(Omröstning) AS-diagnos och adekvat hjälp
21 inlägg
• Sida 1 av 1
(Omröstning) AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-28 17:22:51
Nedanstående inlägg ur tråden Snart är ingen riktigt "normal" längre enligt nya DSM inspirerade mig till den här.
Ska vi göra som mar0der säger i andra inlägget — det jag har strukit under — lägga handen på hjärtat och känna efter om vi verkligen har AS, inklusive kriteriet att tillståndet ger oss "signifikanta problem i vardagen". Och sedan, oavsett det, avgöra om vi tycker vi får den hjälp vi kan begära av samhället (från ingen och uppåt) mot vad det nu än är för psykiatriska problem vi har eller inte har.
Försöka sätta oss över eventuell självömkan och bekvämlighet man kanske vet med sig att man har — eller omvänt eventuella tendenser att förringa sig själv och sina problem.
Försöka sätta oss över våra känslomässiga bindningar till AS för att det är bekvämt eller har blivit en identitet — eller kanske vår rädsla för den etiketten fast "allt" tyder på att vi har det.
Omröstningsalternativen blev många, men jag såg inget bättre sätt att täcka allt. De är ordnade i grupper som följer: 4 + 4 +1 om man har AS-diagnos; 4 + 4 +1 om man inte har AS-diagnos. Tyvärr gick det inte att göra blankrader mellan grupperna, forummotorn betraktade dem som extra omröstningsalternativ.
Ska vi göra som mar0der säger i andra inlägget — det jag har strukit under — lägga handen på hjärtat och känna efter om vi verkligen har AS, inklusive kriteriet att tillståndet ger oss "signifikanta problem i vardagen". Och sedan, oavsett det, avgöra om vi tycker vi får den hjälp vi kan begära av samhället (från ingen och uppåt) mot vad det nu än är för psykiatriska problem vi har eller inte har.
Försöka sätta oss över eventuell självömkan och bekvämlighet man kanske vet med sig att man har — eller omvänt eventuella tendenser att förringa sig själv och sina problem.
Försöka sätta oss över våra känslomässiga bindningar till AS för att det är bekvämt eller har blivit en identitet — eller kanske vår rädsla för den etiketten fast "allt" tyder på att vi har det.
Omröstningsalternativen blev många, men jag såg inget bättre sätt att täcka allt. De är ordnade i grupper som följer: 4 + 4 +1 om man har AS-diagnos; 4 + 4 +1 om man inte har AS-diagnos. Tyvärr gick det inte att göra blankrader mellan grupperna, forummotorn betraktade dem som extra omröstningsalternativ.
mar0der skrev:LILITH_ skrev:Ursäkta mig? En överdiagnostisering?
Ja. Det är väldigt många man i efterhan sett inte har en uppmärksamhetsstörning eller autism utan att det snarare handlat om psykiatriska problem som efterliknat symtomen vid uppmärksamhetsstörning som borderline, depression, bipolärsjukdom, ångestsyndrom etc och vid autism har det handlat om andra psykiatriska tillstånd som personlighetsstörning som shizoid, fobisk eller social fobi, livskris, förstämningssyndrom, ångestsyndrom osv osv.
Den som tror att np utredningar är lätta har nog missuppfattat allt. Och dåmenar jag behandlare och utredare. Har varit med om att någon fått aspergers syndrom efter 45 minuters samtal pga att patienten inte tittade läkaren i ögonen, hade svårt med sociala samspel eftersom patienten drog sig undan men blev arg...
så ja en enorm överdiagnostisering...
mar0der skrev:@Zombie och LILITH_
Jag baserar mina uttalanden på siffror från lokala utvärderingar gjorda på allmänpsykiatriska mottagningar i mitt län, vittnesbörd från kliniker jag har kontakt med och uttalanden från internationella neuropsykiatriska konferenser. Uppfattningen är denna: Vi är dåliga på att upptäcka AS generellt både i psykiatri, skola och vården i övrigt. Men sedan denna brist upptäckts har helt plötsligt en explosion av diagnoser börjat ställas. Och vid en närmare titt så revideras väldigt många och i andra fall har det blivit en 'slask' diagnos eftersom effektivitet är något som varje mottagning idag brottas med.
Om ens np diagnos stämmer, så ska den skapa SIGNIFIKANT LIDANDE FÖR PERSONEN I DESS VARDAG. Om det inte gör det, så ska inte diagnos sättas! Och det är just denna 'detalj' som missbedöms från både patientens håll och behandlarens. Syftet med en utredning och autism diagnos är att man ska få rätt insatser och hjälp. Det är ingen tillfällighet att Asperger är berättigade LSS eftersom tanken är att personer med Aspergers syndrom ska ha så stora svårigheter i sin vardag att de behöver särskilt stöd. Handen på hjärtat så skulle jag vilja veta hur många med AS idag (kanske i detta forum) som har behov av sådant stöd. [Understruket av Zombie.] Om man med AS inte behöver detta stöd så ska heller inte AS tillhöra personkrets 1 och därmed inte klassas som en autism och svårt handikapp. Fråga två: Är det AS som skapar det lidande som patienten upplever?? Eller är det något annat? Är det något annat så ska man inte ha AS diagnos. Och med annat menar jag psykiatrisk blandproblematik som ofta misstas för neuropsykiatri. Då tillför inte en AS diagnos patienten ett smack.
Krasst sagt: Autism diagnoser skall tilldelas de som är i yttersta behov av det. Asperger har tyvärr blivit lite av en 'slask'diagnos om man ser det på det sättet. Och det är just därför diagnosen ska tas bort i DSM-5.
För att svara på Zombies fråga om medvetenhet så finns en stor medvetenhet om detta på professionell nivå, men den når inte ut till allmänheten. Därför finns just den frustration som handlar om att patienter upplever att de inte får en diagnos trots att de är säkra på att de ska ha den. Konstigt nog så är just neuropsykaitriska diagnoser de som störst konflikt uppstår. Det verkar som att personer har lättare att identifiera sig med en npf än psykiatrisk diagnos.
Hur många personer på respektive sida som missdiagnostiseras är omöjligt att svara på om socialstyrelsen inte beslutar att göra en stor undersökning om detta, för det finns idag inga.
Jag kan inte säga att min uppfattning är den korrekta, men det är synsättet från 'vår' sida iaf.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av kitsove » 2011-07-28 17:45:02
jag tycker det kan vara mycket gnäll om hur lång tid det tar att få hjälp och insatser och får inte tillräckligt men det hade inte varit bättre med ingenting alls, så jag tycker all hjälp man får är bra, kan ju inte vara dåligt om alternativet är ingen hjälp alls, eller?
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-28 18:01:06
Det ligger det ju något i. Men jag tänkte närmast på om man är nöjd med hjälpen i förhållande till vad man själv skulle behöva rent praktiskt.
Inom gränserna för det som rimligen skulle kunna göras förstås. Trolla bort ens svårigheter kan ingen göra. Så även där får jag väl säga "handen på hjärtat".
Inom gränserna för det som rimligen skulle kunna göras förstås. Trolla bort ens svårigheter kan ingen göra. Så även där får jag väl säga "handen på hjärtat".
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av LILITH_ » 2011-07-28 18:14:16
Ska bli mycket intressant att följa denna tråd! Väldigt viktiga frågeställningar.
Svarade "AS-diagnos. Betydande AS-problem i vardagen. Hjälp från samhället och missnöjd med den."
Handen på hjärtat så är det inte bara AS jag har utan tilläggsdiagnoser som depression och social fobi. Båda dem senare har nog förlorat i styrka sedan diagnostiserandet för över ett år sedan.
Men AS består (
) och orsakar främst en ständig utmattning som försvårar allt från att upprätthålla friska relationer till närstående till att orka med yrkesarbete i den omfattning jag skulle vilja samt överhuvudtaget ork att hantera livet i stort, som kvinna, förälder, vän, medmänniska etc.
Den samhällshjälp jag får är en nyligen påbörjad boendestödskontakt.
Det är egentligen inte det jag behöver men det var den mest tillämpliga hjälpen som fanns att få. Kan inte utvärdera resultatet än, eftersom det är så nytt.
Det jag hade behövt hjälp med är någon sorts case-manager som tillsammans med mig strukturerar min och övriga familjens vardag i ett större perspektiv och fungerar som någon sorts stödkontakt men på ett mer personligt plan och som då omfattar hela familjen, genom mig.
Tror att alfapetsmamma skrev önskemål om liknande för länge sedan, så minns jag det iaf.
Min utmattning är av sorten som kommer och går vilket gör att hjälpbehovet fluktuerar mycket genom tiden, vilket gör det än mer svårbedömt och förvirrande - även för mig själv.
Jag behöver enligt min egen bedömning mer hjälp från samhället, hjälp som i dagsläget inte finns att få genom LSS.
Samt en förståelse och acceptans inför detta märkliga att jag ibland klarar mig utmärkt på egen hand och med egna krafter en tid för att sedan falla ner i ett utmattningshål som gör det omöjligt att fungera ens i de enklaste sammanhang.
Svarade "AS-diagnos. Betydande AS-problem i vardagen. Hjälp från samhället och missnöjd med den."
Handen på hjärtat så är det inte bara AS jag har utan tilläggsdiagnoser som depression och social fobi. Båda dem senare har nog förlorat i styrka sedan diagnostiserandet för över ett år sedan.
Men AS består (
) och orsakar främst en ständig utmattning som försvårar allt från att upprätthålla friska relationer till närstående till att orka med yrkesarbete i den omfattning jag skulle vilja samt överhuvudtaget ork att hantera livet i stort, som kvinna, förälder, vän, medmänniska etc.Den samhällshjälp jag får är en nyligen påbörjad boendestödskontakt.
Det är egentligen inte det jag behöver men det var den mest tillämpliga hjälpen som fanns att få. Kan inte utvärdera resultatet än, eftersom det är så nytt.
Det jag hade behövt hjälp med är någon sorts case-manager som tillsammans med mig strukturerar min och övriga familjens vardag i ett större perspektiv och fungerar som någon sorts stödkontakt men på ett mer personligt plan och som då omfattar hela familjen, genom mig.
Tror att alfapetsmamma skrev önskemål om liknande för länge sedan, så minns jag det iaf.
Min utmattning är av sorten som kommer och går vilket gör att hjälpbehovet fluktuerar mycket genom tiden, vilket gör det än mer svårbedömt och förvirrande - även för mig själv.
Jag behöver enligt min egen bedömning mer hjälp från samhället, hjälp som i dagsläget inte finns att få genom LSS.
Samt en förståelse och acceptans inför detta märkliga att jag ibland klarar mig utmärkt på egen hand och med egna krafter en tid för att sedan falla ner i ett utmattningshål som gör det omöjligt att fungera ens i de enklaste sammanhang.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Truly » 2011-07-28 20:20:15
LILITH_ skrev:
Det jag hade behövt hjälp med är någon sorts case-manager som tillsammans med mig strukturerar min och övriga familjens vardag i ett större perspektiv och fungerar som någon sorts stödkontakt men på ett mer personligt plan och som då omfattar hela familjen, genom mig.
Tror att alfapetsmamma skrev önskemål om liknande för länge sedan, så minns jag det iaf.
Jag behöver enligt min egen bedömning mer hjälp från samhället, hjälp som i dagsläget inte finns att få genom LSS.
Samt en förståelse och acceptans inför detta märkliga att jag ibland klarar mig utmärkt på egen hand och med egna krafter en tid för att sedan falla ner i ett utmattningshål som gör det omöjligt att fungera ens i de enklaste sammanhang.
LILITH förklarade det så bra så det är onödigt att jag återupprepar samma sak.
Mitt svar blev: AS-diagnos och inget av ovanstående stämmer. Utveckla gärna i tråden!
Själv har jag ännu inte ansökt om hjälp från Hab, LSS eller kommunen. Jag har fått en radda intyg utskrivna av psykologen och blivit uppmanad att söka, men jag tar mig aldrig dit. Det beror främst på att jag tycker att de har ett "svårarbetat system" eller hur jag ska uttrycka det. Det krävs så mycket ork och energi bara för att ta sig till Hab och sedan ska man dessutom genomgå en massa babbel tillsammans med en hel hög av människor. Bigge skrev så bra angående detta i en annan tråd, som jag kopierade, men jag sitter vid fel dator nu så jag kan inte hitta det.
Och som sagt, det hjälper ju inte att de olika delarna av samhällshjälpen är så utspridda på olika kontor: Habiliteringen, Kommunen (SoL) samt Kommunen (LSS).
Ingen information får man från Hab heller, ivarje fall inte där jag bor. Jag frågade efter en informationbroschyr över vad Hab sysslar med och fick ett litet häfte där det står om hjälp till de som är syn- eller hörselskadade. I det häftet fanns det en halv sida om NPF, men då var det en person som informerade om hennes nedsättning, inte vad Hab har att erbjuda.
Nu har jag visserligen luskat ut det ändå genom att läsa här på forumet. Men allt detta egetarbete gör att mina initieringsproblem blir än större när man inte ens kan få vettiga svar.
Plus det som Lilith tar upp, att den hjälp jag VERKLIGEN behöver, den finns inte att tillgå.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av mar0der » 2011-07-28 21:40:41
Zombie
Vet inte vad du vill få ut av en sån här tråd. Tycker du jag ifrågasatte 'er' för mycket i den andra tråden? Din omröstning kommer naturligtvis visa på ett missnöje och bekräftelse om behov av hjälp eftersom om du tänker efter, vilka är det som söker sig till detta forum? Inte är det ju de som inte behöver hjälp och inte lider av AS iaf.. eller hur?
Vet inte vad du vill få ut av en sån här tråd. Tycker du jag ifrågasatte 'er' för mycket i den andra tråden? Din omröstning kommer naturligtvis visa på ett missnöje och bekräftelse om behov av hjälp eftersom om du tänker efter, vilka är det som söker sig till detta forum? Inte är det ju de som inte behöver hjälp och inte lider av AS iaf.. eller hur?
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av KaosPrinsessa » 2011-07-28 22:36:04
Jag svarade "AS-diagnos och inget av ovanstående stämmer. Utveckla gärna i tråden!" för jag har AS/HFA diagnos och betydande svårigheter i vardagen och får ingen hjälp men jag vet inte om jag är nöjd eller ej med det. Vet inte hur jag känner för att få utomstående hjälp. Skulle behöva det men är rädd för att bli överkörd.
- KaosPrinsessa
- Inlägg: 3153
- Anslöt: 2010-10-10
- Ort: Cardiff, Wales
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-28 23:30:43
mar0der skrev:Zombie
Vet inte vad du vill få ut av en sån här tråd.
Pröva frågan så gott omständigheterna tillåter.
Förutom ett opålitligt omröstningsresultat kan man ju få intressanta reflexioner och kanske diskkussioner.
mar0der skrev:Tycker du jag ifrågasatte 'er' för mycket i den andra tråden?
Det beror på hur du menar. Nej, det var inte därför jag startade tråden — se ovan. Nej, jag tyckte inte du ifrågasatte oss för mycket för min känslomässiga bekvämlighet. Jag vill hellre veta hur det ligger till än ha det bekvämt.
Men ja, när du drämde till med "enorm överdiagnosticering" så strider det mot min erfarenhet, som kommer inte bara från nätet, och inklusive det jag har hört från andra människor. Men jag har inte erfarit hela världen. Skolbarn är till exempel en rätt vit fläck. Så ju mer du kan utveckla och belägga den där tesen, eller rönet, desto bättre tycker jag det är. Desto mer går det också att diskutera saken, det känns inte riktigt möjligt än.
mar0der skrev:Din omröstning kommer naturligtvis visa på ett missnöje och bekräftelse om behov av hjälp eftersom om du tänker efter, vilka är det som söker sig till detta forum? Inte är det ju de som inte behöver hjälp och inte lider av AS iaf.. eller hur?
Det finns folk som söker sig hit för att sällskapet tilltalar dem eller för att lära sig saker, så varför inte ur den gruppen också? Men visst, inte osannolikt att de är underrepresenterade.
Å andra sidan är det också sannolikt för diverse aspergargrupper som har kliniskt signifikanta AS-problem: folk som inte är så verbala eller på andra sätt är "mer autistiska" än den stora massan här och därför inte känner sig platsa; folk som är för "aspigt rakt på sak" (macho) för modereringen; andra som tvärtom är för känsliga eller för benägna att misstolka saker i paranoid riktning.
Jag känner till folk, som inte är aktiva här, ur alla de grupperna. Men jag känner inte till någon undersökning som ställer det här forumet i relation till alla svenskspråkiga aspergerdiagnosticerade (med eller utan angränsande autismdiagnosticerade), så jag vågar inte säga vad ett medelvärde av kompotten skulle bli.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Alien » 2011-07-29 1:13:54
Vad menas med "betydande AS-problem i vardagen"?
Jag har ju mina igångsättningssvårigheter, men hur ska jag bevisa att det är AS och inte vanlig oföretagsamhet och lättja?
Ett betydande problem är om man inte får jobb/får behålla jobbet pga AS, men är det ett "vardagsproblem"? Där räcker förvisso inte hjälpen till.
Ett annat är om man jämt blir störd pga dålig ljudisolering i lägenheterna, men det finns ju heller ingen "hjälp från samhället" för.
Jag har ju mina igångsättningssvårigheter, men hur ska jag bevisa att det är AS och inte vanlig oföretagsamhet och lättja?
Ett betydande problem är om man inte får jobb/får behålla jobbet pga AS, men är det ett "vardagsproblem"? Där räcker förvisso inte hjälpen till.
Ett annat är om man jämt blir störd pga dålig ljudisolering i lägenheterna, men det finns ju heller ingen "hjälp från samhället" för.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-29 1:39:22
Tja, vad menade kriterieförfattarna? Eller mar0der och h@ns meddiagnostiker? Det är dem jag tar spjärn mot. Jag kan också bara gissa. Även för dem är väl mycket bedömningsfrågor. Och i det läget får man väl försöka se på sig själv så neutralt man kan.
Hur skulle man se på sig själv och sina problem, om det vore en annan person och man försökte sätta sig i en utredares ställe?
(Vad ingår igångsättningssvårigheterna i för mönster? "Bara lättja" torde väl ändå vara en psykiatriskt tvivelaktig härledning — hoppas jag iallafall? Och arbetslivet eller dess urtima frånvaro, på vilket sätt skulle det inte ingå i vardagen? Kanske på något, men inte gärna på alla. Sensoriska avvikelser har väl blivit rätt vedertaget? ...eller så kan väl åtminstone jag tänka. Hoppas bara det inte blev för ledande nu... )
Hur skulle man se på sig själv och sina problem, om det vore en annan person och man försökte sätta sig i en utredares ställe?
(Vad ingår igångsättningssvårigheterna i för mönster? "Bara lättja" torde väl ändå vara en psykiatriskt tvivelaktig härledning — hoppas jag iallafall? Och arbetslivet eller dess urtima frånvaro, på vilket sätt skulle det inte ingå i vardagen? Kanske på något, men inte gärna på alla. Sensoriska avvikelser har väl blivit rätt vedertaget? ...eller så kan väl åtminstone jag tänka. Hoppas bara det inte blev för ledande nu... )
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av MsTibbs » 2011-07-29 9:35:33
AS-diagnos. Betydande AS-problem i vardagen. Hjälp från samhället och nöjd med den.
Jag är nog mitt emellan "inga betydande" och "betydande". Jag har relativt "mild men klockren" Asperger. Jag har tex boendestöd, men jag krackelerar inte om de ringer och inte kan komma torsdag nästa vecka eller skickar en vikarie såsom vissa gör.
Jag är nog mitt emellan "inga betydande" och "betydande". Jag har relativt "mild men klockren" Asperger. Jag har tex boendestöd, men jag krackelerar inte om de ringer och inte kan komma torsdag nästa vecka eller skickar en vikarie såsom vissa gör.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av mar0der » 2011-07-29 12:53:10
Mycket av det som bestrids i våra diskussioner är om det subjektiva lidandet hos patienter verkligen tas på allvar eller bara jämförs mot en mall (diagnosmanual) på ett cyniskt sätt.
Tänk er själva. Har ni aldrig haft en kroppsligt symtom som feber eller värk någonstans som övertygat er att något är fel. Det har iaf jag. Jag hade så ont i huvudet och kroppen en gång i samband med feber att jag trodde huvudet skulle sprängas. Jag träffade en läkare som sa att jag hade klassiska symtom på influensa. Jag vägrade acceptera detta för min huvudvärk var av ett slag jag aldrig upplevt förr. Min subjektiva upplevelse av symtomen var helt klart värre än vad läkaren ville få dem till vilket naturligtvis gjorde mig oerhört frustrerad. Detta gick visserligen över efter ett par dagar och min oro la sig.
Min poäng är att våra subjektiva uppelevelser om lidande nästan aldrig står i propotion till vad en utomstående kan observera och mäta. Det är därför det heter subjektivt lidande. Därför har man upprättat kriterier kring symtom som måste följas (diagnosmanualer) för att mäta de symtom som raporteras på ett så objektivt sätt som möjligt för om vi tänker efter. Skulle vi gå på alla människors subjektiva upplevelser av allting i samhället generellt skulle vi ha KAOS. Vi måste ha något sätt att mäta och jämföra det mer objektiv.
Med det sagt blir betydande nedsättning utifrån ett subjektivt perspektiv inte ens relevant eftersom alla med subjektiva upplevelser om lidande anser de har en betydande nedsättning. Men för psykiatrin måste man hitta mer objektiva sätt att 'bevisa' detta genom att jämföra mot mer objektiva mått. Det kan vara kriterier, det kan vara observationer från andra parter etc.
Förstår du hur jag tänker..
Tänk er själva. Har ni aldrig haft en kroppsligt symtom som feber eller värk någonstans som övertygat er att något är fel. Det har iaf jag. Jag hade så ont i huvudet och kroppen en gång i samband med feber att jag trodde huvudet skulle sprängas. Jag träffade en läkare som sa att jag hade klassiska symtom på influensa. Jag vägrade acceptera detta för min huvudvärk var av ett slag jag aldrig upplevt förr. Min subjektiva upplevelse av symtomen var helt klart värre än vad läkaren ville få dem till vilket naturligtvis gjorde mig oerhört frustrerad. Detta gick visserligen över efter ett par dagar och min oro la sig.
Min poäng är att våra subjektiva uppelevelser om lidande nästan aldrig står i propotion till vad en utomstående kan observera och mäta. Det är därför det heter subjektivt lidande
. Därför har man upprättat kriterier kring symtom som måste följas (diagnosmanualer) för att mäta de symtom som raporteras på ett så objektivt sätt som möjligt för om vi tänker efter. Skulle vi gå på alla människors subjektiva upplevelser av allting i samhället generellt skulle vi ha KAOS. Vi måste ha något sätt att mäta och jämföra det mer objektiv. Med det sagt blir betydande nedsättning utifrån ett subjektivt perspektiv inte ens relevant eftersom alla med subjektiva upplevelser om lidande anser de har en betydande nedsättning. Men för psykiatrin måste man hitta mer objektiva sätt att 'bevisa' detta genom att jämföra mot mer objektiva mått. Det kan vara kriterier, det kan vara observationer från andra parter etc.
Förstår du hur jag tänker..
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Lakrits » 2011-07-29 13:18:21
mar0der skrev:Har ni aldrig haft en kroppsligt symtom som feber eller värk någonstans som övertygat er att något är fel. Det har iaf jag. Jag hade så ont i huvudet och kroppen en gång i samband med feber att jag trodde huvudet skulle sprängas. Jag träffade en läkare som sa att jag hade klassiska symtom på influensa. Jag vägrade acceptera detta för min huvudvärk var av ett slag jag aldrig upplevt förr. Min subjektiva upplevelse av symtomen var helt klart värre än vad läkaren ville få dem till vilket naturligtvis gjorde mig oerhört frustrerad. Detta gick visserligen över efter ett par dagar och min oro la sig.
Jag kommer aldrig att begripa mig på den här typen av irrationellt beteende och viljan att egentligen ha drabbats av någonting värre än vad som är fallet. Lite som när folk klagar på en höststorm för att den inte alls var så svår som de hade förväntat sig.
Om ni inom vården vill ha en patients egen bedömning av t.ex. smärta, så måste först begreppet "smärta" definieras och graderas längs en begriplig skala (jfr. medvetandegradsskalan). Detsamma gäller "lidande". Bedömningen blir fortfarande subjektiv, men eftersom både patient och läkare/sköterska/psykolog använder samma skala, så minskas risken att patientens utsaga tolkas på ett sätt som inte stämmer överens med vad denne ville uttrycka.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-29 13:46:08
mar0der skrev:Förstår du hur jag tänker..
Vem? Jag?
Isåfall: ja. Alldeles utmärkt. Det var därför jag skrev i startinlägget
Zombie skrev:Försöka sätta oss över eventuell självömkan och bekvämlighet man kanske vet med sig att man har — eller omvänt eventuella tendenser att förringa sig själv och sina problem.
Försöka sätta oss över våra känslomässiga bindningar till AS för att det är bekvämt eller har blivit en identitet — eller kanske vår rädsla för den etiketten fast "allt" tyder på att vi har det.
och strax härovan
Zombie skrev:Och i det läget får man väl försöka se på sig själv så neutralt man kan.
Hur skulle man se på sig själv och sina problem, om det vore en annan person och man försökte sätta sig i en utredares ställe?
Att en forumomröstning sedan är helt otillförlitlig som faktakälla betraktade jag som för självklart för att behöva påpekas. Kanske ett misstag, men sådant är alltid bedömningsfrågor. Jag tror också, på ren subjektiv erfarenhet, att här finns förhållandevis många som både vet det och har en viss kännedom om subjektivitetens faror.
Men naturligtvis kan inte den vackraste insikt verka med mindre man omsätter den i praktiken varje gång.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-29 14:35:07
Vet inte, men undrar om inte god förmåga att bedöma egna förnimmelser "objektivt" kan vara litet vanligare hos aspergare än hos alla. Inte allmänt, men vanligare. Sakinriktning, noggrannhet, brist på fantasi, aspig (")rättskänsla("), rigitt "överjag" och vad det nu må bero på i enskilda fall.
Vill minnas att vi hade det uppe i någon tråd häromåret, då det framkom att rätt många (hopplös term, jag vet) var sura på läkare och likställda som på ren rutin drog ifrån hälften från ens beskrivning av sina besvär — medicinska eller vad det nu gällde — för det hade man själv redan gjort. Vilket i sig hade varit en lång- och dyrköpt lärdom för oss att inte alla gjorde.
Och ett stort problem även på det viset att draget verkade hänga ihop med en oförmåga att spela de femtio procent (slarvigt uttryckt) extra yvighet som krävdes för att få de besvär man hade registrerade.
Vill minnas att vi hade det uppe i någon tråd häromåret, då det framkom att rätt många (hopplös term, jag vet) var sura på läkare och likställda som på ren rutin drog ifrån hälften från ens beskrivning av sina besvär — medicinska eller vad det nu gällde — för det hade man själv redan gjort. Vilket i sig hade varit en lång- och dyrköpt lärdom för oss att inte alla gjorde.
Och ett stort problem även på det viset att draget verkade hänga ihop med en oförmåga att spela de femtio procent (slarvigt uttryckt) extra yvighet som krävdes för att få de besvär man hade registrerade.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Alien » 2011-07-29 16:10:41
Jag förstår inte riktigt det här med "objektivt lidande" kontra "subjektivt lidande". Om man lider mycket av det som andra lider litet el inte alls av, hur bevisar man det? T ex om man har svårt att klara av de sociala kontakterna på jobbet el grannarnas buller i huset, pga överkänslighet?
Enklast om man kunde avgöra genom ett blodprov (gentest), så man slapp alla spekulationer om att vissa överdriver och får diagnos "i onödan".
Om man pga sin AS inte får jobb och försörjning, räknas det som ett "lidande" el bara som en praktisk/politisk fråga? Eller om man pga sin AS inte får vänner/partner, räknas det som ett "lidande" el bara otur i livet?
Enklast om man kunde avgöra genom ett blodprov (gentest), så man slapp alla spekulationer om att vissa överdriver och får diagnos "i onödan".
Om man pga sin AS inte får jobb och försörjning, räknas det som ett "lidande" el bara som en praktisk/politisk fråga? Eller om man pga sin AS inte får vänner/partner, räknas det som ett "lidande" el bara otur i livet?
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Zombie » 2011-07-29 16:16:02
Efter omläsning:
Om du menar våra forumdiskussioner, så misstänker jag att du underskattar oss. Som kollektiv så att säga. Dömer efter en schablon som du är van vid funkar på andra håll.
mar0der skrev:Mycket av det som bestrids i våra diskussioner är om det subjektiva lidandet hos patienter verkligen tas på allvar eller bara jämförs mot en mall (diagnosmanual) på ett cyniskt sätt.
Om du menar våra forumdiskussioner, så misstänker jag att du underskattar oss. Som kollektiv så att säga. Dömer efter en schablon som du är van vid funkar på andra håll.
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Wine » 2011-07-29 16:35:24
Lakrits skrev:Om ni inom vården vill ha en patients egen bedömning av t.ex. smärta, så måste först begreppet "smärta" definieras och graderas längs en begriplig skala (jfr. medvetandegradsskalan).
Vet inte om det är detta du är ute efter men det finns en skala där man som patient får fylla i grad och typ av fysisk smärta:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Visuell_analog_skala
http://www.orebroll.se/sv/Halsa-och-var ... VAS-skala/
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Abbreviation » 2011-07-29 16:45:13
Kan ni sluta förstöra tråden med offtopic och ta den där debatten i den andra tråden där ni diskuterar i princip samma sak?
Mitt svar: AS-diagnos och inget av ovanstående stämmer.
Jag fick min diagnos alldeles nyligen och har ännu inte skickat in min ansökan till Hab. Jag fyllde i den färdigt idag; den har legat i några dagar eftersom jag inte vetat vad jag skulle göra där det fanns alternativ att ge eller inte ge sitt medgivande till inhämtande av information från soc, sjukvård, FK osv. Jag har hela tiden vetat vad mitt ställningstagande varit (nej till allt utom FK) men jag har inte förstått om det är så att jag inte kommer att få komma till Hab om jag inte går med på att ge mitt medgivande till inhämtande av den här informationen. Om någon vet hur det fungerar tar jag gärna del av denna information.
Jag har kontrollerat vad jag kan få för stöd med mina kommande studier. Det låter som om det stöd som erbjuds kommer att hjälpa mig betydligt och jag tror att jag kommer bli nöjd med det. Kan återkomma när jag inte bara tror utan faktiskt vet.
Mitt svar: AS-diagnos och inget av ovanstående stämmer.
Jag fick min diagnos alldeles nyligen och har ännu inte skickat in min ansökan till Hab. Jag fyllde i den färdigt idag; den har legat i några dagar eftersom jag inte vetat vad jag skulle göra där det fanns alternativ att ge eller inte ge sitt medgivande till inhämtande av information från soc, sjukvård, FK osv. Jag har hela tiden vetat vad mitt ställningstagande varit (nej till allt utom FK) men jag har inte förstått om det är så att jag inte kommer att få komma till Hab om jag inte går med på att ge mitt medgivande till inhämtande av den här informationen. Om någon vet hur det fungerar tar jag gärna del av denna information.
Jag har kontrollerat vad jag kan få för stöd med mina kommande studier. Det låter som om det stöd som erbjuds kommer att hjälpa mig betydligt och jag tror att jag kommer bli nöjd med det. Kan återkomma när jag inte bara tror utan faktiskt vet.
- Abbreviation
- Inlägg: 3446
- Anslöt: 2010-10-15
Re: [Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av Lakrits » 2011-07-29 17:01:45
Wine skrev:Lakrits skrev:Om ni inom vården vill ha en patients egen bedömning av t.ex. smärta, så måste först begreppet "smärta" definieras och graderas längs en begriplig skala (jfr. medvetandegradsskalan).
Vet inte om det är detta du är ute efter men det finns en skala där man som patient får fylla i grad och typ av fysisk smärta:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Visuell_analog_skala
http://www.orebroll.se/sv/Halsa-och-var ... VAS-skala/
Förkortningen "t.ex." betyder att jag exemplifierade min poäng, i det här fallet med begreppet "smärta", inte att jag faktiskt är intresserad av direkta referenser. Det är principen som är viktig här, inte detaljerna.
@ Abbr. (jag har förk. anv.namnet): Jag är diagnostiserad med AS, får hjälp.
[Omröstning] AS-diagnos och adekvat hjälp
av malplacee » 2012-10-28 10:52:38
Jag valde "AS diagnos och inget av det ovanstående stämmer." Tänkte förklara varför jag valde just det.
Anledningen är att jag hyser stora tvivel om AS diagnosen verkligen är korrekt, och är den inte det så kan jag ju knappast säga att jag har "betydande AS problem i vardagen" hur betydande problem i min vardag jag än må ha. Jag har också, sedan 2009 (fick min diagnos i slutet av 2008) fått hjälp av samhället och den har varit av högst skiftande karaktär. En del hjälp har varit högst adekvat, men annan har varit rent åt skogen.
Anledningen är att jag hyser stora tvivel om AS diagnosen verkligen är korrekt, och är den inte det så kan jag ju knappast säga att jag har "betydande AS problem i vardagen" hur betydande problem i min vardag jag än må ha. Jag har också, sedan 2009 (fick min diagnos i slutet av 2008) fått hjälp av samhället och den har varit av högst skiftande karaktär. En del hjälp har varit högst adekvat, men annan har varit rent åt skogen.
Återgå till Aspergare och vården