig. Jag trivs bra ensam, det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra.

Är koncentrationssvårigheter bra?
Det beror på, det är bra när man sitter och spelar Rally i spelhuset i Liseberg och någon står bredvid och snackar. Då har man roligt och snackar med nissen bredvid samtidigt som man inte kan koncentrera sig på spelet, vilket inte gör något för att man har roligt.

Det är värre när man ska komma ihåg viktiga saker, datum, namn, platser, uppgifter, information.. Men om man verkligen vill komma ihåg (genom att lyssna/läsa med koncentration), så gör man det.

Något mer? :)
Senast redigerad av earlydayminer 2011-05-04 10:36:48, redigerad totalt 1 gång.
earlydayminer
 
Inlägg: 12419
Anslöt: 2008-03-11
Ort: Wermland

Inläggav sommar » 2008-03-29 13:12:48

Kan inte påstå att jag är speciellt stolt över min diagnos, men skäms inte heller. Jag berättar för dem som behöver veta. Är försiktig med vem jag talar om det för för en del kan inte ta det på rätt sätt. Forumet är väldigt bra är här kan jag drifta mkt . o. lära mig en del. Jag kände en lättnad då jag fick diagnosen - en etikett på mina problem men inte på mig. Ökad förståelse - aha det är därför saker inte funkar ibland, osv.
Senast redigerad av sommar 2011-05-04 10:36:48, redigerad totalt 1 gång.
sommar
Bannad
 
Inlägg: 4619
Anslöt: 2008-01-09

Inläggav Debbido » 2008-03-29 17:35:06

Milyc skrev:För mig är exempelvis:
Begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion, även bättre förmåga att uveckla och stå för egna åsikter, stå emot destruktivt grupptryck och vara esam utan att må dåligt av det som många NT gör.
Tvångsmässighet och speciella rutiner, även ökat ordningssinne, principfasthet och nogrannhet.
Speciella begränsade intressen följaktligen god förmåga att koncentrera mig och lära mig saker om sådant som intresserar mig. Mina specialintressen är ingen pina utan min stora glädje i livet!
Begränsad förmåga att intuitivt förstå och reagera på hur andra tänker och känner även bättre förmåga att analysera dessa saker logiskt och rationellt utan att övermannas av de känslor en spontan inlevelse innebär.
Tal-, språk- och kommunikationsproblem i form av en mer eller mindre bokstavlig språkförståelse även en ökad språklig exakthet, saklighet och ärlighet.

Således är det som psykologer kallat för AS hos mig en vital del av min pesonlighet.


Kan det formuleras bättre än så här, om man ska vara stolt eller skämmas för att man har AS? Milyc har här lyft fram AS-egenskapernas fram- och baksidor på samma gång. Det negativa med ett AS-drag, baksidan, har samtidigt något positivt med sig, framsidan.

Kan man ta bort baksidan från ett mynt? Nej. Det går inte att bara ha en framsida. Så är det med allt.

Den autistiska hjärnan är specialdesignad för att kunna utföra vissa arbeten, i allmänhet är det så. Om arbetsmarkanden utnyttjade detta på rätt sätt och tog hänsyn till "baksidorna" så skulla AS inte behöva vara ett handikapp i arbetslivet för så många, fast trots att i privatlivet. Det är svårt att komma ifrån.

Vem är stolt över de sociala funktionsnedsättningar vi har? Ingen! Men varför skulle vi inte vara stolta över det vi är bra på? Det måste man ju, av ren självbevarelsedrift.
Senast redigerad av Debbido 2011-05-04 10:36:48, redigerad totalt 1 gång.
Debbido
 
Inlägg: 5689
Anslöt: 2007-09-24
Ort: Vid Västerhavet

Inläggav Kvasir » 2008-03-29 17:58:20

Värt att notera är att AS är ett funktionshinder, inte en sjukdom. En sjukdom är något fel på individen och dess funktion. Ett funktionshinder är inte något fel på individen utan ett problem för individen att interagera med och fungera ihop med sin omgivning. Dvs. det handlar snarare om inkompatbilitet. Om någon som bara talar swahili flyttar till Sverige så får den individen svårt att fungera i samhället om denna inte försöker lära sig svenska, men för den skull är det inte något fel på personen ifråga. Den har bara problem att fungera i en svensktalande omgivning.
Senast redigerad av Kvasir 2011-05-04 10:36:48, redigerad totalt 1 gång.
Kvasir
 
Inlägg: 14628
Anslöt: 2007-11-04
Ort: Vilse någonstans mellan coNP och P/poly

Inläggav gusgus » 2008-03-29 18:14:51

Intressant tråd Jag är inte STOLT över diagnosen som om den vore en OBE men den är en klar hjälp att förstå.Jag fick diagnos vid 50+ så jag har alltså levt en stor del av mitt liv bland NT men känt mig som felplacerad utan att veta varför. Allt blev inte OK med diagnosen som förklaring men det blev betydligt lättare att handskas med livet. Jag är försiktig med dem som får veta alla kan inte ta information på rätt sätt och då är det bättre att inte aktivt dölja 'för det kan man ju inte Det skiner igenom men man behöver inte skriva med stora bokstäver. Jag är den jag är och detta med AS är medfött och jag får lära mig leva med det eja vore att delar av omgivningen inte alla men en del också förstod skillnaden mellan medfött och införlivat och förvärvat och eventuellt därmed botbart.
Senast redigerad av gusgus 2011-05-04 10:36:48, redigerad totalt 1 gång.
gusgus
 
Inlägg: 44
Anslöt: 2008-03-02
Ort: LUND

Inläggav alfapetsmamma » 2008-05-24 19:26:45

Inger skrev:
Milyc skrev: För mig är exempelvis:
Begränsad förmåga till ömsesidig social interaktion, även bättre förmåga att uveckla och stå för egna åsikter, stå emot destruktivt grupptryck och vara esam utan att må dåligt av det som många NT gör.
Tvångsmässighet och speciella rutiner, även ökat ordningssinne, principfasthet och nogrannhet.
Speciella begränsade intressen följaktligen god förmåga att koncentrera mig och lära mig saker om sådant som intresserar mig. Mina specialintressen är ingen pina utan min stora glädje i livet!
Begränsad förmåga att intuitivt förstå och reagera på hur andra tänker och känner även bättre förmåga att analysera dessa saker logiskt och rationellt utan att övermannas av de känslor en spontan inlevelse innebär.
Tal-, språk- och kommunikationsproblem i form av en mer eller mindre bokstavlig språkförståelse även en ökad språklig exakthet, saklighet och ärlighet.


Just så ser jag på det också. Även resten av inlägget var lysande välformulerat.


Ja, det var nästan så det borde få komma med i den programförklaringen som skulle skrivas och ges till berörda myndigheter (nu minns jag inte vad tråden hette eller ens vem som skrev, buhu för mitt guldfiskminne..).
alfapetsmamma
 
Inlägg: 7383
Anslöt: 2008-05-03

Återgå till Att leva som Aspergare



Logga in