Liljan skrev:Själva essensen av Asperger är just bristande ToM, jag har aldrig träffat en NT som brister i ToM. Att ha ToM innebär att man direkt kan se hur någon känner och relativt snabbt kan förstå hur andra människor fungerar.

Finns många icke-aspergare som har svårt att skilja på egna behov och andras, eller mellan fantasi och verklighet. Tänker främst på borderline och psykoser. De har också bristande ToM.

Liljan skrev:RSD555; Jag glömde att säga att känslor och förstå hur folk tänker är väldigt nära sammankopplade, du ger själv ett exempel på det:

När jag efteråt pratat med den som sagt oj, usch, nä och fy har det visat sig att den personen laggt in egna tankar och värderingar som inte har med saken att göra.

Det här är ett exempel på när din ToM brister, du förstår inte hur den som har lyssnat tänker, varför personen har lagt in sina egna känslor och värderingar.

Personen lägger in sina egna tankar och värderingar för att personen tror dessa har något med den andre personens att göra?

Mvh L

RSD555 skrev:

Liljan skrev:RSD555; Jag glömde att säga att känslor och förstå hur folk tänker är väldigt nära sammankopplade, du ger själv ett exempel på det:

När jag efteråt pratat med den som sagt oj, usch, nä och fy har det visat sig att den personen laggt in egna tankar och värderingar som inte har med saken att göra.

Det här är ett exempel på när din ToM brister, du förstår inte hur den som har lyssnat tänker, varför personen har lagt in sina egna känslor och värderingar.

Personen lägger in sina egna tankar och värderingar för att personen tror dessa har något med den andre personens att göra?

Mvh L

Hade jag rätt?

Du hade rätt i det du skrev att jag fått för bra betyg i skolan. Jag hade allvarliga brister i alla ämnen men lyckades undvika att dom uppdagades. I kemi och fysik hade jag t ex noll koll när det gällde experiment och andra
praktiska tillämpningar. Men ingen förstod det. Ingen förstod det med ojämn begåvningsprofil så mina resultat på avancerade teoretiska uppgifter var det som räknades.

Jag har precis läst igenom tråden och uppmärksammade att flera personer har olika uppfattningar om vad teorin innebär. Det pekar kanske på att verkligeheten är flyktig och svårligen låter sig beskrivas. Tråden var matnyttig och beredde mig ett stort nöje vid en andra läsning.

ToM är ett paraplybegrepp, det är vagt och består av flera delar, men ytterst syftar den till att förklara hur större andelen av människor kan förstå varandra medans andra som inte delar egenskaper som ingår i ToM inte kan förstå andra människor.

Teorin utgår från en norm om vad som konstituterar en NT människa och bygger vidare på begrepp inom ämnet, häri ingår emotionell och kognitiv intelligens, dessa konstituerande förmågår möjligör att förstå en annan människa, baserat på vad iakttagaren kan uttyda och förmodligen även hur denne bör reagera, för att således förnimma den upplevelse som den andra människar erfar vid ett bestämt tillfälle.

Trådstartaren skriver om bristande förmåga att förstå just vissa känsloladdade uttryck. Språket utgör en referens för bestämda saker och ting, just känslor utgör ett tillstånd där nyanser i känslorna beskrivs av vissa specifika ord, som avser att överföra information från avsändarens upplevelse till mottagaren så att denne kan förstå upplevelsen; även inbegripet känslor.

Vad gäller de kriterium inom ToM som används för att bestämma, om en person faktiskt delar de nödvändiga egenskaperna som ingår i ToM, genom undersökning i syfte att nå ett resultat om personen kan uppleva vad den andre personen i den mån som krävs av ToM.

Om jag har förstått ToM rätt, är det en modell som avser att förklara förmågan att per automatik uppleva vad en annan person upplever. Låt oss anta om en person inte kan uppleva de känslor som en NT människa upplever. Då kommer en undersökning av en person med bristerna föranleda att ToM saknas hos personen.

Varför är ToM intressant?

Bättre är att förstå de egenskaper som konstituterar en annan person, dennes personliga värderingar och upplevelser; desto mer information vi har om en person desto mindre hinder mot att exakt kunna tolka och förstå den andra personens tankar, vari åsikter och värderingar samt dennes benägenhet eller tendens att vidta vissa handlingar kan förstås mot bakgrund av informationen vi har tillgänglig; således med sannolikhet förstå personens historik och framtid förutsatt att den där personens agerande utgår från rationella ställningstaganden.

Om det är en NT människa, så ingår ett krav på att personen ska agera rationellt; alltså kan personer som saknar bestämda känslomässiga anknytningar till särskilda händelser, t.ex. AS, i större utsträckning sätta sig in en dennes agerande utan risken att felaktigt tolka in känslomässiga värderingar vid bedömningen om vilken handling som bör vara rätt. -- En NT kan uppleva mycket stark aversion baserat på tidigare händelser, om vi tror på Pavlovs experiment om betingelser.

Det verkar rimligt att när vi sätter oss in en annan persons medvetande gör vi det med ett filter som förvränger vad vi kan förstå -- vi måste justera vårt filter till att bättre passa den andra personens filter för att därmed dela dennes perspektiv; vi utgår från ett medvetande baserat på vår upplevelser, där såväl logiska som känslomässiga antagande görs som appliceras på den andra personens situation vid ett bestämt förhållande (alltså i en viss situation särskilda och relevanta omständigheter avgör den faktiska upplevelsen personen har haft och har skapat sig i efterhand.) Det borde vara mindre betydelsefullt vilka avgränsade känslor personen upplevt för att förstå den tänkbara slutsatsen och lärdomen personen tagit med sig från händelserna. Läs mer om method acting, där skådespelare som tillämpar detta anses vara mer genuina karaktärer, som innebär att genom method acting inbilla sig att vissa händelser som konstituerar personen som skådespelaren gestaltar har inträffat. Typiskt sett bidrar små och personliga ageranden som sker regelbundet i bestämda situationer till att skådespelaren, kanske på någon nivå blir mer övertygad om att imaginära händelser som varit betydande som fortsätter prägla den gestaltade rollen faktiskt har inträffat.
En person med ToM är inte medveten om sitt filter skiljer sig från en annans filter eftersom dessa i regel överensstämmer med varandra, således borde risken till felbedömningar vara större hos dem när det gäller rationella värderingar och slutsatser personen faktiskt har. Dessutom kan de om en bristande förståelse i kommunikationen, som innefattar känslor och logik, överbryggas genom att de är sociala och imiterar varandras känslor på så sätt att varderas känslor närmar sig varandra. Om de har ett någorlunda identiskt känslomässigt tillstånd och även delar logisk förmåga till att dra slutsatser så har de förstått varandra. Förståelsen har träffats i princip utan att de upptäckt att de faktiskt har olika filter; och därav riskerar bortse att de har olika filter med undantag av att de förstår olikheter i känslor -- alltför stor oenighet i känslor leder till en konflikt.

Jag har problem inom mer "manliga" områden som experiment inom fysik och kemi. Klarade mig undan upptäckt pga att dom bästa praktikerna slogs om att få ha med mig i sin grupp. Dom skötte det praktiska och jag räknade matte.

Hade det funnits betyg i kemi experiment hade jag inte kommit upp till ig. Ingen överdrift, så dålig var jag.

Men ändå fick jag mvg i alla kurser matte, fysik och kemi. Var bara slump eller tur. Eller Gud eller någon Ängel. Jag har haft en helt osannolik tur som klarat mig genom skolan med toppbetyg.

Första två åren på universitet gick väldigt bra. Praktikerna slogs om att få vara i min grupp pga mina teoretiska egenskaper. Och lärarna höjde mig till skyarna.

Men tredje året kom smällen. Dumbommarna i klassen tappade csn stödet och reste till norge för att rensa fisk. Jag hittade inte ens till lektionssalarna men klarade mig ändå hyfsat. Mina mvg blev till vg.

Fjärde året på universitetet kom verkligheten ikapp mig. Vi var bara två kvar i klassen och båda var aspiesar. Vi hittade inte till lektionerna och var helt borta när det gällde teknik.

Min humor var ett bra vapen. När jag ertappades med att inte förstå någonting förstod folk att jag drev med dem. Att jag var ironisk eller sarkastisk förstod alla, trots att jag inte visste vad ironisk var. Jag var så pass bra på teori att folk trodde jag var ett geni. Begreppet "ojämn begåvningsprofil" fanns inte då.

Dom enda diagnoserna som fanns var Geni, Normal och Idiot. Och jag fick diagnosen "Geni".

Lärarna tog hjälp av mig rätta prov och jag var lärarnas gullegris. Mina kompisar mobbade mig för det och kallade mig "lärarnas gullegris".

Lite lustigt att det är ett skällsord när man går i skolan för att lära sig. Jag förstod ingenting vad som var fel med mig. Och min mamma hjälpte inte till. Hon sa det var dom som mobbade som hade problem och att jag var ok.

Framsteg in forskningsområdet

Understanding Individual Differences in Theory of Mind via Representation of Minds, Not Mental States Jane R. Conway, Caroline Catmur, Geoffrey Bird skrev:The human ability to make inferences about the minds of conspecifics is remarkable. The majority of work in this area focuses on mental state representation (‘theory of mind’), but has had limited success in explaining individual differences in this ability, and is characterized by the lack of a theoretical framework that can account for variability in the population of minds to which individuals are exposed. We draw analogies between faces and minds as complex social stimuli, and suggest that theoretical and empirical progress on understanding the mechanisms underlying mind representation can be achieved by adopting a ‘Mind-space’ framework; that minds, like faces, are represented as vectors in a multidimensional psychological space. This Mind-space framework can accommodate the representation of whole cognitive systems, and may help to explain individual differences in the consistency and accuracy with which the mental states of others are inferred. Mind-space may also have relevance for understanding human development, inter-group relations, and the atypical social cognition seen in several clinical conditions.

Källa: https://www.researchgate.net/publicatio ... tal_States [accessed May 28 2018].

When the world becomes ‘too real’: a Bayesian explanation of autistic perception
Elizabeth Pellicano, David Burr skrev:Perceptual experience is influenced both by incoming sensory information and prior knowledge about the world, a concept recently formalised within Bayesian decision theory. We propose that Bayesian models can be applied to autism – a neurodevelopmental condition with atypicalities in sensation and perception – to pinpoint fundamental differences in perceptual mechanisms. We suggest specifically that attenuated Bayesian priors – ‘hypo-priors’ – may be responsible for the unique perceptual experience of autistic people, leading to a tendency to perceive the world more accurately rather than modulated by prior experience. In this account, we consider how hypo-priors might explain key features of autism – the broad range of sensory and other non-social atypicalities – in addition to the phenomenological differences in autistic perception.

Källa: https://www.cell.com/trends/cognitive-sciences/abstract/S1364-6613(12)00200-8

Jag skulle behöva en fulltext till den nedersta artikeln. Vänligen ta fram detta åt mig.