TT/UNT Kultur 2 oktober 2023 skrev:Det blir en europé i år, det är kulturskribenten Carsten Palmer Schales magkänsla. Varje år förutspår han vilken författare som kommer att få Nobelpriset i litteratur i kulturtidningen Opulens. Han hade rätt om Abdulrazak Gurnah år 2021 och nämnde Annie Ernaux som en av de tre författare han trodde mest på förra året.

I år är hans gissning Mircea Cartarescu från Rumänien.

– Han är en öststatsförfattare, liksom Peter Nadas – de är båda stora. Nadas är en fin berättare och stilist men Cartarescu är dessutom ytterst komplex och modern.

– Han var en känd författare redan för 50 år sedan. Då skrev han på engelska och sedan gick han över till att skriva på stamspråk. Jag tycker att han är värd priset, han är dessutom en afrikansk författare i en annan mening än Gurnah, som bott länge i Storbritannien.

Ngugi wa Thiong'o är en av de utomeuropeiska författarskap som har lyfts fram i åratal, vid sidan av namn som Jamaica Kincaid, Nuruddin Farah och Salman Rushdie. Sydsvenskans kulturchef Ida Ölmendal hoppas på författaren till "Satansverserna".
---
Men Carsten Palmer Schale tror inte att en författare utanför Europa får det i år.

– Jag tror inte heller att någon av flera tänkbara kvinnliga fransyskor får det efter Ernaux. Om man väger det ena med det andra mot det tredje tror jag det blir en europé som skriver i olika genrer, säger han och nämner också norske Jon Fosse.

Per Bergström på Ramus förlag tycker att det har varit ett visst överslag på engelska författare de senaste åren. Hans personliga favorit är ungerska László Krasznahorkai.

– Han har ett alldeles eget berättaruniversum som är både symtomatiskt för någon form av postkommunistiskt, östeuropeiskt intelligent berättande men det är också fyllt med en mörk och svart humor.

Frågan är om ett Nobelpris till en rysk eller ukrainsk författare är helt uteslutet? Det tror inte Per Bergström, eftersom rysk- och ukrainskspråkig litteratur har både lyfts och översatts i större utsträckning sedan kriget i Ukraina inleddes.

Rasmus Landström, litteraturredaktör på Aftonbladet, tror att enbart någon "superoppositionell" som Michail Sjisjkin eller den ofta tippade Ljudmila Ulitskaja skulle kunna få det.

Själv har Rasmus Landström i ett par år hoppats på Kim Stanley Robinson, som skriver science fiction.

Alien skrev:Tja, kan Bob Dylan få priset, så varför inte en science fiction författare?

I dag tillkännages Nobelpriset i litteratur.

Enligt oddsen tar den kinesiska författaren Can Xue hem priset.

tvilling99 skrev:Grattis Norge!

Alien skrev:Måste kolla vilka tidigare norrmän/norskor som fått detta pris:

- Bjørnstjerne Bjørnson 1903 (men inte Ibsen)
- Knut Hamsun 1920
- Sigrid Undset 1928

Ja, det var ett tag sen, nästan 100 år sen sist. Så det känns helt rätt. Måste läsa något av Jon Fosse.

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

TT/UNT Kultur 5 oktober 2023 skrev:Han har varit favorittippad i tio år, men när Jon Fosse nu äntligen får Nobelpriset i litteratur är han överraskad på riktigt. –Jag hade inte väntat mig det här, jag har vant mig vid att andra får det, säger han till TT.
---
För årets Nobelpristagare är skrivandet ett sätt att leva.

– Det är 40 år sedan jag debuterade och jag kommer att fortsätta att skriva, men jag kommer inte att konkurrera med mig själv. Jag kommer inte att skriva längre än “Septologin” – eller bättre. Jag hoppas att jag ska klara att skriva tillräckligt bra eftersom skrivandet är så viktigt för mig.
---
Fakta: Jon Fosse
Född: 1959 i Haugesund, växte upp i Strandebarm på Vestlandet.

Familj: Gift, fem barn.

Bor: I Bergen, i den statliga kulturbostaden "Grotten" i Oslo samt i Hainsburg, Österrike.

Sysselsättning: Poet, romanförfattare men mest känd som postmodernistisk dramatiker. Hans pjäser har tolkats i mer än 1 000 uppsättningar på scener i Europa, Asien och USA. I Norge är han dock minst lika uppskattad som romanförfattare.

För "Trilogin" fick han Nordiska rådets litteraturpris 2015 och det var också som romanförfattare som han debuterade med "Raudt, svart" (1983). Fosse har sedan dess givit ut ett stort antal prosaböcker, diktsamlingar, barnböcker och pjäser, samt ett par essäsamlingar.

Psalmen "Nattsalme" finns sedan en tid tillbaka inkluderad i den norska psalmboken.

UNT Kultur 6 oktober 2023 skrev:Dagen efter Nobelpriset i litteratur är glädjen stor i Norge. Extra glad över pristagaren Jon Fosse är man på organisationen Noregs Mållag, som arbetar för att stärka nynorskans ställning.

– Det känns fantastiskt att Jon Fosse får Nobelpriset i litteratur. Det är stort både för nynorskan, Norge och världen. Det visar också att nynorskan är ett världsspråk för den stora litteraturen, säger Peder Lofnes Hauge på organisationen till Sveriges Radios "Kulturnytt".

Av Norges två officiella skriftspråk, bokmål och nynorska, uppges endast 10–12 procent använda det senare.--------
I storstäder som Oslo, Bergen och Trondheim är motståndet mot nynorska som starkast.

– Men nynorskan har en stark bas på Vestlandet och i kulturlivet. Det finns en rad olika författare som skriver på nynorska.

I en intervju för tidningen Vi läser sade Jon Fosse för två år sedan att nynorskan "har en vackrare klang och är mindre utslitet än bokmålet" och att den ligger nära hans dialekt från Vestlandet.

Det finns ingen som talar nynorska. Det är ett skriftspråk, säger Torstein Stiegler Seim.

Alien skrev:Jag trodde nynorska var s a s "folkets språk", de dialekter man talade på landsbygden i motsats till stadsspråket som var mer danskinfluerat.

Och hur gör man om man ska läsa upp en dikt skriven på nynorska? Eller tala in en roman skriven på nynorska? Eller spela en av hans dramer, skrivna på nynorska?

RSD555 skrev:

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

Låter väldigt intressant.

Trodde inte det gick fota elektroner, dom är ganska
utsmetade och reagerar inte så bra på ljus.

Richard skrev:

RSD555 skrev:

Richard skrev:Fysikpriset är mycket intressantare!

I år gick det till en trio som gjort "en kamera med en slutartid" på några attosekunder, en attosekund är en miljarddels miljarddel av en sekund, så att man kan i princip ta kort på elektronerna som susar runt atomkärnan.

Låter väldigt intressant.

Trodde inte det gick fota elektroner, dom är ganska
utsmetade och reagerar inte så bra på ljus.

Kamera kanske var fel uttryck, men det var nått sått man kunde kontrollera pulser med laserljus i attosekunder, o därmed kunna "se" elektronerna.